Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Transkript

1 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum

2 Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum Ledning och verksamhetsstöd Landstinget Sörmland 7 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 METOD... 5 RESULTAT... 6 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE I PATIENTMÖTET... 6 STÖD FÖR FÖRÄNDRING AV LIVSSTIL... 9 RUTINER/PROGRAM SAMVERKAN METODER OCH UTBILDNING LEDNING OCH STYRNING UTVECKLING SAMMANFATTNING DISKUSSION

4 INLEDNING Landstinget i Sörmland har som mål att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Hösten 6 antogs policyn Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Sörmland som definierar mål för individer, grupper och personal. Enligt policyn skall landstinget arbeta utifrån en helhetssyn på människors hälsa och utveckla ett förhållningsätt som stärker individens egna resurser och hälsorelaterad livskvalitet. För landstingets patientnära verksamheter innebär detta ett förstärkt hälsoperspektiv i alla led i vården och arbete utifrån metoder som hjälper individer att hitta en hälsofrämjande livsstil för att stärka den egenupplevda hälsan. 1. Ett utvecklingsarbete har därefter skett med fokus på utvalda levnadsvanor; - En granskning av evidensbaserade metoder som; främjar den egenupplevda hälsan, har dokumenterad effekt, ger en reell hälsovinst i vården för individer och grupper, är ekonomiskt lönsamma och möjliga att implementera i landstingets patientnära verksamheter. - En kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i andra landsting för att identifiera framgångsfaktorer och hinder för implementering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Dessa två delar har sammanfattats i en rapport vid namn Från ord till handling- En mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland. Som en ytterligare del i utvecklingsarbetet gjordes en kartläggning av de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter/insatser som sker inom Landstingets patientnära verksamheter idag. En enkät skickades ut till samtliga verksamhetschefer våren 7. I föreliggande rapport redovisas resultatet från enkäten. 1 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland (6) sid. 1. 4

5 METOD Enkäten skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården, folktandvården, handikapp & habilitering samt till Karsuddens sjukhus. Enkäten omfattade 15 frågor om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter/insatser, med fokus på utvalda levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, tobak, alkohol och psykisk hälsa. Totalt skickades 63 enkäter ut, 43 enheter svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 68 procent. Följande verksamheter svarade: Hälso- och sjukvården länssjukvård 8 av 16 enheter (5 %) närvård 14 av enheter (7 %) medicinsk service 11 av 13 enheter (85 %) Folktandvården 7 av 8 enheter (88 %) Handikapp& Habilitering 2 av 2 (1 %) Karsuddens sjukhus 1 av 1 (1 %) 5

6 RESULTAT Nedan presenteras resultaten från samtliga verksamheter som deltagit i kartläggningen inom landstinget. Redovisningen sammanfattas i följande huvudrubriker; hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i patientmötet, rutiner för arbetet, samverkan, metoder och utbildning samt ledning och utvecklingsmöjligheter. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i patientmötet Diagrammet nedan visar andelen verksamheter som i patientmötet tar upp hur levnadsvanorna påverkar hälsan, vilket ger en första indikation om det finns en strukturerad strategi hos verksamheten. Generellt är det runt hälften av verksamheterna som svarat att de vanligen tar upp livsstilens betydelse för hälsan, antingen med alla patienter eller med de som har behov av det. I det sistnämnda fallet baseras detta naturligtvis i många fall på en subjektiv bedömning. Att göra en sådan bedömning torde vara olika lätt för olika livsstilsfaktorer och också vara beroende på kompetensen som finns inom respektive verksamhet. Det tycks vara vanligast att alltid ta upp hur rökning, kost och psykisk hälsa påverkar hälsotillståndet. Detta gör mer än en fjärdedel av verksamheterna. I de fall patienten har behov av hjälp att ändra sina vanor, tar mer än hälften av verksamheterna upp rökningens och kostens betydelse. Den faktor som flest verksamheter helt tycks låta bli att ta upp är snusning. Mer än en tredjedel av de svarande verksamheterna tar inte upp snusningens inverkan på hälsan med några patienter. I vilken omfattning tar personalen upp hur följande faktorer påverkar hälsan? ,3 14,3 23, ,6 19,5 17,1 16,7 28,6 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 21,4 23,8 Fysisk aktivitet Alla eller de fle sta m e d behov Alla eller de fle sta 6

