Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter"

Karl Hansson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård

2 Bygger på kapitel i kommande antologi från Gleerups förlag Ulla Pettersson (red.) Tre decennier med socialtjänstlagen utopi, vision, verklighet Marta Szebehely & Gun-Britt Trydegård Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens visioner och äldreomsorgens realiteter

Szebehely & Gun-Britt Trydegård Hur mycket självbestämmande ryms det i

3 Den svenska äldreomsorgen en generell välfärdstjänst Universell, generös, offentligt finansierad, för alla Välfärdstjänsterna ska vara av hög standard så att de används av alla, oavsett inkomst Tjänsterna tillgängliga för alla vid behov Överkomliga ekonomiskt även för dem med låg inkomst Attraktiva även för dem med höga inkomster Endast det bästa är gott nog åt folket Gustav Möller, socialminister talen, arkitekten bakom den svenska välfärdsmodellen

alla vid behov Överkomliga ekonomiskt även för dem med låg inkomst Attraktiva även för dem med höga inkomster

4 Socialtjänstrevolutionen 1982 En ny socialtjänst till medborgarnas tjänst En ny tid för människor med behov av socialt stöd Portalparagrafen med många honnörsord Demokrati Jämlikhet Solidaritet Trygghet Självbestämmande Integritet Ramlag med möjlighet för kommunerna att utveckla de sociala tjänsterna utifrån lokala behov + professionella socialarbetare Äldreomsorgen en lagfäst rättighet genom biståndsparagrafen Besvärsrätten en garanti för rättssäkerheten

Integritet Ramlag med möjlighet för kommunerna att utveckla de sociala tjänsterna utifrån lokala behov +

5 Höga mål för äldreomsorgen i Socialtjänstlagen Bland annat: leva och bo självständigt under trygga förhållanden lättåtkomlig service respekt för självbestämmande och integritet värdigt liv, välbefinnande kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges MEN Hjälpinsatserna bedöms efter samma lagparagraf som samhällets yttersta skyddsnät, försörjningsstödet bistånd om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt ; skälig levnadsnivå SÅ vad hände med äldreomsorgen efter Socialtjänstlagens införande?

lättåtkomlig service ska ges MEN Hjälpinsatserna bedöms efter samma lagparagraf som samhällets yttersta skyddsnät, försörjningsstödet

6 70 Andel (%) personer 80 + med hemtjänst och i äldreboende Med hemtjänst I äldreboende

26 18 23 Med hemtjänst I äldreboende 20 10 20

7 Äldreomsorgens ekonomiska resurser minskar i relation till antalet 80 år och äldre i befolkningen enligt SKL 2014 Resurstillgången i kommunernas vård och omsorg om äldre har begränsats så att äldres säkerhet och trygghet inte alltid kan tillgodoses (Socialstyrelsen i Lägesrapport 2011 s. 145)

vård och omsorg om äldre har begränsats så att äldres säkerhet och

8 Konsekvenser 1. INFORMALISERING Anhörigas omsorgsinsatser har ökat Idag får fler äldre hjälp från närstående utanför hushållet än från hemtjänsten Både anhörighjälp som ersättning för hemtjänst och som komplettering till otillräcklig hemtjänst Önskad eller påtvingad?

äldre hjälp från närstående utanför hushållet än från hemtjänsten

9 PRIVATISERING Konsekvenser 2. Privat köpt hjälp har ökat Efter RUT 2007 nästan lika vanligt bland personer över 65år att köpa hjälp som att ha hemtjänst (8 resp. 9 %) Främst äldre i högsta inkomstskikten som utnyttjar RUT-avdraget I många kommuner billigare att köpa hjälp med RUT-avdrag än att betala avgiften för hemtjänst Dock är den privat köpta hemhjälpen betydligt mindre omfattande än anhörighjälp och hemtjänst

10 Vad betyder Socialtjänstlagens utformning? Ramlagstiftning lämnar lagtillämpningen åt kommunerna Vid ekonomisk tillbakagång nerdragningar och prioriteringar Kommunala riktlinjer styr mer än lagen Lokala riktlinjer och kommunens utbud styr biståndsbesluten i stället för individens behov och gällande nationellt regelverk (Socialstyrelsen i Lägesrapport 2011, s. 145) Stramare biståndsbedömning Biståndsbedömare förhandlar med den äldre för att anpassa ansökan efter kommunens resurser Äldre personer söker inte hjälp som de vet är svår att få Avgifterna Hemtjänsten mindre attraktiv efter omorganiseringar Sämre kontinuitet, kortare hjälptider, mindre huslig hjälp

riktlinjer och kommunens utbud styr biståndsbesluten i stället för individens behov och gällande nationellt regelverk (Socialstyrelsen i Lägesrapport 2011, s.

