Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Transkript

1 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand

2 Resurser till tobaksavva njning inom Landstinget i O stergo tland 213 Ann Charlotte Everskog, i samarbete med; Maria Elgstrand & Katarina Åsberg Folkhälsocentrum, Linköping Bakgrund År 211 fanns 7 4 tobaksbrukare (dagligrökare och dagligsnusare, i åldrarna år) i Östergötland. Detta är en minskning med cirka 14 personer sedan 29 då denna siffra låg på 84 5 tobaksbrukare i länet 1. Enligt en befolkningsundersökning som genomfördes i Östergötland 26 hade 75 % av dagligrökarna och 4 % av dagligsnusarna en positiv inställning (fast besluten eller överväger) till att sluta med tobak. En tredjedel av dessa önskar stöd från hälso och sjukvården för att förändra en levnadsvana 2. Statistik från SBU visar att det är betydligt större chans att sluta röka om en person får stöd av en tobaksavvänjare i kombination med läkemedel, då 3 4 % är rökfria efter ett år, jämfört med 2 3 % som slutar röka på egen hand 3. Hösten 21 genomförde Folkhälsocentrum (FHC) en enkätundersökning bland tobaksavvänjarna inom Landstinget i Östergötland. Syftet med enkäten var att få mer kunskap om resurserna till tobaksavvänjning inom landstinget samt att undersöka behov och önskemål för att kunna vidareutveckla arbetet. Enkäten genomfördes inom ramen för det Nationella tobaksuppdraget år Våren 213 genomfördes en uppföljning av denna enkät vars resultat presenteras i denna rapport. Syfte Syftet med enkätundersökningen var att: Få fortsatt kunskap om resurserna till tobaksavvänjning inom landstinget Ytterligare undersöka behov och önskemål i strävan att vidareutveckla och förbättra arbetet inom tobaksavvänjning Se på eventuella skillnader utifrån de förra enkätsvaren; har några förändringar skett? Vad kan förbättras? 1 Befolkningsenkät Hälsa på Lika Villkor 211 och 29, lokala data Östergötland. Statens Folkhälsoinstitut. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut Befolkningsenkät Östgötens hälsa 26. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland. Linköping: Landstinget i Östergötland; Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (1998). Metoder för rökavvänjning. SBU rapport nr 138. Stockholm: SBU. 1

3 I den nya enkätundersökningen har två förändringar gjorts. Anledningen till det är att identifiera utvecklings och förbättringsmöjligheter och utbildningsbehov. Följande fråga har uteslutits; Skulle du kunna tänka dig att rapportera in/redovisa tobaksavvänjnings statistik (antal nya tobaksavvänjnings patienter och deras lyckandegrad) kvartalsvis till Folkhälsovetenskapligt centrum (FHVC)?. Följande fråga har lagts till; Om du inte har en diplomeringsutbildning, skulle du vara intresserad av att gå en utbildning?. Vi har även ändrat svarsalternativen på fråga 6 som handlar om dokumentation i Cosmic. Metod Målgrupp för enkäten var samtliga 77 stycken tobaksavvänjare inom landstingets primärvård, folktandvård, sjukhus och friskvård. Externa tobaksavvänjare, till exempel Korpen och företagshälsovården, inkluderades inte i undersökningen. En första förfrågan om att besvara enkäten skickades via mejl till landstingets tobaksavvänjare i februari 213. I mejlet fanns information om syftet med enkäten, hur enkäten skulle besvaras och kontaktuppgifter till ansvariga. Enkäten bestod av tio frågor och genomfördes via det elektroniska enkätverktyget LEO. Efter det första utskicket, den 1 februari, skickades en påminnelse ut den 28 februari. Datainsamlingen avslutades den 12 mars 213. Totalt svarade 43 personer efter första utskicket. Efter påminnelsen ökade antalet svarande till 54 personer. Den slutliga svarsfrekvensen är 7 procent (54/77). Alla resultat är beräknade på antalet svarande på respektive fråga. Svaren redovisas i procentandelar förutom vid ett tillfälle då andelen svaranden är liten och svaren redovisas då i antal istället. Resultat från enkäten Tobaksavvänjarnas profession 54 % av de tobaksavvänjare som svarade på enkäten var sjuksköterskor, Astma/KOL sköterskor, diabetessköterskor eller distriktssköterskor, 17 % var tandhygienister, 15 % var undersköterskor och resterande 11 % var barnmorska, distriktsläkare, dietist, dramapedagog/sexualupplysare eller hälsokommunikatör. 3 % hade inte angett profession. Personerna i studien har arbetat i genomsnitt fem och ett halvt år som tobaksavvänjare. 21 arbetade 6 % av tobaksavvänjarna som sjuksköterskor eller distriktssköterskor och något färre antal tobaksavvänjare arbetade som tandhygienister och undersköterskor. Då låg genomsnittet på fyra år som aktiva tobaksavvänjare. 2

