Bilaga 3. Grupp äldrevård. Sammanfattning. Gruppens uppfattning är att:

Transkript

1 Bilaga 3 Grupp äldrevård Sammanfattning Gruppens uppfattning är att: Den demografiska utvecklingen innebär i ett realistiskt scenario ett ökat behov av 190 vårdplatser på SUS fram till Ett tydligt samarbete och överenskommelser kring äldrevårdens utformning mellan region och kommuner är nödvändiga för att optimera den totala samhällskostnaden. Vi baserar detta på följande överväganden: Det sker inom 15 år en kraftig ökning av antalet boende i SUS upptagningsområde över 80 år från till (SCB databaser och regional befolkningsprognos). Ökningen är inte linjär utan accentueras Av dessa har ca en tredjedel sänkt funktionsstatus i åldern år och hälften i åldern >84 år (data från Gott Åldrande i Skåne) Det innebär att det tillkommer behov för både den grupp äldre som har behov av kommunala insatser och den friska grupp äldre som har behov av samtliga vuxenspecialiteter Om vården utförs precis som idag innebär det ett behov av ca 334 nya vårdplatser på SUS fram till 2030 (beräkningen förutsätter samma uppdrag som idag, medelvårdtid 7 dagar, 90 % beläggningsgrad och en ökning av medellivslängden) Förbyggande vård har begränsad effekt eftersom ålder i sig utgör en risk för sjukdom, t.ex. cancer och infektioner Om kommunal äldrevård, som idag, främst inriktas på hjälp i hemmet, blir vårdplatsbehovet inom regionen större än om man väljer att satsa på mellanboenden (data från myndigheten för vårdanalys) I ett realistiskt scenario där maximal effekt av stöd till hemsjukvård, nya former för samarbete mellan kommun och landsting och satsning på mellanboenden förutsätts bedömer gruppen att ca 1/3 av det ökade behovet kan hanteras utanför SUS dvs ca 110 vårdplatser (beräkningarna rör hela gruppen över 80 år) En fortsatt effektivisering på ca 10 % kan hantera ca 35 ytterligare vårdplatser Återstår 190 vårdplatser som bör tillskapas i Malmö och Lund Av dessa 190 kommer en del att finnas i nuvarande verksamhetsstruktur men en del behöver sannolikt omfördelas till vårdplatser specifikt inriktade mot äldre Hänsyn måste också tas till strukturförändringar av de vårdplatser som redan finns Vårdplatser specifikt inriktade mot äldre kan med betydande fördel geografiskt samlas i en och samma byggnad i Malmö respektive Lund för att tillgodose behov av rehabiliteringslokaler, och i övrigt anpassas för att flertalet äldre har funktionsnedsättning Det finns idag inte tillräckligt många medarbetare med kompetens för äldre för att optimalt hantera de insatser som behövs. Satsningar behövs inom specialiteterna geriatrik, internmedicin och allmänmedicin och på specialistsjuksköterskor för äldre

2 Frågor kring verksamhetsförändring vid SUS 5 och 15 års perspektiv Nedan följer svar på de ställda frågorna i tur och ordning 1. Demografisk utmaning äldre SUS 15 år: tillkommer i målgrupp 80 år och äldre i SUS upptagningsområde ytterligare ca personer (ojusterat för ökad medellivslängd), dessutom fler i målgruppen som är a) multisjuka, b) fler sköra och c) fler med funktionsinskränkningar. Funktionsförmåga Beroende vid aktiviteter i dagligt liv -äldregrupp vid bas- och återus. Data från Gott Åldrande i Skåne (GÅS) 2. Vårdplatsbehov för gruppen äldre 15 år: Utökat behov av 334 vårdplatser för gruppen 80 år och äldre Om inga verksamhetsförändringar sker (worst case scenario) innebär det om 15 år ett utökat behov av vårdplatser för gruppen 80 år och äldre med 284 vpl (ojusterat för förväntad ökad medellivslängd ca 1-2 år) pga ökad andel äldre i befolkningen. Motsvarande behov där hänsyn även tas till 2 års förväntad medellivslängdsökning ; innebär ytterligare behov av 55 vårdplatser, totalt 334 vårdplatser. Behov för gruppen 65 till 79 år utgör utökat behov med 14 vårdplatser. I beräkningar har följande grundantaganden gjorts; beläggningsgrad 90% och medelvårdtid på 7 dagar baserat på nuvarande vårdtid inom aktuella verksamheter. I befolkningsunderlag ingår följande kommuner; Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala Trelleborg och Vellinge. Beräkningarna avser den vård som idag ges på SUS och förutsätter inga verksamhetsförflyttningar. Vidare tillkommer om 15 år ca 5000 personer > 80 år med funktionsnedsättningar och under en följande 6-års period tillkommer ytterligare ca personer som utvecklar nedsatt ADL. Av dessa förväntas ca personer > 80 år ha nedsatt personlig och instrumentell ADL, dvs vara beroende av hjälp att sköta personlig hygien, matning, förflyttning och hjälp att ta på kläder med konsekvenser för lokalutformning och personalbemanning.

