Vård och omsorg om äldre

Transkript

1 Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska konsekvenser Vård och omsorg om äldre 1

2 Expressen, När blir man gammal? Några vanliga gränser när åldrandet diskuteras: Yngre äldre = 65+ Äldre äldre = 80+ Tredje och fjärde åldern (Laslett, 1989) Livsloppet delas in i fyra åldrar, där ålderdomen delas in i tredje och fjärde åldern. De mest sjuka äldre (2011) Olika livsfaser 1:a åldern 2:a åldern 2

3 Olika livsfaser 3:e åldern Olika livsfaser 4:e åldern 9 3

4 Förväntad medellivslängd vid födseln Kvinnor Män Källa: SCB 2007 Medellivslängd vid 65 år Women Men Difference 4

5 Demografisk utveckling 1913 Lag om allmän pension vid 67 år Medellivslängd Kvinnor 58 år Män 56 år 1976 Sänkt pensionsålder 65 år Medellivslängd Kvinnor 77 år Män 72 år 2010 Medellivslängd Kvinnor 83,3 år Män 79,5 år Framtida pensionsålder? år? Demografisk utveckling Sverige har en av världens äldsta befolkningar 5,4% ( ) är 80+ (år 2011) I åldern 80 år och äldre: är nästan dubbelt så många kvinnor som män bor 78% av kvinnorna ensamma bor 38% av männen ensamma 71% av männen bor med sin hustru när de dör 26% av kvinnorna bor med sin man när de dör Antal 80 år och äldre i Sverige Källa: SCB 5

6 Frequency Percent Andelen 80 år och äldre Källa: 18 Procent 80 år och äldre Japan Sweden More developed regions Source; Antal personer 90+ i Sverige Women years Men years Women 95+ years Men 95+ years

7 Frequency Prognos antal personer 90+ i Sverige Women years Men years Women years Men years Women 100+ years Men 100+ years Beroendekvoten Antal personer år per äldre (80+) personer år per Ratio 20-64/80+ years 50 Sverige Finland Norge 40 Danmark Island Norden Russian Federation Lithuania Estonia Latvia Source: esa.un.org 7

8 160 Ratio 20-64/80+ years Ratio 20-64/65+ Ratio 20-64/80+ years 140 Indien Kina 80 Norden 60 Europa 40 Japan Source: esa.un.org Maximal livslängd 8

9 Hur gamla kan vi bli? Livslängden kommer att fortsätta öka linjärt ( Optimisterna ). Ökningarna i livslängden kommer att accelerera dramatiskt ( Futuristerna ). Ökningarna i livslängd kommer snart att avta ( Realisterna ). Men de blir ju friskare? 9

10 Namn Efternamn 22 oktober Swedish Panel Study of Livning Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) Riksrepresentativ studie bland de allra äldsta (77+). Genomförts 1992, 2002 och Huvudsak besöksintervjuer, men även indirekta intervjuer och telefonintervjuer. Svarsfrekvens >85% (n ). Intervjuerna inkluderar frågor om hälsa, familjeförhållanden, livsstil och andra levnadsförhållanden, fysiska och kognitiva funktionstester. Slutsatser: Inga tecken på hälsoförbättringar bland de allra äldsta i Sverige under perioden 1992 till Problem med värk, psykiska besvär och nedsatt mobilitet har ökat och lungfunktionen försämrats mellan 1992 och Självskattad hälsa och fysisk funktionsförmåga oförändrad. Trots det har andelen med ADL-problem minskat (särskilt efter 2002). 10

11 Äldrevård hellre dör jag Aftonbladet

12 Valfrihetens LOV En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna Ingrid Hjalmarson Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:01 ISSN

13 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) (Source: The national board of health and welfare) Kvarboendepolitikens fyra vågor talet: Ivar Lo-Johansson; Hemvård i stället för vårdhem talet: Socialtjänstlagen; Bo hemma så länge som möjligt talet: Ädelreformen; Kvarboende på säbo talet: Vårdhemmet i hemmet Källa: Lennarth Johansson 13

