Teknik i omsorgen Policy för Finspångs kommun

Transkript

1 Teknik i omsorgen Policy för Finspångs kommun Datum Antagen av kommunfullmäktige

2 U N D E R R U B R I K Teknik i omsorgen Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

3 Innehåll I

4 Sammanfattning 1 Sammanfattning 1 Inledning 2 Syfte 2 Ansvar 2 Bakgrund 3 Brukarperspektiv 6 Inflytande och tidig information 6 Begrepp 6 Integritet 6 Förändringar i det egna hemmet 7 Medarbetarperspektivet 8 Omsorgspersonal 8 Vårdgivaruppdraget 8 Samhällsperspektivet 9 Genomförande och uppföljning 9 2

5 Sammanfattning Omsorgsberedningen har i arbetet med detta uppdrag skaffat sig kunskap om teknik i omsorgen. Inledningsvis konstaterades att teknik i omsorgen omfattar ett mycket stort område med varierande inslag. Tekniska lösningar utgör ett stort och framför allt växande område. Tekniken utvecklas snabbt och kan vara en hjälp för brukare, omsorgspersonal och för administration. I uppdraget att ta fram en policy måste hänsyn tas till nationell lagstiftning som ger olika förutsättningar avseende socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS). Finspångs kommun ingår i ett regionalt sammanhang som till stor del styr utbudet av tillgängliga tekniska hjälpmedel. I omsorgsberedningens omvärldsspaningar har vi använt oss av befintliga eller pågående studier och rapporter, på nationell- och internationell nivå genom bland annat: AGE Platform Europe Health Expert Group, Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, Förhandsrapporter om SOUs Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande, Utredning om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen SOU 2015:03 Kommunala rådet för funktionshinderfrågor och Kommunala Pensionärs Rådet har varit remissinstanser för policyn och fått ge sina synpunkter på policyn. Omsorgsberedningen har tagit del av ovan angivna studier. Det som först och främst omnämns i studier och utbildningar där Omsorgsberedningen deltagit är vikten av delaktighet och inflytande för användare av teknik i omsorgen. Omsorgsberedningen vill framhålla betydelsen av att lösningar går att utveckla och bygga ut samt att man har en god överblick över nya innovationer. Avslutningsvis vill omsorgsberedningen framhålla betydelsen av att nya tekniska lösningar är kompatibla med andra tekniska innovationer. 1

6 T E K N I K I O M S O R G E N Inledning Policyn Teknik i omsorgen styr vad som ska finnas i kommunstyrelsens kravspecifikationer avseende teknik i omsorgen (äldre- och LSS omsorg). Policyn ska beaktas vid budget, uppdragsplaner, verksamhetsplaner och kravspecifikationer. Teknik i omsorgen är ett övergripande styrdokument som gäller för kommunens omsorgsverksamheter. Den ska bidra till utveckling och god kvalitet inom omsorgen. Målsättning för allt omsorgsarbete är att brukaren ska kunna klara sig själv så långt det är möjligt med bevarad livskvalitet, integritet och bevarat självbestämmande. Vid införande av nya tekniker i kommunens omsorgsverksamheter så ska perspektiven brukare, medarbetare och samhällsutveckling beaktas. Syfte Policyn Teknik i omsorgen är ett övergripande dokument som uttrycker den politiska viljan för teknik. Den ska i tillämpliga delar ligga till grund för verksamhetsanpassade planer inom berörda sektorer. Ansvar Policy för teknik i omsorgen för Finspångs kommun är antagen av kommunfullmäktige. Ansvariga för att arbeta fram policy har varit omsorgsberedningen: Ordförande: Conny Lindgren (V) Vice Ordförande: Per-Olof Hårsmar (KD) Britta Gustavsson (C) Bill Johansson (S) Tåwe Mikmar (MP) Lilian Bressler (M) Ing-Marie Jeansson (S) Hakon Fältström (L) Eleonore Engström (SD) 2

