Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Transkript

1 Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälsooch sjukvård, tandvård och omsorg Uppdraget att följa upp socialtjänsten är nytt från och med 1 juli Hälso- och sjukvård Vård och omsorg Omsorg Läkemedel och medicinteknik Tandvård Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1

2 Vårt uppdrag Några av våra 43 rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2

3 Om studien Vårdanalys har tagit fram ett kunskapsunderlag för planeringen av morgondagens äldreomsorg Syftet är att bidra med ett kunskapsunderlag om vilka omsorgsalternativ som bör prioriteras utifrån ett brukar- och medborgarperspektiv Våra frågeställningar 1. Hur påverkas samhällets totala kostnad för äldres vård och omsorg av alternativa strukturer för äldreomsorgen? 2. Vilken form av äldreomsorg föredrar morgondagens äldre och hur viktigt är det för dem att få tillgång till ett visst omsorgsalternativ? 3. Hur påverkas äldres hälsa av strukturella förändringar i äldreomsorgen? 4. Finns det hinder som försvårar planeringen av morgondagens äldreomsorg? Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 3

4 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga ut, bygga nya boenden, men vi behöver också göra någonting åt de gamla boendena. Sedan är den stora frågan, som vi inte hittar svar på: Vad är det för typ av boenden som man vill ha egentligen? Vad är det som ska byggas för någonting? Äldreomsorgschef i en svensk kommun Äldreomsorgschefer ser ett behov av nya och utökade former av äldreomsorg Fler demensboenden Endast 50 procent av de äldre med en kognitiv funktionsnedsättning som har plats på ett särskilt boende beräknas bo på ett specialiserat demensboende enligt Socialstyrelsen Boenden i livets slutskede De 10 procent äldre som bodde kortast tid på ett särskilt boende i Stockholm avled efter i genomsnitt 8 dagar Ytterligare alternativ förutom hemtjänst och särskilt boende Äldre kan vara otrygga, men för friska för särskilt boende Förebyggande åtgärder och stöd till närstående Åtgärderna riktas i huvudsak till äldre inom äldreomsorgen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 4

5 Metod Vi analyserar konsekvenserna av olika sätt att utforma äldreomsorgen år 2025 ur tre perspektiv Befolkningens önskemål Hälsa Kostnader Rapporten grundar sig på fyra delstudier Enkätstudie med morgondagens äldre (50-60 år) Simulering av kostnaden för olika äldreomsorgsstrukturer Simulering av korrelationen mellan äldreomsorgsstrukturer och de äldres funktionsförmåga Intervjuer med äldreomsorgschefer i 29 kommuner Vi analyserar konsekvenserna av olika sätt att utforma äldreomsorgen år 2025 Vi utgår från 2012 års äldreomsorg och jämför med morgondagens äldreomsorg år 2025 Enligt två befolkningsprognoser år 2025 A Oförändrad funktionsförmåga De äldres funktionsförmåga är densamma som år 2012 B Förbättrad funktionsförmåga Trendframskrivning av den äldre befolkningens funktionsförmåga enligt ULF år Enligt fyra scenarier för äldreomsorgen år 2025 I. Oförändrad fördelning av äldreomsorgen II. Omfördelning till ökad andel stora insatser av hemtjänst III. Omfördelning till ökad andel i mellanboende IV. Omfördelning till ökad andel i vård- och omsorgsboende Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 5

6 Vår simuleringsmodell utgår från de äldres egenskaper Ålder och kön Funktionsförmåga Ingen, lätt eller svår funktionsnedsättning Bygger på ADL Activities of Daily Living Ensamboende eller sammanboende Vårdkonsumtion Liten eller stor vårdkonsumtion >19 dagar slutenvård, > 3 slutenvårdstillfällen eller > 7 besök i öppen specialistvård per år (Socialstyrelsen, de mest sjuka äldre) Insatser från äldreomsorgen Insatser från närstående Vilken äldreomsorg skulle ni vilja ha? Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 6

7 Lätt funktionsnedsättning Svårt att städa och laga mat på egen hand Svårt att gå i trappor och förflytta sig utomhus utan hjälpmedel (exempelvis rullator) Kan inte köra bil Hemtjänst 3 gånger per dag, cirka 15 minuter per gång Trygghetslarm Hemtjänst i det egna hemmet Mellanboende Anpassad lägenhet Personal tillgänglig dagtid Gemensam matsal och gemensamma utrymmen för sociala aktiviteter Svår funktionsnedsättning Kan inte duscha/bada på egen hand. Kan inte klä på sig och klä av sig själv Kan inte laga mat Kan inte förflytta sig inomhus utan hjälpmedel Behöver hjälp för att förflytta sig utanför bostaden Hemtjänst 5 gånger per dag, cirka 40 minuter per gång Trygghetslarm Hemtjänst i det egna hemmet Vård- och omsorgsboende Liten, anpassad lägenhet med pentry Personal tillgänglig dygnet runt Sjuksköterska tillgänglig dagtid Gemensam matsal och gemensamma aktiviteter som arrangeras av personal Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 7