3 Synpunkter beträffande effekten av äldres boendemiljöer på behovet av framför allt slutenvård. Myndigheten för Vård och omsorgsanalys har tagit fram ett omfattande kunskapsunderlag för planering av morgondagens äldreomsorg. ( Med framtiden avses i detta fall i första hand tiden fram till 2025 men man har även tittat på längre sikt. Den viktigaste övergripande slutsatsen är att kommunernas och regionernas planering är kommunicerande kärl och kommunernas val av utformning av äldreomsorgen påverkar sjukvården både direkt och indirekt. Några slutsatser ur rapporten är följande: Vi står inför utmaningen att ta hand om den ökande andelen äldre Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres skilda behov och anpassas till en ökad heterogenitet Det finns ett väsentligt underskott på mellanboenden jämfört med vad som efterfrågas För att möta de äldres önskemål behöver antalet vård- och omsorgsboenden öka med minst 20 procent till 2025 Den framtida utmaningen med ökade kostnader kvarstår oavsett hur kommunerna utformar äldreomsorgen Gränsdragningen mot sjukvården och mellan det offentligas respektive de äldres eget ansvar Man gör också i rapporten några rekommendationer för framtiden: Kommunerna och landstingen bör satsa på förebyggande och rehabiliterande åtgärder, både för äldre som har och inte har äldreomsorg Kommunerna bör erbjuda flera alternativa omsorgsformer, oavsett grad av funktionsnedsättning Regeringen bör säkerställa strukturer för samverkan mellan kommuner och landsting kring morgondagens vård och omsorg för äldre Regeringen bör tydliggöra var gränsen går för det offentliga åtagandet inom äldreomsorgen Inom kort träder ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal i kraft mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Det reglerar bl a regionens åtaganden vad gäller gemensamma sjukvårdsinsatser framför allt då det gäller läkarstödet till äldre med hemsjukvårdsinsatser/boende på särskilda boenden. Några gemensamma diskussioner när det gäller utformningen av äldreomsorgen och tillgång på differentierade boenden har hittills inte förts. Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys fastslår i sin rapport att äldreomsorgen står för knappt hälften, 48% av samhällets totalt kostnader för personer > 65 år ; informella vårdare står för 12 % och hälso- och sjukvården för 36 %. För gruppen 78 år och äldre är slutenvårdskonsumtionen betydligt högre för personer som bor i eget boende med stora hemtjänstinsatser än för dem som bor i mellanboenden. Med mellanboenden avses boende i egen lägenhet med trygghetslarm och tillgång till viss gemensam service och gemensamma lokaler. Personal finns tillgänglig i huset dagtid. Service och omvårdnads insatser tillgodoses efter ansökan om kommunalt bistånd. Betydelsen av att ge äldre möjlighet till ett aktivt liv socialt och fysiskt med möjlighet till samvaron och fysisk träning kommer att öka. Bevarade funktioner kan skjuta upp tidpunkten Kommenterad [TTE1]: Referens till rapporten

4 för omsorgs- och sjukvårdsberoende med flera år. Kommunernas planering för att tillgodose sådana miljöer har därför en direkt inverkan på sjukvårdsbehovet och sjukvårdskostnaderna. Ökad satsning på mellanboenden beräknas ge en minskad kostnad för samtliga kategorier (formell omsorg, informell omsorg och hälso- och sjukvård) Även en ökad satsning på vård- och omsorgsboenden ger minska kostnad men skillnaden är mindre. Förklaringen är att mellanboenden kommer in tidigare och ger ökad möjlighet till bibehållen funktionalitet. 5 år Utökat behov av 48 vårdplatser för gruppen 80 år och äldre Om inga verksamhetsförändringar sker (worst case scenario) innebär det om 5 år ett utökat behov av vårdplatser för gruppen 80 år och äldre med 106 vpl. 3. Tillkommande lokalbehov a) Nya vårdavdelningar måste anpassas för gruppen äldre och deras funktionsnedsättningar med utrymmen för rehabilitering kopplat till vårdavdelningar. Den ändrade åldersdemografin kommer att påverka alla verksamheter eftersom ålder i sig är en riskfaktor för många sjukdomar. Demografin påverka således behov av operationssalar, intensivvård, mottagningar i relation till övrig utökning. 4) Verksamhetsanpassningar 15 år Nya vårdformer, bland annat mellanboenden enligt stycket om äldreboenden med utökad tillgänglighet med läkare dygnet runt, och hembesöks-verksamhet 24/7 dagar för personer med känd kronisk/a sjukdomar skulle enligt vår bedömning kunna hantera ca en