7 Bakgrund Omsorgsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi plan för Teknik i omsorgen för Finspångs kommun Kf 57 Dnr Det visade sig att framtagandet av en sådan strategi var mycket omfattande och komplext. Det gjorde att beredningen föreslog fullmäktige en ändring av uppdraget till att vara ett framtagande av en policy för teknik inom omsorgen. Kommunfullmäktige beslutade att förändra omsorgsberedningens uppdrag till att ta fram en policy för ny teknik och dess möjligheter inom omsorgen, både avseende äldre och LSS-omsorg, Kf Utvecklingen av tekniska hjälpmedel för att underlätta en människas vardag sker med en ökande hastighet. Den snabba utvecklingen gör att omsorgsberedningen vill ändra uppdraget från en strategi till en policy för att kunna ge en längre varaktighet av detta dokument. Framtida teknik kommer med mycket stor sannolikhet att ge möjlighet till att kontrollera nära nog allting som händer i en människas liv. Det som kan begränsa inhämtande av information är nationell lagstiftning och hänsyn till den enskildes integritet. Det senare ser omsorgsberedningen som något som måste beaktas i värdegrund och skrivningar om vård- och omsorgsgivares arbete vid införande av ny teknik. Det svenska samhället står inför mycket stora utmaningar framför allt utifrån demografiska utvecklingen. Andelen äldre människor ökar kraftigt och unga människor med funktionsnedsättning har nya krav på t.ex. tillgång av IT-stöd. En allt större grupp kommer att leva i hundra år och däröver samtidigt som stora pensionsavgångar förväntas ske av personal som idag ser till att ge omsorg till människor med behov av detta. Inom EU-området tros 30 % vara äldre än 65 år. I Sverige beräknas 2 miljoner människor vara över 65 år Idag beräknar man att Sveriges befolkning över 65 år är 1,6 miljoner. Det kan bli problem att bemanna omsorgen såväl personellt som ekonomiskt. Detta innebär också en utmaning att effektivt utnyttja samhällets resurser. Införande av ny teknik i omsorgen syftar till att öka kvaliteteten för den enskilde som till exempel kompensera för funktionsnedsättningar, förebygga ohälsa, rehabilitera till hälsa och att ge människor ett rikt liv utifrån önskningar och behov. 3

8 Lagstiftningen som styr omsorgsarbetet är Lagen om stöd och service för vissa funktionsnedsatta (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL). LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Inom SoL anges att man ska tillförsäkras skäliga levnadsvillkor. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2016:654). Finspångs kommun måste också ha kontroll på vem som bär huvudansvaret och följa de nationella utredningarna som pågår avseende hjälpmedel och teknik i välfärden. Inom dessa begrepp ryms olika ansvarsförpliktelser gentemot brukaren. Nationellt finns en tydlig policy om att det första alternativet alltid ska vara att bo kvar hemma. (SOU 2003:91). Teknikutvecklingen möjliggör även att alltmer avancerad sjukvård kan utföras i det egna hemmet. Reformen om hemsjukvård kommer förmodligen att utvecklas och inte att stanna vid dagens utformning. Avancerad sjukvård i hemmet är nu ett begrepp (SOU 2011:55). Det kan därför finnas anledning att kommuner och landsting - regioner för en fortlöpande diskussion om tröskelprincipen och ekonomiska regleringar. Det ska också understrykas att varje människa i behov av omsorg är unik och har därför sina alldeles unika behov på lösningar. Därför ställs krav på bostäder och bostadsområden vid nyproduktion såväl som vid renovering. Olika boendeformer ska ta hänsyn till t.ex. skademinimerande golv, förrådsutrymmen för hjälpmedel, integritetsstärkande hjälpmedel, rummens placering (för att minska personalens intrång) och parboende. Införandet av förbättrad telekommunikation genom 5G möjliggör att en stor mängd data kan överföras och därmed kan en rad vardaglig information lättare nå den det berör, sjukhus, vårdcentraler och anhöriga. Det är därför av vikt att kommunen hämtar in den kunskap som finns från bland andra Chalmers och KTH rörande framtida arkitektur och att kommunen aktivt verkar för utveckling av infrastrukturen framför allt avseende telekommunikation. Omsorgsberedningen har valt att se på Teknik i omsorgen utifrån i huvudsak tre perspektiv: Brukarens, Medarbetarens och Samhällets. Det blir en svår uppgift att avgöra vad som är samhällets förpliktelser gentemot medborga- 4