8 Slutsatser Slutsatser I Vi står inför utmaningen att ta hand om den ökande andelen äldre Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres skilda behov och anpassas till en ökad heterogenitet Det finns stora fördelar med att förebygga och skjuta upp behovet av äldreomsorg Den framtida utmaningen med ökade kostnader kvarstår oavsett hur kommunerna utformar äldreomsorgen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 8

9 Slutsatser II Det finns ett väsentligt underskott på mellanboenden jämfört med vad som efterfrågas För att möta de äldres önskemål behöver antalet vård- och omsorgsboenden öka med minst 20 procent till 2025 För att undvika en ojämlik äldreomsorg behöver kommunerna stöd med att planera inför morgondagen Gränsdragningen mot sjukvården och mellan det offentligas respektive de äldres eget ansvar kan inte avgöras av kommunerna ensamma Slutsatser Vi står inför utmaningen att ta hand om den ökande andelen äldre Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres skilda behov och anpassas till en ökad heterogenitet Det finns stora fördelar med att förebygga och skjuta upp behovet av äldreomsorg Den framtida utmaningen med ökade kostnader kvarstår oavsett hur kommunerna utformar äldreomsorgen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 9

10 Utmaningen: Vi blir fler äldre och lever allt längre Antal personer år 75-w år År Källa: SCB Den demografiska utvecklingen innebär en kostnadsökning på 30 procent 273 Miljarder kronor % 106 Hälso- och sjukvård Informell omsorg Formell äldreomsorg År 2012 År 2025 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 10

11 Samtidigt är äldre en heterogen grupp med olika behov Ingen funktionsnedsättning 63 Lätt funktionsnedsättning 19 Svår funktionsnedsättning 18 Totalt 100 Äldre 78+ år Källa: SCB Slutsatser Vi står inför utmaningen att ta hand om den ökande andelen äldre Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres skilda behov och anpassas till en ökad heterogenitet Det finns stora fördelar med att förebygga och skjuta upp behovet av äldreomsorg Den framtida utmaningen med ökade kostnader kvarstår oavsett hur kommunerna utformar äldreomsorgen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 11

12 Förebyggande åtgärder är det bästa sättet att minska kostnaderna for äldres vård och omsorg % % Miljarder kronor Hälso- och sjukvård Informell omsorg Formell äldreomsorg År 2012 Basår År 2025 Förbättrad funktionsnivå År 2025 Dagens funktionsnivå Källa: Antagande om förbättrad funktionsnivå baseras på data från SCB ( ) De spelar även stor roll för de äldres livskvalitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Dagens funktionsnivå Lätt neds. Ingen neds. Död Svår neds. 0% 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Förbättrad funktionsnivå Ingen neds. Lätt neds. Död Svår neds. 0% 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år Diagrammen visar levnadsbanan för en genomsnittlig kvinna Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 12

13 Slutsatser Vi står inför utmaningen att ta hand om den ökande andelen äldre Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres skilda behov och anpassas till en ökad heterogenitet Det finns stora fördelar med att förebygga och skjuta upp behovet av äldreomsorg Den framtida utmaningen med ökade kostnader kvarstår oavsett hur kommunerna utformar äldreomsorgen Hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och närståendes insatser påverkar varandra Miljarder kronor % % % % 102 Hälso- och sjukvård Informell omsorg Formell äldreomsorg År 2012 Basår Scenario I: Som idag Scenario II: Utökad hemtjänst Scenario III: Utökat mellanboende Scenario IV: Utökat vård- och omsorgsboende Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 13

14 Kontakterna med hälso- och sjukvården skiljer sig åt beroende på boendeform (per år) Läkarbesök, öppenvård Övriga besök, öppenvård Medelvårdtid (dagar per tillfälle) Vårdtillfällen, slutenvård Vårddagar, slutenvård Ingen äldreomsorg Hemtjänst, liten insats Hemtjänst, stor insats Mellanboende Vård- och omsorgsboende Källa: Stockholms län landsting 78 år och äldre Även den informella omsorgen skiljer sig år beroende på boendeform och funktionsförmåga (timmar per vecka) Informell omsorg Hemtjänst Grad av funktionsnedsättning Ingen insats Hemtjänst, liten insats Hemtjänst, stor insats Mellanboende Vård- och omsorgsboende Äldreomsorg Källa: SNAC-K 78 år och äldre Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 14