7 I befolkningsundersökningen Liv & hälsa 4, som Landstinget Sörmland genomförde i samarbete med fyra andra landsting och som besvarades av drygt 8 sörmlänningar, studeras ett antal frågor om huruvida de som besökt vården de senaste tre månaderna fått frågor gällande bland annat kost-, motions-, rök-, snus- och alkoholvanor. De tre följande diagrammen redovisar svaren på dessa frågor ställt i relation till hur verksamheterna själva har svarat angående om de tar upp levnadsvanans betydelse med patienterna. Diagrammen ger intrycket av en mycket stor skillnad mellan vad verksamheterna själva uppger och vad patienterna svarat, särskilt inom primärvården och Folktandvården. Jämförelsen bör tolkas med försiktighet, då frågorna är ställda på delvis olika sätt och med tre års mellanrum. Svaren enligt enkäten inkluderar verksamheter som svarat att de tar upp livsstilsfaktorns betydelse med alla eller de flesta patienter, samt de som svarat att de tar upp det med patienter med behov. Ett antal av de patienter som har svarat på Liv & hälsa 4 kan av personalen ha bedömts att inte vara i behov av informationen. Dessutom kan verksamheternas rutiner för att ta upp levnadsvanor med patienterna utvecklats under de tre år som förflutit sedan Liv & hälsa genomfördes. Slutligen kan det i en del fall hända att personalen har frågat om levnadsvanorna, men att patienten glömt detta när enkäten fylldes i. I det sistnämnda fallet har i så fall informationen inte gjort något större intryck på patienten. Oavsett osäkerheten i jämförelsen, kan diagrammen fungera som en påminnelse om vikten av att informationen faktiskt når fram till patienterna. 7

8 I vilken omfattning tar personalen på vårdcentraler upp hur följande faktorer påverkar hälsan? 1% 9% 8% 7% 6% 5% % 3% % 1% % Kost Motion Rökning Snus Alkohol Enligt enkäten Enligt patienterna (Liv & hälsa 4) I vilken omfattning tar personalen på sjukhusen upp hur följande faktorer påverkar hälsan? 1% 9% 8% 7% 6% 5% % 3% % 1% % Kost Motion Rökning Snus Alkohol Enligt enkäten Enligt patienterna (Liv & hälsa 4) I vilken omfattning tar personalen på Folktandvården upp hur följande faktorer påverkar hälsan? 1% 9% 8% 7% 6% 5% % 3% % 1% % Kost Rökning Snus Enligt enkäten Enligt patienterna (Liv & hälsa 4) 8

9 Stöd för förändring av livsstil Diagrammet nedan visar andelen verksamheter som erbjuder stöd till patienter att förändra sin livsstil. Stöd och/eller hjälp erbjuds inom den egna verksamheten eller genom att hänvisa till någon annan verksamhet. Alternativet Flera svar i diagrammet innebär att verksamheten har uppgivit flera olika svarsalternativ, men med innebörden att de på ett eller annat sätt ändå tillhandahåller hjälp. Generellt sett är det förhållandevis vanligt att verksamheterna erbjuder sina patienter hjälp att förändra sin livsstil om de har behov av detta, antingen i den egna verksamheten eller genom att hänvisa till en annan verksamhet. Främst erbjuds hjälp att förändra patientens kostvanor, detta gör 85 procent av verksamheterna. Hjälp att sluta snusa erbjuds inte lika ofta, även om nästan 6 procent bistår även med sådan hjälp. Runt hälften av de verksamheter som erbjuder stöd, gör det inom den egna verksamheten. Resterande hänvisar till någon annan verksamhet. För hjälp att förändra sina alkoholvanor är den vanligaste åtgärden att hänvisa till någon annan verksamhet. Resultaten ger bilden av en, om än inte ideal, ganska god beredskap att ta hand om patienter som har behov av stöd och/eller hjälp att förändra sin livsstil. Det finns dock anledning att reflektera över det faktum att endast cirka hälften av verksamheterna överhuvudtaget tar upp de olika livsstilsfaktorernas betydelse för hälsan. Det kan därför finnas ett stort antal patienter, där behovet av stöd aldrig uppdagas. Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sin livsstil? ,9 31 9,8 24,4 9,3 32,6 16, ,7 21,4 16,3,9 Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 31 24,4 44, ,7 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 3,2 Fysisk aktivitet 9