9 ren och vad som ska bekostas av medborgaren själv. Förhoppningsvis kommer den nationella kvalitetsplanen att ge god vägledning för kommunerna. De exempel som ges i texten är inte för att lyfta fram specifika hjälpmedel utan mera för att belysa de frågeställningar som kan uppkomma. 5

10 Brukarperspektiv Inflytande och tidig information I en rad studier, både nationellt och på EU-nivå, påpekas vikten av att den enskilde brukaren involveras i ett tidigt skede vid införande av välfärdsteknik och tekniska hjälpmedel. Det handlar inte om att erbjuda endast ett alternativ utan om att kunna utforma hjälpen så att den passar brukarens rådande livssituation och personliga uppfattning. Kommunen bör kunna säkerställa en dialog med brukaren och att detta blir en pågående dialog för hur omsorgen ska utformas för den enskilde. Framtiden kommer med stor sannolikhet att innebära att människor bor längre ifrån sina anhöriga. Därmed kan det finnas behov för brukaren för en för en mer avancerad kommunikation. Omsorgsarbete ska utföras så kostnadseffektivt som är möjligt, men det är viktigt att i den tekniska utvecklingen bevaka brukarens delaktighet och självbestämmande. Teknik kan ge större möjligheter till engagemang i sociala sammanhang och gemensamma aktiviteter. Detta kan ge ett stort värde för individens välbefinnande vilket kan bidra till ett friskare liv med fördröjning av sjukdomars uppkomst. Begrepp Då teknikens framsteg sker väldigt snabbt innebär det också att det krävs nya begrepp för nya företeelser. Det måste åligga utföraren att tydliggöra innebörden av de nya begreppen och nomenklaturen måste vara fri från missförstånd. Till exempel ger ordet robot antagligen upphov till lika många olika bilder som det finns individer. Till detta ska läggas att vi sannolikt kommer att få en ökad andel brukare med annat modersmål än svenska. Det ska också vara tydligt med funktionen hos ett hjälpmedel, en övervakningskamera behöver inte innebära ett övervakande under dygnets alla timmar utan vara i funktion under en mycket begränsad tid. Integritet Bland de grundläggande principer som anges i 1kap.1 SoL är att socialtjänsten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. I 3kap 5 SoL anges det att nämndens insatser för den enskilde ska 6

11 utformas tillsammans med honom är av grundläggande betydelse av socialtjänstens arbete1. 6 LSS verksamheten enligt denna lag ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.2 Att få hjälp med sina behov kan av många uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten. Målet måste vara att brukaren ska vara delaktig och bli så självständig som möjligt. Somliga kan uppfatta det som djupt kränkande att behöva hjälp vid toalettbesök medan andra inte alls uppfattar det som stötande. Vårdgivare bör vara mycket lyhörda för brukarens uppfattning. Hänsyn måste också tas till övriga i familjen som kan tycka att ska finnas zoner i det egna hemmet som vårdgivare inte ska ha tillgång till. Alla boendeformer måste betraktas som brukarens hem och att vårdgivare utför sitt arbete i brukarens hem. Målet med omsorg måste vara att brukaren ska kunna leva så självständigt som den önskar. Det kan finnas olika uppfattningar om matintaget ska ske med hjälp av en robot eller genom personlig hjälp. Förändringar i det egna hemmet Prevention och rehabilitering, kan genom en aktiv bostadspolitik med hänsyn till forskarrön bibehålla funktioner eller förbättra funktioner till brukaren. Samhällskostnaderna för fallskador är mycket stora och det förekommer en febril forskning inom området för att minska antalet fallolyckor och att minska konsekvenserna vid fall. En aktiv planering av boendemiljön ger fördelar då det gäller en återgång till en livsföring som mer liknar tidigare hemmiljön. Antalet vårdplatser minskar och medicinskt färdigbehandlad betyder inte alltid att brukaren är redo att flytta till det egna boendet utan det kan finnas behov av korttidsplatser under en period, innan hemmet är bostadsanpassat. Det är av vikt att dialog mellan kommun och region förs inför hemgång. Kommunen har i uppgift att bevaka enskildas behov av olika boendeformer. 1 Nya socialtjänstlagarna tjugoåttonde upplagan s.65 2 Nya socialtjänstlagarna tjugoåttonde upplagan s.519 7

