Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Transkript

1 Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare

2 Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig upptäckt av sjukdom och hälsorisker påverka livsstil öka hälsa och välbefinnande

3 SoL och HSL Olika perspektiv SoL (tonvikt information, uppsökande): Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. HSL (tonvikt hälsofrämjande, prevention) Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

4 Internationella studier: Enligt flera studier ökar livslängden bland dem som får hembesök. (WHO, 2004; Huss et al, 2008; Tappenden et al, 2012) Det finns dock resultat som tyder på att effekten försvinner när interventionen avslutas. (Sahlén 2006)

5 Internationella studier: Man bor oftare kvar i det egna hemmet (Ploeg et al, 2005) Effekt på funktionsnedsättning kan beläggas i några studier (beroende på vilka mått på fysisk funktion som använts) (Stuck et al, 2002; Huss et al, Olika studier har kommit till olika resultat delvis beroende på att man har olika populationer av äldre och olika typ av interventioner.

6 Viktiga faktorer för att få effekt: hembesökarens professionella kunskap god kontakt mellan hembesökare och den äldre hembesöken bör vara strukturerade och innehålla sakkunnig information hembesöken bör vara minst två per år det bör ske uppföljningar av samtalen. (Cornelius och Wånell, 2005) De förebyggande hembesöken bör riktas till dem som ännu inte har ökad risk för sjukdom (Stuck 2008)

7 Kostnader Det första året kan kostnaderna öka, men ge en besparing efter 3 år (Stuck, 2000) De direkta kostnaderna för de förebyggande hembesöken täcks i huvudsak av minskad efterfrågan av äldreomsorg och hälso- och sjukvård (Sahlén mfl 2006)

8 Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin gjorde en egen studie: Förebyggande hembesök till äldre

9 Studien gjordes i Stockholms läns landsting Man valde 75 åringar. förhållandevis friska och förebyggande insatser kan vara relevanta börjar känna av att åldras, oroa sig för framtiden och vara intresserad att ett samtal Man gjorde 1 hembesök (+ ev. uppföljning på vårdcentralen)

10 790 st 75-åringar från 16 vårdcentraler i Stockholms län (8 vårdcentraler) Distriktssköterskorna Fick en endagsutbildn Slumpmässig uppdelning i två grupper (8 vårdcentraler) 1:a postenkäten skickas ut till samtliga (Totalt antal besvarade enkäter = 583) Hälsosamtal erbjuds till alla 75-åringar i dessa vårdcentraler 220 deltog i samtal 159 tackade nej /uppgift saknas 6 avlidna Inga förebyggande hälsosamtal i dessa vårdcentraler? :a postenkäten skickas ut till 750 personer (Totalt antal besvarade enkäter = 561) (Sammanlagt 506 personer har svarat på både enkät1 och enkät2 och är alltså tillgängliga för före/efter-analyser)

11 Detta gjorde distriktssköterskorna: Gav information om vårdcentralen och kommunen Identifierade behov eller problem Erbjöd blodtrycksmätning Värderade hälsorisker Gav stöd till livsstilsförändring Hänvisade eller hjälpte till rätt instans Identifierade behov av åtgärder i närmiljön Allt i dialog med 75-åringen!

12 Hur mådde 75-åringarna? De flesta 75-åringarna tyckte att deras hälsa var god Samtidigt berättade de om smärta, sömnproblem, minnesproblem, trötthet Kvinnor och ensamboende och lågutbildade rapporterade sämre hälsa och välbefinnande (Sherman et al, 2012)

13 Kunskapen ökat efter hälsosamtalet! Vet vart man vänder sig om hjälpmedel hemtjänst fritidsaktiviteter där du bor Ej tillgänglig/ Fått samtal Tackat nej Kontrollgrupp

14 Ingen förändring i livsstil % % % % % % Ej tillgänglig Fått samtal Tackat nej/ Kontrollgrupp Är du allmänt sett noga med vad du äter? (Ofta/alltid) Hur ofta ägnar du dig åt någon aktivitet? (Någon gång i veckan/dagligen) Hur ofta ägnar du dig åt någon fysisk aktivitet? (Någon gång i veckan/dagligen)

15 Fysisk aktivitet En majoritet av de äldre rapporterar att de rör på sig dagligen eller någon gång i veckan.

16 Hälsan efter ett år? 29,00 27,00 25,00 23,00 21,00 19,00 17,00 15,00 13,00 11,00 9, intervention tackat nej kontroll Hälsoindex, (9-36 poäng) *Ju högre värden desto fördelaktigare svar

17 De som fått samtal hade oförändrad värk och smärta och rörlighet efter ett år. Kontrollgruppen angav försämringar*. 2,95 2,9 2,85 2,8 2,75 2,7 2,65 2, ,82 2,8 2,78 2,76 2,74 2,72 2,7 2,68 2,66 2, intervention tackat nej kontroll intervention tackat nej kontroll 3. Hur trött känner du dig? (1-4 ) 8. Besväras du av värk/smärta? (1-4) *Ju högre värden desto fördelaktigare svar 3,55 3,5 3,45 3,4 3,35 3,3 3,25 3, intervention tackat nej kontroll 9. Har du svårt att röra dig? (1-4 )