10 För att nyansera bilden har svaren delats upp divisionsvis. Karsuddens sjukhus och verksamheterna inom Handikapp och Habilitering är så få att de inte redovisas, eftersom det då skulle gå att identifiera svar från enskilda verksamheter. Det är vanligast att patienter erbjuds hjälp att förändra sina levnadsvanor inom division Närvård. Mellan 8-1 procent (snusning undantaget) av de svarande verksamheterna inom division Närvård anger att de erbjuder patienterna hjälp. Det är också här som det är vanligast att stödet ges inom den egna verksamheten. Kontrasten till detta är division länssjukvård, där det inte är lika vanligt att patienter erbjuds stöd att förändra sin livsstil, om så sker är det nästan alltid i form av hänvisning till en annan verksamhet. Folktandvården erbjuder sina patienter hjälp att förändra sina kost-, rök- och snusvanor. Hjälpen erbjuds ofta inom den egna verksamheten. Däremot är det inte någon av de svarande verksamheterna inom Folktandvården som erbjuder sina patienter hjälp att förändra sina alkoholvanor, att förbättra sin psykiska hälsa eller att öka sin fysiska aktivitet. Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina rökvanor? Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina snusvanor? ,6 42,9 6 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 8, Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten ,3 42,9 8,3 33,3 33,3 33,3 11,1 22,2 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina kostvanor? Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina alkoholvanor? 1 7, , ,4 33,3 6 14,3 57,1 7 69,2 Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 6 1 3,8 46,2 44,4 Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 11,1 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 1 Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förbättra sin psykiska hälsa? 1 Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att öka sin fysiska aktivitet? 8 6 (%) ,3 3 Flera svar 8 6 (%) 1 7,7 3,8 Flera svar 66,7 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 3 53,8 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 1 Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 1

11 Rutiner/program En ytterligare indikation på hur strukturerat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är, är om det finns fastställda rutiner eller program för hur verksamhetens medarbetare skall arbeta med livsstilsrelaterade frågor. Diagrammet nedan visar att ungefär var tredje verksamhet har sådana rutiner eller program när det gäller rökning, psykisk hälsa och fysisk aktivitet. När det gäller kostfrågor är det dock fler, nästan hälften av verksamheterna. Minst vanligt är det att det finns rutiner för hur medarbetarna ska arbeta med snus- och alkoholfrågor. Endast var femte verksamhet har sådana rutiner. Enligt policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, ansvarar verksamhetscheferna för att bryta ner de övergripande målen till den egna verksamheten. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att upprätta rutiner eller program för hur personalen ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Endast en mindre del av verksamheterna har gjort detta hittills. Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? ,6 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 33,3 3 Fysisk aktivitet 11

12 Diagrammen nedan visar dessutom på mycket stora skillnader mellan olika förvaltningar/divisioner. Mer än två tredjedelar av verksamheterna inom Folktandvården har rutiner eller program för hur de arbetar med rök-, snus- och kostfrågor. I föregående diagram angav verksamheterna inom Folktandvården att de inte erbjuder sina patienter hjälp och/eller stöd rörande alkohol, fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Att det då i nedanstående diagram framkommer att det inte finns några rutiner kring arbetet ligger i linje med detta. Inom divisionerna Länssjukvård och Medicinsk service är det överlag ovanligt med rutiner. I de fall de förekommer, rör det sig ofta om rutiner kring fysisk aktivitet. I division Närvård har hälften av verksamheterna rutiner kring rökning, kostfrågor, alkohol och psykisk hälsa. Rutiner kring snus finns det dock bara hos en fjärdedel av verksamheterna i division Närvård. 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Folktandvården 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Länssjukvård ,4 71,4 85,7 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa Fysisk aktivitet 1 1 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 3 Fysisk aktivitet 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Närvård 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Medicinsk service , ,2 5 72,7 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 41,7 Fysisk aktivitet 1 33,3 11,1 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 33,3 Fysisk aktivitet 12

13 Samverkan Samverkan är en viktig framgångsfaktor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Samverkan förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Diagrammet nedan visar att det endast är hälften av de svarande verksamheterna som samverkar med andra aktörer. Samverkan sker då företrädelsevis med andra verksamheter inom landstinget. När det gäller alkoholfrågor sker samverkan med kommunala verksamheter och när det gäller fysisk aktivitet sker samverkan även med ideella organisationer. Sker samverkan inom följande områden? 1 8 Flera svar 6 8,9 28,9 24,4 37,8 11,1 13,3 13,3 11,1 33,3 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 13,3 Fysisk aktivitet Med ideella organisationer Med kommunala verksamheter Med andra verksamheter inom landstinget 13