14 Västerbottens-Kuriren Andel personer 80+ med hemtjänst respektive säbo 2001 och , ,2 21,7 20,7 18,3 18, ,6 16, Hemtjänst riket Hemtjänst Stockholms stad Särskilt boende riket Särskilt boende Stockholms stad Källa: Socialstyrelsen Slutsatser Boendetiderna i säbo generellt allt kortare mellan 2006 och Markant ökning av andelen personer som flyttar in och dör efter en kort tid avled var femte person inom en månad efter inflyttning till säbo (jmf med 2006 då det tog sju månader innan en femtedel hade dött). 14

15 Diskussion Hospiceplatser för äldre döende personer? Boendetider och vägen igenom säbo är ett understuderat ämne. Implikationer för planering, organisering, behov, dimensionering och innehåll i säbo. Hypoteser och fortsatt forskning Högre behovströskel? Förändring i könsfördelning (fler män)? Akutsjukvården? Symptom på att systemen är pressade och trimmade? Den svenska modellen Generellt/universellt välfärdssystem. Svensk vård och omsorg är offentligt finansierad via skatten. Äldreomsorgen framförallt kommunal skatt. Används av alla med behov, oberoende socioekonomisk status och ekonomi. Äldreomsorgen ligger under kommunernas ansvar. Kommunalt självstyre innebär bl.a. att kommunerna själva bestämmer skattenivån och hur generösa de ska vara. Sjukvård ligger under landstingets ansvar. 15

16 Vård och omsorg om äldre Formell Kommun Landsting Informell Familj/anhöriga (ingen lagstiftad skyldighet) Grannar Privat köpt hjälp Organisationer (t.ex. Röda korset) Ansvarsområden för dagens vård och omsorg om äldre Stat Övergripande hälso- och sjukvårdspolitik Utövar tillsyn av hälso- och sjukvård samt omsorg genom Socialstyrelsen (from den 1 juni ny myndighet) Landsting Primärvård Öppenvård Sluten vård Läkarvård vid äldreboenden Hemsjukvård Rehab Kommun Hemtjänst Särskilt boende Dagverksamhet Trygghetslarm Hemsjukvård Rehab Nu har hemsjukvården kommunaliserats! (utom i Stockholm) Särskilt boende för äldre SÄBO (Kräver biståndsbeslut) Servicehus Ålderdomshem Korttidsboenden Gruppbostäder Sjukhem Vård- och omsorgsboenden 16

17 Lagar och mål Riksdag och regering lagstiftar och formulerar övergripande mål för vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) Socialtjänstlagen (SoL) (1980:620) Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen 2 : Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen 4 kap 1 : Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 17

18 Socialtjänsten i Sverige Regleras av Socialtjänstlagen Den offentliga äldreomsorgen är behovsprövad (myndighetsbeslut krävs) Hemtjänst: 9% av 65+, 20% av 80+ Särskilt boende: 7% av 65+, 17% av 80+ Offentligt finansierad via skatter (avgifter täcker ca 3 procent av den egentliga kostnaden) Övergripande funktioner och tillsyn Socialstyrelsen ger stöd i tolkningen av lagstiftning, samt utövar tillsyn HSL och SoL Ny tillsynsmyndighet från och med den 1 juni 2013 Inspektionen för vård och omsorg. Hur får man äldreomsorg? Kommunala biståndshandläggare fattar beslut. Tjänstemän som står för myndighetsutövningen inom äldreomsorgen. Arbetar på delegation av politikerna i social- eller stadsdelsnämnden. Tar emot, utreder, bedömer och beslutar kring ansökningar om stöd och hjälp. 18

19 LÄMPLIG BEMANNING - i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:

20 Källa: DI, Dagens problem Kvalitet brist på resurser Bemanning Platser Ledarskap Ojämlikhet 20

21 Framtida utmaningar? Dilemman och målkonflikter! Äldrevårdens problem och utmaningar Prioriteringar utifrån ekonomi inte behov Ökat gap mellan behov och resurser Ökat gap mellan förväntningar och resurser Vård- och omsorgssystemet är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre Samordning och samverkan mellan vårdens och omsorgens huvudmän (landstingen och kommunerna) Social QrageNR 5,

22 Tack för uppmärksamheten! Pär Schön Aging Research Center (ARC) Karolinska institutet/stockholms universitet Stockholms läns Äldrecentrum Gävlegatan Stockholm Tel: Mail: 22