4 Utbildningsnivå Vilken/a utbildningar har tobaksavvänjarna (i andel %) , har något fler tobaksavvänjare inom Landstinget i Östergötland en diplomeringsutbildning i jämförelsen med hur det var 21. Blandat intresse av diplomeringsutbildning 33 av 54 tobaksavvänjare som har svarat på enkäten har inte gått en diplomeringsutbildning och har därmed svarat på följande fråga; Om du inte har en diplomeringsutbildning, skulle du vara intresserad av att gå en utbildning?. Intresset har visat sig vara blandat och redovisas i diagrammet nedan (i antal personer). Intresse av att gå en diplomeringsutbildning 2 Antal Ja, senare Ja, under hösten 213 Nej 3

5 Avsatt tid i ordinarie tjänst att arbeta som tobaksavvänjare 61 % har avsatt tid i sin ordinarie tjänst för att arbeta som tobaksavvänjare, vilket är en viss ökning från 21 då denna siffra låg på 58 %. Denna avsatta tid ligger på i genomsnitt 4,5 timmar/vecka. Av dessa avsatta timmar uppgavs att de ägnade 4,25 timmar/vecka åt tobaksavvänjning, vilket är något kortare tid än vad som är avsatt. De tobaksavvänjare som inte har någon avsatt tid har ägnat i genomsnitt 1,5 timmar/vecka åt tobaksavvänjning. 21 låg genomsnittet för avsatt tid på 4 timmar/vecka, men de uppgav att de ägnade 4,5 timmar/vecka åt tobaksavvänjning. För de som inte hade någon avsatt tid var siffran densamma 213, alltså 1,5 timmar/vecka. Tobaksavvänjningsstöd De som erbjuder individuellt avvänjningsstöd har ökat från 87 % till 94,5 % på drygt två år och samtidigt har erbjudande om gruppstöd sjunkit från 24 % till 18,5 %. De som erbjuder annat avvänjningsstöd är 13 % och denna siffra var 14 % i förra undersökningen. Det kan då handla om till exempel tobaksavvänjning för par, information i hjärtskolan eller telefonstöd. Några har uppgett att de erbjuder både individuellt och gruppstöd vilket gör att summan av andelarna överstiger 1 %. Uppföljning av resultatet av tobaksavvänjning Tobaksavvänjare som vid olika tidpunkter följer upp patienter som fått stöd (i andel %) 75 68, ,5 vid 3 mån vid 6 mån vid 12 mån annat nej Många tobaksavvänjare följer upp sina patienter. Något färre följer upp vid 3 och 6 månader och något fler följer upp efter 12 månader i jämförelse med hur det såg ut ,5 % uppger att de följer upp beroende på vad patienten behöver. Exempel som har angetts är att de följer upp oftare i början, efter överenskommelse med patienten eller efter patientens egna önskemål och behov. 4