15 Slutsatser Det finns ett väsentligt underskott på mellanboenden jämfört med vad som efterfrågas För att möta de äldres önskemål behöver antalet vård- och omsorgsboenden öka med minst 20 procent till 2025 För att undvika en ojämlik äldreomsorg behöver kommunerna stöd med att planera inför morgondagen Gränsdragningen mot sjukvården och mellan det offentligas respektive de äldres eget ansvar kan inte avgöras av kommunerna ensamma Morgondagens äldre vill få tillgång till flera olika äldreomsorgsalternativ även vid lättare nedsättningar Lätt funktionsnedsättning 2% 6% 41% 51% Svår funktionsnedsättning 2% 6% 24% 68% Hemtjänst Mellanboende /vård- och omsorgsboende Ordnar själv omsorg Ingen skillnad Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 15

16 Det innebär ett underskott på mellanboenden jämfört med vad som efterfrågas Andel av målgruppen (2012) Önskad andel enligt Vårdanalys studie Hemtjänst cirka % 49 % Mellanboende cirka % 51 % Mellanboenden är visserligen dyrare för kommunen, men är samhällsekonomiskt motiverade Formell omsorg Informell omsorg Hälso- och sjukvård Totalt Omfördelning från hemtjänst till mellanboende Miljoner kronor per år Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 16

17 Dagens fördelning av vård- och omsorgsboende ligger däremot rätt förutsatt att nivån upprätthålls Andel av målgruppen (2012) Önskad andel enligt Vårdanalys studie Hemtjänst cirka 35 % 32 % Vård- och omsorgsboende cirka 65 % 68 % Ytterligare platser behövs till år 2025 för att följa den demografiska utvecklingen en ökning med 20 40% jämfört med i dag Slutsatser Det finns ett väsentligt underskott på mellanboenden jämfört med vad som efterfrågas För att möta de äldres önskemål behöver antalet vård- och omsorgsboenden öka med minst 20 procent till 2025 För att undvika en ojämlik äldreomsorg behöver kommunerna stöd med att planera inför morgondagen Gränsdragningen mot sjukvården och mellan det offentligas respektive de äldres eget ansvar kan inte avgöras av kommunerna ensamma Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 17

18 Planeringen av morgondagens äldreomsorg har flera aspekter att ta hänsyn till Äldre blir alltmer heterogena Äldres önskemål om äldreomsorg skiljer sig åt Äldreomsorgen kan inte ses isolerat från hälso- och sjukvården och närståendes insatser Förebyggande och rehabiliterande insatser är viktiga för att minskar behovet av både äldreomsorg och hälso- och sjukvård Våra intervjuer lyfte flera utmaningar Brist på tid att planera bortom nästa budget- eller mandatperiod Brist på (överblickbar) kunskap om nya metoder och produkter.samt på lokala samarbeten och kunskapsutbyten mellan kommuner En tvekan att investera i exempelvis renovering eller byggande av särskilda boenden Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 18

19 Slutsatser Det finns ett väsentligt underskott på mellanboenden jämfört med vad som efterfrågas För att möta de äldres önskemål behöver antalet vård- och omsorgsboenden öka med minst 20 procent till 2025 För att undvika en ojämlik äldreomsorg behöver kommunerna stöd med att planera inför morgondagen Gränsdragningen mot sjukvården och mellan det offentligas respektive de äldres eget ansvar kan inte avgöras av kommunerna ensamma Kommunerna kan inte klara utmaningen ensamma Det behövs en gemensam planering av kommunerna och landstingen Äldreomsorgens och hälso- och sjukvårdens kostnader påverkar varandra Var går gränsen för det offentliga åtagandet inom äldreomsorgen? Skälig levnadsnivå Äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges Socialtjänstlagen (2001:453) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 19

20 Rekommendationer Rekommendationer I Kommunerna och landstingen Kommunerna och landstingen bör satsa på förebyggande och rehabiliterande åtgärder, både för äldre som har och inte har äldreomsorg Kommunerna bör erbjuda flera alternativa omsorgsformer, oavsett grad av funktionsnedsättning Regeringen Regeringen bör säkerställa strukturer för samverkan mellan kommuner och landsting kring morgondagens vård och omsorg för äldre Regeringen bör tydliggöra var gränsen går för det offentliga åtagandet inom äldreomsorgen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 20

21 Rekommendationer II Regeringen Regeringen bör bidra till att utveckla kunskapen om förebyggande arbete och nya metoder inom äldreomsorgen samt göra den tillgänglig för kommunerna Samla, tolka och återkoppla ny och befintlig kunskap om äldreomsorgen Kunskap om åtgärder för att stärka funktionsförmågan hos äldre Studera former av mellanboenden Stöd till gemensamma verktyg för att beskriva och utvärdera förbättringsåtgärder (vi borde ha varit) betydligt mer framåtsyftande. Inte bara sträcka (oss) bakom nästa kurva utan kanske ett decennium i framtiden men det gjorde (vi) inte. Äldreomsorgschef i en svensk kommun Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 21

22 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 22