5 tredjedel av det ökade vårdplatsbehovet, vilket motsvarar ca 110 vårdplatser. Flertalet vårdtillfällen utgörs dock av nytillkomna symtom/tillstånd som både kräver diagnostik/utredning och behandling med tillgång till slutenvårdens resurser (röntgendiagnostik, konsultstöd från andra specialiteter, övervakning) För gruppen med kraftig funktionsnedsättning (2 personer för stöd/liftbehov; förvirringstillstånd, demens) är utredning och behandling i hemmiljö svår att genomföra. Behov av strukturöversyn av befintliga vårdplatser behöver genomföras för att tillgodose behov av ca 90 vpl i Lund och 100 vpl i Malmö med inriktning mot geriatrik/äldresjukvård, givet att övriga behov för äldre, ca en tredjedel hanteras av hemsjukvårdsteam och nya arbetssätt med utökad tillgänglighet till primärvården med mobila team bestående av läkare från regionen (främst allmänläkare, geriatriker, internmedicinare) samt sjuksköterskor och annan personal från kommunerna.. Reasonable case scenario Den äldre befolkningen 80+ ökar från ca till motsvarande 334 vårdplatser. Verksamhetsanpassningar med andra arbetssätt i öppen vård, utökad tillgänglighet för äldre gruppen förväntas hantera en 1/3 av nya behov (ca 110 vpl). Hur stor del som kan hanteras med dessa åtgärder är i hög grad beroende av vårdformer i kommunal verksamhet. Om man fortsatt satsar på enbart hemtjänst och särskilda boende blir behovet av vårplatser på SUS större. Teknologiutveckling och rationalisering av behandling/åtgärder i verksamheter skattas till 10% för perioden ( ca 35 vpl). SUS behöver därför dimensionera för ca 190 vårdplatser i Malmö o Lund för sjukvården för de äldre. En del av denna utökning kommer att ske inom befintliga vårdstrukturer, en del kan komma att behöva omfördelas till särskilda sturkturer för äldrevård. 5) Kompetensförsörjning 15 år: Det finns brister i tillgången på specialister med inriktning för äldre.behov av ST tjänster motsvarar ca 35 tjänster med inriktning geriatrik och äldresjukvård. Det behövs också utökning av ST-tjänster i allmänmedicin och internmedicin samt inom dessa tre STtjänstgöringar en ökad tjänstgöring inom hemsjukvård och äldresjukvård. Specialistutbildade sjuksköterskor i äldrevård saknas idag i stor utsträckning. Det behövs en särskild behovsskattning och det finns anledning för Region Skåne och Skånes Universitetssjukvård att öppna en dialog med huvudmän för sjuksköterskeutbildningarna om en satsning på en sådan specialistutbildning. 5 år: 15 ST tjänster; 3/år 6) Traumacentrums placering Malmö/lund Ingen påverkan på äldresjukvård, förutom att beräkningar av vårdplatsantal och operationskapacitet utifrån den ändrade demografin måste beaktas vid verksamhetsflyttar. 7) Traumacentrums placering Malmö/lund Ingen påverkan på äldresjukvård 8) Tillkommande lokalbehov i Lund

6 Då flertalet äldre patienter behöver fortsatt kommunalt stöd efter slutenvård (SVPL) finns behov av vårdplatser i Lund för målgruppen som tillhör särskilt Lunds kommun och kranskommuner. Tillgång till platser i Lund ökar tillgänglighet för närstående och underlättar kommunikation. Således finns lokalbehov för väsentliga delar av de tillkommande vårdplatser för äldresjukvård som tillkommer i Lund. Detta måste beaktas om andra verksamheter flyttar till Lund och de undanträngningseffekter på tillgång till lokaler som annars kan uppstå. Malmö Peter Lanbeck Gruppen har bestått av: Peter Lanbeck, Karin Träff Nordström, Eva Thorén Todoulos, Maria Blixt Lindsjö, Marie Olsson, Linn Kennedy, Maria Ohlson Andersson, Sölve Elmståhl, Eva Ask, Ingemar Petersson, Adjungerad: Pia Nilsson Malmö kommun