6 På vilket sätt uppföljning sker (i andel %) 9, Besök Telefon Brev/enkät Annat Av de 53 tobaksavvänjare som har svarat att de följer upp patienter så har endast 42 stycken av dessa svarat på vilket sätt uppföljning sker. Här kan ses att det har skett en relativt stor ökning av uppföljning via telefon. Det har även skett en viss ökning på andra former av uppföljning där nämnda exempel är att uppföljning sker via mejl eller genom kollegor såsom läkare, distriktssköterska, undersköterska och kurator. Dokumentationen sker på många olika sätt Sedan 21 har dokumentationsförfarandet för levnadsvanor ändrats om. En mall för levnadsvanor Hälsobladet har utformats, vilket är baserat på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 211. Hälsobladet infördes i april 212. Med anledning av detta så är det inte möjligt att jämföra alla siffror från 213 med siffrorna från 21. De siffror som går att jämföra är dokumentation via diagnoskod, åtgärdskod och annat (se stapeldiagram till höger, nedan). Dokumentationen via hälsobladet och/eller besöksmall visas i ett eget diagram (se stapeldiagram till vänster, nedan). Tobaksdokumentation 213 (andel i %) Jämförelse av tobaksdokumentation (andel i %) , Ja Nej Cosmic, hälsobladet Cosmic, besöksmall I den senaste enkätundersökningen, 213, framgår att cirka tre fjärdedelar dokumenterar via hälsobladet. Dessutom dokumenterar över hälften av de svarande via besöksmall. Utöver 5

7 detta visar stapeldiagrammet till höger att det är en markant ökning av dokumentation via både diagnoskod och åtgärdskod. Senaste undersökningen visar att det är väldigt få som dokumenterar på annat sätt i jämförelse med hur det var 21. Exempel på annat sätt av dokumentation är att det sker via Folktandvårdens journalsystem Effica och journalanteckningar. Antal nya tobakspatienter/år Tobaksavvänjarna uppskattar att de träffar i genomsnitt 26 nya patienter per år, vilket är en ökning med fyra personer per år i jämförelse med 21 års enkätundersökning. Skillnaden på antalet patienter som tobaksavvänjarna tar emot är fortfarande mycket stor (2 1 patienter per år). Tobaksfria efter 1 år Tobaksavvänjarna tillfrågades om hur många av deras avvänjningspatienter som var tobaksfria efter 12 månaders stöd. Här har de flesta gjort en grov uppskattning i procent eller, vid enstaka tillfällen, har de angett antal personer. 21 låg siffran på andel tobaksfria efter ett år på 38 %. I senaste undersökning från 213 är siffran nästintill oförändrad; 37 % av patienterna är tobaksfria efter 12 månaders tobaksavvänjningsstöd. Utvecklingsförslag Tobaksavvänjarnas önskemål/behov av stöd för att utveckla arbetet Det har skett en ökning, från 62 % till 65 %, som önskar ett stöd i att utveckla det egna tobakspreventiva arbetet. Det som önskas är följande: Avsatt tid för uppdraget Erbjuden diplomeringsutbildning Kunskapspåfyllnad (fortsättningskurser/vidareutbildning, konferenser, föreläsningar, MI, KBT) Nätverksträffar Möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra tobaksavvänjare Det är bättre med kortare utbildningar för att hela tiden hålla inspirationen igång. När det är heldagar och tobakskonferens är det svårt att komma ifrån verksamheten. Mer utbildning på arbetstid och möjlighet att gå ifrån. Förslag på hur landstingets tobaksavvänjningsarbete skulle kunna utvecklas/förbättras? Tobaksavvänjarna gav flertalet förslag på hur Landstinget i Östergötland skulle kunna utveckla och förbättra tobaksavvänjningsarbetet. För att skapa en tydlig överblick över de angivna förslagen har de delats upp i olika utvecklings och förbättringsområden vilka är följande: 6

