Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Transkript

1 Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum

2 SNAC Swedish National study on Ageing and Care 2

3 Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt uppkomsten av behov av vård och omsorg Att genom att följa de samlade insatserna för de äldre från ett individperspektiv studera vilken vård och omsorg dessa personer erhåller i förhållande till sina behov 3

4 Datainsamling i fyra områden Skåne: Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby, Ystad Blekinge: Karlskrona Stockholm: Kungsholmens stadsdel Hälsingland: Nordanstig 4

5 Befolkningsdelen design I varje område följs en stor, representativ panel av äldre i olika åldersgrupper över tiden Panelen består av personer i åldrarna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90, 93, 96 år De i åldrarna år undersöks vart sjätte år, de äldre vart tredje år 5

6 Vårdsystemdelen longitudinell, individbaserad insamling av uppgifter avseende - alla kontakter med kommunens och landstingets äldrevård - för samtliga äldre inom det aktuella området. 6

7 Livslängd och hälsa - Har vi fått friska eller sjuka år? 7

8 Befolkningsprognos år år år

9 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern 9

10 Tre hypoteser om den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa 10

11 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),kvinnor 25,0 20,0 LE65 15,0 LE70 LE75 10,0 LE80 LE85 5,0 0,

12 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),män 25,0 20,0 LE65 15,0 LE70 LE75 10,0 LE80 LE85 5,0 0,

13 Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, kvinnor genomsn.indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

14 Hälsoutveckling enl ULF Friska och sjuka levnadsår, män genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

15 Nya friska år till livet Återstående medellivslängd - kvinnor Återstående medellivslängd - män Hälsorelaterad medellivslängd - kvinnor Hälsorelaterad medellivslängd - män

16 Vad ligger bakom den positiva hälsoutvecklingen? Förbättrade levnadsvillkor Möjligheter till en mer hälsosam livsstil Hälso- och sjukvård Läkemedel

17 Riskfaktorer Rökning Övervikt För mycket alkohol Stress Stillasittande Felaktig kost..

18 Friskfaktorer Motion Normal vikt Social och kulturell aktivitet Gemenskap Allsidig kost Regelbundna vanor MENINGSFULLHET

19 GRUNDBULTEN Det måste kännas meningsfullt att leva och sköta sin hälsa! Den goda hälsan skapas i samspelet mellan individen, näromgivningen och samhället

20 Äldres liv och hälsa - i allt väsentligt en positiv utveckling

21 Andel ensamboende 2001 och 2007, % År 2001 År Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 21

22 Andel som ofta känner sig ensam 2001 och 2007, % År 2001 År Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 22

23 Andel som dricker alkohol 2+ ggr per vecka 2001 och 2007, % Storstad 2001 Storstad 2007 Mindre stad och land 2001 Mindre stad och land Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 23

24 Andel med nedsatt kognition (minnesproblem) 2001 och 2007, % Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 24

25 Andel som ej är nedstämda 2001 och 2007, % Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 25

26 Andel som tycker att livet just nu är bra eller ganska bra 2001 och 2007, % Storstad 2001 Storstad 2007 Mindre stad och land 2001 Mindre stad och land Män år Män år Män 90+ år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor 90+ år 26

27 Vad har hänt med äldreomsorgen? Får färre hjälp idag än för år sedan? Prioritering av de med större behov på bekostnad av de med mindre? Har de med större behov har fått ökade insatser? Krav på större anhöriginsatser? Ökad belastning på personalen genom större vårdtyngd? Har de äldres hälsa förbättrats?

28 Äldreomsorgens kostnadsutveckling en uppdelning på förändringar i befolkning, hälsa, insatser och kostnader per insats

29 Antal äldre personer i befolkningen , tusental Tusental år år 85 - år Samtliga, 65+

30 Fördelning på grad av ohälsa enligt ULF-undersökningen, samtliga 65+ (år 2010 uppskattat genom extrapolation ) 70% 64% 60% 54% 50% % % 20% 25% 21% 21% 15% % 0% Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa

31 Antalet personer med äldreomsorg Hemtjänst Å-hem /serv.boende; D:o inkl. Särskilt boende exkl. S:a S:a heldygn- ord.boende Särskilt boende korttidsvård Servicehus servicehus Långvård hemtjänst omsorg

32 Andelar med olika former av svår funktionsnedsättning och genomsnittligt SNAC-index per boendeform. StockholmSNACundersökningen 2008, procent Ordinärt Service- Heldygnsboende boende omsorg Andel med minst ett ADL-beroende Andel beroende i samtliga ADL Andel svårt kognitivt nedsatta Andel med svåra rörelsehinder Andel med svår urininkontinens Andel med svår faecesinkontinens Genomsnitt SNAC-index 3,30 5,18 13,13