14 Metoder och utbildning FaR- Fysisk aktivitet på recept FaR är en metod som används spritt inom hälso- och sjukvården idag. Fysisk aktivitet på recept är ett komplement till, eller ersättning för, läkemedel. Metoden bygger på att patienten förskrivs recept på en lämplig aktivitet som görs i egen regi inom hälso- och sjukvården eller hos en lokal friskvårdsaktör exempelvis inom det lokala föreningslivet. Arbetet med FaR tar ofta utgångspunkt från lokala förutsättningar och samverkan mellan förskrivare och friskvårdsorganisationer. Tabellen nedan visar att FaR inte är allmänt förekommande inom Landstinget Sörmland. Tre fjärdedelar av de verksamheter som har svarat, har ingen medarbetare som skriver ut Fysisk Aktivitet på Recept. Bland den fjärdedelen av verksamheterna där FaR förekommer, har de flesta fler än fem medarbetare som skriver ut sådana recept. Antal verksamheter som skriver ut FAR Antal Procent Ingen 31 75,6 En 1 2,4 Två till fem 3 7,3 Fler än fem 6 14,6 Total 41 1, Motiverande samtal Motiverande samtal är en evidensbaserad metodik för rådgivning. Inom forskningen framhålls denna metod för att stötta patienter vid livsstilförändring. Tabellen nedan visar hur vanligt det är att personal i Landstinget Sörmlands patientnära verksamheter har utbildning i Motiverande samtal. Ungefär hälften av de svarande verksamheterna har medarbetare som har utbildning i Motiverande samtal. Vanligt förkommande är att två till fem medarbetare har sådan utbildning, men det förekommer även verksamheter där endast en medarbetare är utbildad i metoden, samt att fler än fem medarbetare är det. Antal verksamheter som har medarbetare med utbildning i Motiverande samtal Antal Procent Ingen 21 5, En 5 11,9 Två till fem 1 23,8 Fler än fem 5 11,9 Vet ej 1 2,4 Total 42 1, 14

15 Ett praktiskt sätt att öka antalet medarbetare med utbildning i metoden Motiverande samtal är att ha medarbetare inom verksamheten som kan utbilda kollegor. Diagrammet nedan visar antal verksamheter där denna kunskap finns. Av de 42 svarande verksamheterna har sju åtminstone en medarbetare som kan utbilda sina kollegor i Motiverande samtal. Fem av dessa finns inom division Närvård, vilket motsvarar 38,5 procent av verksamheterna inom denna division. Utanför division Närvård finns endast två verksamheter som svarat att de har personal inom verksamheten som kan utbilda andra, den ena finns inom division Länssjukvård och den andra inom Folktandvården. Inom båda dessa verksamheter finns dock fler än en medarbetare med sådan kompetens. Andel verksam heter som har personal som kan utbilda andra i Motiverande sam tal? 38,5 3 % 1 14,3 11,1 Folkta ndvå rde n Lä nssjukvå rd Nä rvå rd M e dicinsk se rvice 15

16 Ledning och styrning Syftet med policyn är att fastställa övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Policyn ska möjliggöra för varje verksamhet att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och därigenom bidra till att nå de uppställda målen. En förutsättning för att policyn ska efterlevas är att den är känd ute i verksamheterna. I praktiken är det, som diagrammet nedan visar, mindre än hälften av de svarande verksamheterna (17 av 45) som har informerat medarbetarna om Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande policy. Har verksamhetens medarbetare fått information om "Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland"? Antal verksamheter Nej Ja Osäkra svar 4 16

17 Utveckling Verksamheterna har fått ta ställning till ett antal påståenden. Påståendena gällde kunskap, grad av samverkan och resurstilldelning. Nedanstående tabell visar att de åtgärder som verksamheterna själva i första hand tror skulle vara verkningsfulla för att öka inslagen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är kunskap om fungerande arbetssätt, mer samverkan mellan verksamheter i Landstinget samt mer resurser. Mer samverkan är det allra vanligaste svaret (18 av 45 verksamheter). Är det något av följande som skulle kunna öka inslagen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom er verksamhet? Kunskap om sambandet livsvillkor-levnadsvanorhälsa Antal svar Procent av totalt antal svarande 9, Kunskap om fungerande 16 35,6 arbetssätt Mer samverkan mellan 18, verksamheter i landstinget Mer samverkan med 9, kommunala aktörer Mer samverkan med 8 17,8 ideella organisationer Mer resurser 15 33,3 Total 45 1, 17