8 Ökad tillgänglighet till tobaksavvänjning Tobaksavvänjare på alla vårdcentraler och kliniker inom folktandvården. Utformning av livsstilsmottagning med rökavvänjare, dietist, alkoholterapeut och kurator. Mer resurser. Patienter som jobbar i annan stadsdel/kommun ska få hjälp där det passar dem bäst. Kolla upp patientens intresse innan tobaksremiss för att minimera extraarbete. Att tobaksavvänjare är noga med att informera övrig personal om vikten av att fråga patienterna om de röker, om de i sådana fall vill få hjälp och vart de i sådana fall kan vända sig. Nikotinläkemedel på recept. Fler utbildningar/kurser Anordnad fortbildning av AMC en gång per år. Obligatoriska vidareutbildningar i syfte att träffa andra och att fylla på kunskap anpassat till tobaksavvänjare på både vårdcentral och folktandvård. Erbjudande om påbyggnadsutbildning. Fler utbildade tobaksavvänjare, till exempel 2 dagars utbildning. Fler utbildningar på hemmaplan. Kurser i MI. Tematräffar. Ökade möjligheter till utbyte och samsyn Möte i forum med möjlighet till tvåvägskommunikation. Bättre samsyn i olika rökstoppsfrågor. Nätverksträffar för både slutenvården och primärvården. Tillgång till gemensamt material Mer information och uppdateringar. Färdiga broschyrer (inte från nätet) som tobaksavvänjare kan arbeta efter och ge till patienten. Färdiga bildspelspresentationer för grupper. Övriga synpunkter Det fanns möjlighet att i slutet av enkäten lämna kommentarer. Flera har valt att belysa svårigheter och/eller möjligheter med det egna tobakspreventiva arbetet. Arbetet är lågprioriterat på min arbetsplats Viktigt att se individen som vill sluta röka istället för att se det hela ur ett mått och mål perspektiv Det vore bra att under en utbildningsdag få sitta i smågrupper och höra hur andra gör 7

9 Önskar att det fanns mer material att använda och filmer att visa. Många ungdomar har svårt att läsa text och behöver därför se bilder Tycker det är synd att jag inte får arbeta mer med dessa patienter för att spara hälsovinster för patienten och för sjukvården i framtiden Dokumentationen i Hälsobladet är inte bra utan jag skriver alltid med egna ord Uppskattar att vi har ett nätverk och det arbete som ni gör både inför och under dessa träffar. Det är dessutom kul att träffa andra som jobbar med livsstil Inom folktandvården behöver vi utbilda tobaksavvänjare på fler kliniker Diskussion Svarsfrekvensen var betydligt lägre vid denna undersökning i jämförelse med undersökningen år 21. Det är anmärkningsvärt att svarsfrekvensen sjunkit nästan 3 %, från 98 % till 7 %. Samtidigt är en svarsfrekvens på 7 % i sig mycket bra och tyder på ett stort engagemang från tobaksavvänjarna. Det finns en fortsatt vilja hos många av tobaksavvänjarna att gå på utbildningar, tematräffar och nätverksmöten och även att gå kurs i MI. Detta visar att det finns ett stort intresse hos tobaksavvänjarna att utvecklas och hålla sig uppdaterade inom området. Det finns dock önskemål om att kunskapen ska vara mer lättillgänglig genom att utbildningar/kurser/möten hålls på hemmaplan, på arbetstid och att de inte tar upp hela dagar av tobaksavvänjarens tid. I enkätundersökningen 21 uppmärksammades att dokumentation skedde på många olika sätt och att det fanns ett tydligt förbättringsbehov. I 213 års undersökning visar siffror på att en förbättring har skett då dokumentation inte sker på lika många olika sätt. Bland annat så dokumenterar hela 76 % via det nya dokumentationsverktyget Hälsobladet. Det finns emellertid en strävan efter att samtliga tobaksavvänjare ska dokumentera i Hälsobladet. Utöver detta så har det skett en relativt stor ökning av dokumentation via Diagnoskod och Åtgärdskod, samtidigt som det skett en relativt stor minskning av dokumentation på annat sätt. Detta är positivt eftersom det blir lättare att synliggöra det tobakspreventiva arbetet och dess resultat ifall dokumentation sker utifrån samma rutiner, vilket påpekades i 21 års tobaksavvänjningsrapport. Frågor att arbeta vidare med: Arbeta vidare med informationsmaterial. Fler möjligheter till utbildningar, kurser och möten tobaksavvänjare emellan. Utökning av antalet utbildade tobaksavvänjare. Verka för att Socialstyrelsens riktlinjer implementeras; att frågor om tobaksbruk ställs vid patientmötet, att tobaksavvänjningsstödet görs känt och att förändringsbenägna och intresserade patienter erbjuds avvänjningsstöd. 8

10 Folkhälsocentrum Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan 49 B Linköping Telefon: E-post: fhc@lio.se