11 Vad betyder lagändringar på andra områden? ÄDEL-reformen 1992 ökat tryck på kommunal äldreomsorg Långvårds- och sjukhemsplatser till kommunen Kommunalt ansvar för medicinskt färdigbehandlade samtidigt som sjukvården drar ner på vårdtider och vårdplatser Koncentration på äldre med stora hjälpbehov Handikapp-reformen 1994/95, LSS ökad konkurrens om kommunens resurser (i ekonomiska kristider) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) en renare rättighetslag snävare handlingsutrymme för kommunen Kommunalt ansvar för nya typer av funktionsnedsättningar Högre ambitionsnivå för insatserna, goda levnadsvillkor Äldres behov av vård och omsorg fick alltså stå tillbaka för andra gruppers behov av stöd (Socialstyrelsen 2010)

vårdtider och vårdplatser Koncentration på äldre med stora hjälpbehov Handikapp-reformen 1994/95, LSS ökad konkurrens om kommunens resurser (i ekonomiska kristider) Lagen om stöd och

12 Stärker besvärsrätten självbestämmandet? Prop. 1979/89:1: Besvärsrätten en garanti för den enskildes rättssäkerhet - men används i mycket liten omfattning av äldre människor Enl. studie 2002 (Åström & Werner) Mycket få avslag i äldreomsorgen (1 %) Få överklaganden (5 % av hemtjänstavslagen, 10 % av boendeavslagen) Motiveringar från rättsfall från senare år: Behoven är inte tillräckligt uttalade Behoven kan tillgodoses på annat (för kommunen fördelaktigare) sätt Den enskilde bedöms ha skälig levnadsnivå redan utan biståndet

studie 2002 (Åström & Werner) Mycket få avslag i äldreomsorgen (1 %) Få överklaganden (5 % av hemtjänstavslagen, 10 % av

13 Värdigt liv vs skälig levnadsnivå Prop. 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen (värdegrund) Äldre kvinnor och män ska kunna leva efter sin identitet och personlighet självbestämmande, individanpassning och delaktighet.känna välbefinnande i tillvaron kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges Men: Nationella värdegrunden kan inte användas som grund för rätten att få hjälp; det är biståndsparagrafen som gäller med formuleringar om skälig levnadsnivå (Äldreministern i propositionen)

självbestämmande, individanpassning och delaktighet.

14 Skälig levnadsnivå har förändrats från att vara ett golv till att bli ett tak ; från att ha varit en garanterad miniminivå för insatserna och deras kvalitet till att bli en övre gräns över vilken bistånd inte ska beviljas

garanterad miniminivå för insatserna och deras kvalitet

15 Skälig levnadsnivå vs goda levnadsvillkor Goda levnadsvillkor enligt LSS är att jämföra med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder, medan skälig levnadsnivå enligt SoL anger vad som krävs för att den enskilde ska klara sig Goda levnadsvillkor innebär därmed en högre ambitionsnivå än skälig levnadsnivå. (Stockholms stad 2012)

levnadsnivå enligt SoL anger vad som krävs för att den enskilde ska klara sig Goda

16 SoL och LSS ger också skillnader mellan olika grupper av personer med funktionsnedsättningar LSS-kommittén (SOU 2008:77): Det saknas vägande skäl att skilja mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå i fråga om sociala tjänster som omfattar stöd, service, omsorg och omvårdnad till personer med funktionsnedsättningar (sid. 25) LSS-kommittén föreslår då att SoL kompletteras med en bestämmelse om att personer med funktionsnedsättning som får bistånd enligt SoL ska tillförsäkras goda levnadsvillkor Varför inte också de äldre??

omsorg och omvårdnad till personer med funktionsnedsättningar (sid.

17 Några frågor Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Står skälig levnadsnivå i vägen för en universell äldreomsorg, som är attraktiv för alla? Hör äldreomsorgen hemma i samma lagparagraf som reglerar det yttersta ekonomiska skyddsnätet (försörjningsstöd)? Borde äldreomsorgen lyftas ur socialtjänstlagen (jfr barnomsorgen skollagen)? Borde äldreomsorgen och stödet till personer med funktionsnedsättningar regleras i samma lag och ha samma ambitionsnivå, goda levnadsvillkor? Eller borde äldres vård och omsorg regleras i en lag som omfattar både sjukvård och omsorgsinsatser?

Hör äldreomsorgen hemma i samma lagparagraf som reglerar det yttersta ekonomiska skyddsnätet (försörjningsstöd)?

Relevanta dokument

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem? Presentation vid Äldreforskardagen 21 mars 2018 Äldreomsorger i SverigeLokala variationer och generella trender Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se