33 Andelen av befolkningen 65 år och äldre med hemtjänst per åldersgrupp, % 43% 40% 35% 30% 32% % 21% % % 10% 6% 12% 14% 10% % 2% 0% år år 85 - år Samtliga

34 Andelen av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende med heldygnsomsorg per åldersgrupp, % 35% 36% % % 20% 22% % 10% 5% 8% 5% 6% 5% 1% 1% 0% år år 85 - år Samtliga

35 Fördelning på insatser i äldreomsorgen år, 1000-tal personer Utan insatser Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg

36 Fördelning på insatser i äldreomsorgen år, 1000-tal personer Utan insatser Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg

37 Fördelning på insatser i äldreomsorgen 85 år och äldre, 1000-tal personer Utan insatser Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg

38 Andelen av befolkningen 65 år och äldre med hemtjänst per grad av ohälsa, % 23% 22% 20% 17% 18% 18% % % 8% % % Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa

39 Genomsnittligt antal beviljade veckotimmar hemtjänst per grad av ohälsa, , ,8 7,3 7, , ,1 4,1 3, Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa Samtliga

40 Andelen av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende med heldygnsomsorg per grad av ohälsa, % 25% 24% 20% 20% % % 7% 7% % % 1% 1% Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa

41 Kostnader för äldreomsorgen (standardpriser) uppdelat på åldersgrupper, , mrd.kr 120 Tusental miljoner ,9 96, , ,6 38,2 32, ,1 10, år år 85 - år Samtliga

42 Kostnader för äldreomsorgen (standardpriser) uppdelat på grad av ohälsa, , mrd.kr. 120 Tusental miljoner ,9 96, ,0 59, ,9 28, ,0 8, Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa Samtliga

43 Inverkan av befolkningsutvecklingen Beräknade kostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp givet oförändrad ohälsa, , 1000-tal milj. kr , ,9 39,6 38,2 68,3 89, ,1 15, år år 85+ år Samtliga

44 Inverkan av hälsoutvecklingen Beräknade kostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp givet oförändrad befolkning, , 1000-tal milj.kr Tusental , , ,6 38, ,9 27, ,1 8, år år 85 - år Samtliga

45 Slutsatser Längre livslängd och bättre hälsa hos de äldre har medfört att behoven och insatserna av äldreomsorg förskjutits mot högre ålder Äldreomsorgen har skurits ner under perioden i förhållande till antalet äldre personer men inte i förhållande till antalet äldre personer med behov En kraftig ransonering har till en del kompenserats under perioden men inte mycket tillskott för ökad kvalitet

46 Äldreomsorgens debutanter En beskrivning av de personer som under ett år för första gången får äldreomsorg med utnyttjande av longitudinella data från SNAC-K, vårdsystemdelen Mårten Lagergren

47 Äldreomsorgens debutanter Personer, som ett visst år för första gången mottar kommunal äldreomsorg i form av hemtjänst eller långvarig hemsjukvård i ordinärt boende eller serviceboende eller får beslut om särskilt boende med heldygnsomsorg

48 Analysens syfte Beskriva äldreomsorgens debutanter med avseende på ålder, kön, sam/ensamboende, olika former av funktionsnedsättning och ohälsa samt informella insatser och beviljat bistånd (hemtjänst, boendeform) Följa dessa personer över tiden med avseende på dödlighet, behovsutveckling samt flyttningar och informella resp. beviljade insatser.

49 Data och metod Individdata från SNAC-K, vårdsystem-delen, avseende läget per den 1 mars varje år. Registreringar erhållna vid biståndsbedömning, genom tvärsnittsundersökningar (särskilt boende) samt genom samkörning med dödsfallsregister - sammanfört i ett kumulativt register. Tre initiala årgångar sammanslagna, tot obs. Uppföljning efter ett, tre och sex år

50 Resultat Debuten i äldreomsorgen kan åtminstone för ensamstående - sägas markera inträdet i den fjärde åldern. På Kungsholmen sker detta vid hög ålder - ca 84år Knappt en fjärdedel av debutanterna kommer direkt till säbo /heldygn. Efter tre år har hälften av äldreomsorgens debutanter avlidit, efter sex år återstår cirka en fjärdedel. Efter sex år hade en tredjedel av de överlevande som initialt var i ordinärt boende flyttat till säbo/heldygn