12 Medarbetarperspektivet Omsorgspersonal Vårdgivaren måste vara försäkrad om att ha tillgång till spetskompetens och vara uppdaterad inom den tekniska utvecklingen. All omsorgspersonal som hanterar hjälpmedel och/ eller teknik i sitt arbete ska få kontinuerlig kompetensutveckling avseende handhavande av hjälpmedel och tekniska lösningar. Omsorgspersonal har en viktig roll i förändring och förbättring av hjälpmedel för brukaren. Utifrån den tekniska utveckling som sker krävs ett nytt kompetenskrav avseende teknik i omsorgen. Omsorgspersonal ska via arbetsgivaren vara garanterad att ha utbildning på de hjälpmedel som används. Kontinuerlig kompetensutveckling av handhavande av aktuella hjälpmedel ska garanteras. Omsorgspersonal har en viktig roll vid implementering, förändring och förfining av ett hjälpmedel. Vårdgivaren har också kravet på sig att kunna utföra den omsorg brukaren är berättigad till även då tekniken inte fungerar. Inom omsorgsarbetet finns det en stor flora av teknik som syftar till att rapportera och redovisa insatser. Av förklarliga skäl kan inte önskemål tillgodoses på individnivå utan här handlar det om att yrkeskollektivet ska kunna förstå och vara bekväm med den teknik som används. Rättssäkerheten måste naturligtvis tillgodoses på alla plan. Vårdgivaruppdraget Vårdgivaren ansvar för att fortlöpande följa upp insatser av teknisk art och komma med förslag om förändringar för brukaren att ta ställning till. Kommunens och Regionens rehabiliteringsenheter har ett stor ansvar i att omvärldsbevakning samt vara sakkunniga inom området. Införskaffande av hjälpmedel görs idag via en ramupphandling för hela Regionen. Idag föreligger stora variationer i utbudet av det som kan förskrivas respektive erhållas via biståndsbeslut inom Sverige. Nationell kvalitetsplan kommer med stor sannolikhet att förändras till en större samstämmighet i riket. Det finns idag teknik som gör det möjligt att utföra medicinska undersökningar i hemmet och det sker en snabb utveckling av detta område. 8

13 Samhällsperspektivet Teknikutveckling ger stora möjligheter att bättre tillgodose den enskilde medborgarens behov och ska beaktas i all samhällsplanering. Likaså ska tillgängligheten och teknik beaktas av professionen vid samhällsplanering. Preventionsarbete är en viktig del för att medborgarna ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Kommunen har ett ansvar att arbeta förebyggande med teknik i omsorgen och ge information om hjälpmedel. Finspångs kommun måste säkerställa att kunskap om aktuella hjälpmedel finns och att IT-teknik har kompatibilitet med redan befintlig teknik/ hjälpmedel. Genomförande och uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att policyn Teknik i omsorgen implementeras inom kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar också för att utvärdering vid införande av ny teknik avseende kundnöjdhet, delaktighet och inflytande samt arbetsmiljö. Policyn ska revideras varje mandatperiod. 9