18 Procent Nyttan av samtalet ingen nytta liten nytta ganska stor nytta stor nytta En majoritet tyckte att de fått nytta av samtalen. Det fanns en tendens att de som var ensamstående skattade nyttan av samtalet högre, (69 % av dessa var positiva, jämfört med 55 % av de sammanboende)

19 Vad visade omvårdnadsdokumentationen? Att levnadsvanor såsom alkohol, tobak, kost och fysisk aktivitet tagits upp Att hälsoproblem identifierats, höga blodtryck, höga blodsockervärden Att några, ej tidigare kända, svårt sjuka patienter blev inskrivna i hemsjukvården Att hälften av hälsosamtalen ledde till någon åtgärd

20 Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin Intervjustudie åringar Stockholms län generellt ( intervjuade) åringar Socioekonomiskt svaga områden (9+5 intervjuade)

21 Varför nytta? 75-åringar Ökad trygghet och kunskap om vilken hjälp man kan få För några hade samtalet lett till livsstilsförändringar, tex viktnedgång, rökstopp och fysisk aktivitet Men, många hade redan bra kunskaper om kost, motion och andra hälsofaktorer Bra tillfälle att få ställa frågor: Tex om hörsel, syn, kost, yrsel, sömn, läkemedel, oro för framtiden och framtida boende. Positivt att distriktssköterskan nu vet vem jag är.. Distriktssköterskan: Ökad kännedom när det gällde 75-åringen och dennes livssituation Förbättrad kontakt för primärvården

22 Varför nytta? åringar Att få samtala kring åldrandet, sjukdomar och kost Många blev mer medvetna om sin hälsa efter besöket Några påbörjat livsstilsförändringar tex promenader, bättre frukostvanor bra att man frågar äldre hur de mår att någon bryr sig man vet att imorgon kan något hända Distriktssköterskan: Hälsoproblemen kommer tidigt i dessa områden. Många är medvetna om livsstilsproblem, men har svårt att själva göra något åt det. Vanligt med riskbruk av alkohol, rökning, samt psykisk ohälsa och övervikt. Vid procent av hälsosamtalen upptäcktes högt blodtryck. Fall av diabetes identifierades.

23 Varför tackar folk nej?

24 Varför tackade 75-åringarna nej? (Enligt intervjusvaren) Det vanligaste skälet var att de inte hade något behov av hälsosamtal. De ansåg sig vara friska och välinformerade.

25 Vilka tackar nej bland åringarna? (Enligt distriktssköterskorna) Skälen varierar. I några fall kunde dsk utläsa av journalen att det är en person med psykiska och/eller missbruksproblem. Det är nog ungefär som på föräldrasamtalen, de som behöver de mest uteblir. Svårt säga att det är någon stor skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda. Snarare lättare få ja från en utlandsfödd. Men det kan vara svårt att ha hälsosamtal när det krävs tolk.

26 Varför tackade 75-åringarna i enkätstudien nej? (Enligt SLL:s vårddatabas) I gruppen som tackade nej fanns en större andel som haft en eller flera vårdepisoder inom slutenvården under året.

27 Internationella studier: Vilka tackar nej? Alltför friska: mindre risk för sjukhem, men samma 5-års överlevnad som de som tackade ja Alltför sjuka: ökad risk för sjukhem och död Ointresse: ökad risk för dödlighet (Minder et al, 2002.)

28 Vissa vårdcentraler fick fler som tackade nej. Faktorer som påverkar: Områdets socioekonomiska struktur, hur väl det gått att integrera hembesöken i det dagliga arbetet och stöd från ledningen. Offensiv hållning: fick en distriktssköterska nej ringde en annan senare och berättade mer ingående vad hembesöket skulle gå ut på. Ofta var det framgångsrikt att locka med att den äldre skulle få en gratis blodtrycksmätning.

29 Några slutsatser Hälsosamtal går att integrera i det ordinarie arbetet, men får inte nedprioriteras. Hälsosamtalen bör kombineras med en enklare hälsokontroll (tex blodtryck, blodsocker, läkemedelsgenomgång, nutritions bedömning, minneskontroll). 75 år kan vara lämplig ålder, men i socioekonomiskt svaga områden kan det finnas skäl att erbjuda hälsosamtal tidigare. Hälsosamtalen är ännu ej etablerade hos majoriteten av husläkarverksamheterna. Behov av fortbildning och stöd av vårdutvecklingsledare kvarstår. Fortbildningen måste inbegripa verksamhetscheferna för att bli verkningsfull.

30 Samverkan!

31

32 Vilka har mest nytta av förebyggande hembesök? Två olika strategier enligt Stuck, 2008: 1. Äldre utan omedelbar risk för sjukdom: preventiva insatser på flera olika plan (medicinskt, funktionsmässigt, psykologiskt och i omgivningen). 2. Äldre som redan är sjuka eller funktionsnedsatta: kan behöva speciellt riktade insatser. Enligt Sahlén, 2006 finns tendenser till att vissa grupper vinner mer på besöken, nämligen kvinnor och personer som lever ensamma.