51 Resultat, forts. Som genomsnitt är debutanterna beroende i fyra av fem IADLaktiviteter, hälften är beroende i minst en PADL-aktivitet, en tredjedel är svårt rörelsehindrade och en av sex svårt kognitivt nedsatta. Drygt en fjärdedel får informella serviceinsatser, andelen med make/maka-insatser och med informella omvårdnadsinsatser är betydligt lägre. Graden av funktionsnedsättning ökar starkt med tiden. Hälften av de överlevande efter sex år har tre eller fler ADL-beroenden och tre av tio är svårt kognitivt nedsatta. SNAC-index ökar med i genomsnitt 0,9 enheter per år

52 Fördelning av debutanterna på boendeform resp. avslut och död per initial boendeform - efter tre år Säbo- heldygn Ordinärt boende Serviceboende Ordinärt boende Serviceboende Säbo- heldygn Avslut Död 0% 20% 40% 60% 80% 100%

53 Äldreomsorgens debutanter - Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning över tiden ord. boende

54 Äldreomsorgens debutanter - utveckling av andelen med informella insatser, ord.boende

55 Äldreomsorgens debutanter - Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning över tiden säbo/heldygn

56 Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning för sexårsöverlevare som flyttat till säbo/heldygn

57 Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning för sexårsöverlevare, som är kvar i ord.boende/serviceboende

58 Genomsnittlig utveckling av psykisk status för sexårsöverlevare, som flyttat till säbo/heldygn

59 Genomsnittlig utveckling av psykisk status för sexårsöverlevare, som är kvar i ord.boende/serviceboende

60 Resultat, forts. De överlevare som under de sex åren flyttar till säbo/heldygn har en mycket sämre utveckling i så gott som alla avseenden än de som bor kvar i ord.boende eller serviceboende. Förändringen verkar vara kopplad till flyttningsåret. Preliminära analyser antyder att det är både orsak och verkan en stor del av försämringen ligger före flyttningen, men också mycket efter!

61 Begränsningar Resultatet bygger på Kungsholmsdata med en avvikande socio-ekonomisk sammansättning än genomsnittligt för riket nedgången i livets slutskede torde dock vara mer biologiskt än socio-ekonomiskt betingad Data avser läget per den 1 mars varje år. Förändringar i mellantiden är ej registrerade. Detta medför bl a underskattning av dödligheten i säbo/heldygn

62 Äldreomsorgens dynamik För att kunna planera, styra och följa upp den kommunala äldreomsorgen måste man förstå dess dynamik! Longitudinella data och analyser ger unika möjligheter till detta

63 De mest sjuka äldre Definition: Personer med omfattande hälsooch sjukvård och omfattande äldreomsorg Omfattande sjukvård: - 19 vårddagar eller - 3 eller fler vårdtillfällen eller - 7 eller fler besök hos specialistläkare Omfattande äldreomsorg: - >25 timmar hemtjänst per månad eller - särskilt boende med heldygnsomsorg

64 De mest sjuka äldre: Fördelning på vård- och omsorgsgrupper Andel av de äldre Grupp 0 Ej omfattande sjukvård Ej äldreomsorg 72% Äldreomsorg, men ej omfattande 5% Summa ej omfattande sjukvård och ej omfattande äldreomsorg (grupp 0) 77% Grupp 1 Omfattande sjukvård Ej äldreomsorg 12% Äldreomsorg, men ej omfattande 2% Summa omfattande sjukvård men ej omfattande äldreomsorg (grupp 1) 14% Grupp 2 Ej omfattande sjukvård Omfattande äldreomsorg, ord. boende 3% Omfattande äldreomsorg, säbo 5% Summa ej omfattande sjukvård men omfattande äldreomsorg (grupp 2) 8% Grupp 3 Omfattande sjukvård Omfattande äldreomsorg, ord. boende 1% Omfattande äldreomsorg, säbo 0% Summa Summa omfattande sjukvård och omfattande äldreomsorg (grupp 3) 2% Summa 100%

65 De mest sjuka äldre: Fördelning på åldersgrupper per vård- och omsorgsgrupp 70% 60% 50% 40% 30% 20% years years 85+ years 10% 0% Care-group 0 Care-group 1 Care-group 2 Care-group 3

66 De mest sjuka äldre: Fördelning på kön och ensam/samboende per vård- och omsorgsgrupp 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Men Living alone Men Co-habitating Women Living alone Women Co-habitating 10% 0% Care-group 0Care-group 1Care-group 2Care-group 3

67 Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård vid start 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Avlidna Ej omfattande omsorg Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård Omfattande omsorg + Omfattande sjukvård 30% 20% 10% 0% Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo 0 år 1 år 3 år 6 år

68 Omfattande omsorg och omfattande sjukvård vid start 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Avlidna Ej omfattande omsorg Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård Omfattande omsorg + Omfattande sjukvård 20% 10% 0% Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo 0 år 1 år 3 år 6 år

69 Det var allt för den här gången - Tack för uppmärksamheten!