18 SAMMANFATTNING Patientmötet Generellt är det runt hälften av verksamheterna som svarat att de vanligen tar upp livsstilens betydelse för hälsan, antingen med alla patienter eller med de som har behov av det. Det tycks vara vanligast att alltid ta upp hur rökning, kost och psykisk hälsa påverkar hälsotillståndet. De faktorer som framträder som eftersatta och som mer sällan tas upp i patientmötet är snus och alkohol. Hjälp/stöd För att förändra någon levnadsvana är det främst inom divisionen Närvård som stöd och hjälp erbjuds till patienter, det är också här som det är vanligast att stödet ges inom den egna verksamheten. Inom divisionen Länssjukvård består hjälpen av hänvisning till annan verksamhet och då ofta till verksamheter inom division Närvård. Resultaten ger bilden av en, om än inte ideal, ganska god beredskap att ta hand om patienter som har behov av stöd och/eller hjälp att förändra sina levnadsvanor och få stöd vid psykisk ohälsa med reservation gällande alkohol- och snusvanor, där verksamheter mer sällan erbjuder hjälp och stöd att ändra dessa vanor. Det finns anledning att reflektera över det faktum att endast cirka hälften av verksamheterna överhuvudtaget tar upp de olika livsstilsfaktorernas betydelse för hälsan. Det kan därför finnas ett stort antal patienter, där behovet av stöd aldrig uppdagas. Rutiner Ungefär var tredje verksamhet har rutiner eller program när det gäller fysisk aktivitet, rökning och psykisk hälsa. Det finns mer sällan rutiner för hur verksamhetens personal skall arbeta när det gäller att bemöta alkohol- och snusvanor. Jämförelser mellan divisioner visar på stora skillnader i hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bedrivs avseende levnadsvanor och psykisk hälsa. Inom Folktandvården är arbetet helt inriktat på rökningen, snusets och kostens betydelse för hälsan. För de övriga livsstilsfaktorerna finns det inga rutiner. Det är vanligast inom division Närvård att det finns fastställda rutiner för hur medarbetarna ska arbeta med levnadsvanor i patientmötet. Samverkan Samverkan är en dokumenterad framgångsfaktor för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Inom mer än hälften av verksamheterna sker ingen samverkan med andra inom detta område. Samverka med aktörer utanför landstinget förekommer i de flesta fall mycket sällan. Metod och utbildning Mer än hälften av verksamheterna har personal med utbildning i motiverande samtal, dessa finns främst inom division Närvård. FaR inte är allmänt förekommande inom Landstinget Sörmland. Tre fjärdedelar av de verksamheter som har svarat, har ingen medarbetare som skriver ut Fysisk aktivitet på Recept. Ledning/styrning Idag finns en policy i landstinget där viljeriktning och mål beskrivs. Endast en mindre del av verksamheterna har informerat sina medarbetare om Landstingets policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Utveckling 18

19 För att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet efterlyser verksamheterna mer kunskap om fungerande arbetssätt, samt resurser för arbetet men framförallt mer samverkan mellan olika verksamheter inom landstinget. DISKUSSION Vid tolkning av resultaten måste det beaktas att svarsfrekvensen motsvarar 68 procent av de patientnära verksamheterna inom landstinget. Svaren bör kunna generaliseras och gälla för samtliga patientnära verksamheter inom landstinget då svarsmönstren är homogena inom varje förvaltning/division. Långsiktiga beslut, strategisk planering och hälsopolitisk viljeriktning är några av de viktigaste förutsättningar för att lyckas med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Idag finns en policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, men den är inte kommunicerad ute i verksamheterna. Landstinget har ett ansvar för att vårdpersonal får fortbildning så att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdraget kan genomföras och att en hälsorientering kan åstadkommas. Det är viktigt att medarbetare har kompetens inom området, vad som skapar hälsa och om hälsofrämjande och förebyggande metoder. Dessutom måste också en positiv hälsoutveckling främjas hos personalen. De är bärare av ett hälsofrämjande förhållningssätt i patientmötet. Idag sker hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland avseende utvalda levnadsvanor, men struktur och ett enhetligt arbetssätt saknas. För ett fungerande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete behöver Landstinget Sörmland skapa förutsättningar för följande: utbildning i fungerande metoder och arbetssätt, rutiner samt gemensam struktur. Förutom det ovanstående har verksamheterna i enkäten lyft fram samverkan som en faktor som skulle kunna öka inslagen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Detta ligger i linje med budskapet i policyn, där det står att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Samverkan är en framgångsfaktor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. En stor och viktig utvecklingspotential finns här, likaså vikten av att tydliggöra rollerna inom och mellan landstingets patientnära verksamheter samt hitta samverkansformer både mellan landstingets egna verksamheter men även med externa aktörer 19