De äldres hälsoutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De äldres hälsoutveckling"

Transkript

1 Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011

2 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern

3 Tre hypoteser angående den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa

4 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),kvinnor 25,0 20,0 15,0 10,0 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 5,0 0,

5 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),män 25,0 20,0 15,0 10,0 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 5,0 0,

6 Ohälsa och funktionsnedsättning kan mätas på många olika sätt I ULF-studien mäts ADL / IADL-beroende Självskattad hälsa Hinder i sysselsättningar (GALI) Förekomst av kronisk sjukdom SCB-ohälsoindex Rörelsehinder

7 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE) - skillnad mellan kvinnor och män 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 1,00 0,50 0,

8 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med nedsatt förmåga, kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvinnor Kvinnor Kvinnor 85 - Kvinnor trend Kvinnor trend Kvinnor 85 - trend 0,

9 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med nedsatt förmåga, män 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Män Män Män 85 - Män trend Män trend Män 85 - trend 0,

10 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med dålig självskattad hälsa, kvinnor 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kvinnor Kvinnor Kvinnor 85 - Kvinnor trend Kvinnor trend Kvinnor 85 - trend 5% 0%

11 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med dålig självskattad hälsa, män 40% 35% 30% 25% 20% 15% Män Män Män 85 - Män trend Män trend Män 85 - trend 10% 5% 0%

12 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvinnor Kvinnor Kvinnor 85 - Kvinnor trend Kvinnor trend Kvinnor 85 - trend 0,

13 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex män 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Män Män Män 85 - Män trend Män trend Män 85 - trend 10% 5% 0%

14 Hälsoutveckling enl.ulf Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, kvinnor 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Återstående medellivslängd (LE) HLE - ADL-beroende HLE - IADL-beroende HLE - Självskattad hälsa HLE - Nedsatt förmåga (GALI) HLE - Svår ohälsa (SCB index) HLE - Rörelsehinder

15 Hälsoutveckling enl.ulf Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, män 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Återstående medellivslängd (LE) HLE - ADL-beroende HLE - IADL-beroende HLE - Självskattad hälsa HLE - Nedsatt förmåga (GALI) HLE - Svår ohälsa (SCB index) HLE - Rörelsehinder

16 Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, kvinnor genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex Kvinnor Kvinnor Friska år Sjuka år Kvinnor ,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00

17 Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, män genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex Män Män Friska år Sjuka år Män ,00 5,00 10,00 15,00 20,00

18 Ökning av antalet återstående levnadsår vid 65 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 4,0 3,5 3,64 3,0 2,72 2,5 2,0 1,5 1,71 1,99 1,65 LE65 - tillagda år med hälsa LE65 - tillagda år med ohälsa 1,0 1,01 0,5 0,0-0,5 0,18 Kv ,15 Kv ,03 Kv ,25 Män ,03 Män ,27 Män

19 Ökning av antalet återstående levnadsår vid 75 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 2,5 2,0 2,01 2,12 1,5 1,36 1,0 1,07 1,06 LE75 - tillagda år med hälsa 0,64 LE75 - tillagda år med ohälsa 0,5 0,0 0,18-0,03 0,15 0,10-0,05 0,05-0,5 Kv Kv Kv Män Män Män

20 Ökning av antalet återstående levnadsår vid 85 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 1,2 1,0 0,97 0,98 0,8 0,74 0,6 0,4 0,2 0,13 0,23 0,44 0,30 0,54 LE85 - tillagda år med hälsa LE85 - tillagda år med ohälsa 0,0 0,02 0,02-0,2-0,11-0,4 Kv Kv Kv Män ,28 Män Män

21 Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder, , kvinnor Återstående livslängd 20 HLE- ADL o demens HLE -IADL-beroende 15 HLE - Demens 10 5 HLE - Svår SCB ohälsa HLE - Svår el. medelsvår SCB ohälsa

22 Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder, , män Återstående livslängd HLE- ADL o demens 15 HLE -IADL-beroende HLE - Demens 10 HLE - Svår SCB ohälsa 5 HLE - Svår el. medelsvår SCB ohälsa

23 Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 65 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden , genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM. 2,50 2,00 1,50 1,00 LE65 - tillagda år med hälsa LE65 - tillagda år med ohälsa 0,50 0,00-0,50 Kv Kv Kv Män Män Män

24 Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 85 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden , genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM. 0,80 0,60 0,40 0,20 LE85 - tillagda år med hälsa LE85 - tillagda år med ohälsa 0,00-0,20-0,40 Kv Kv Kv Män Män Män

25 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden

26 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra

27 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat

28 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa.

29 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat

30 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden

31 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder

32 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter

33 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat

34 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv? Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv? en analys av hälsoutvecklingen i den övre medelåldern Mårten Lagergren Pensionsåldersutredningens seminarium den 7 mars 2012 Frågeställning

Läs mer

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing

Läs mer

UTVECKLINGEN AV DE ÄLDRES HÄLSA OCH LEVNADSLÄNGD. Mårten Lagergren. Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:9 ISSN

UTVECKLINGEN AV DE ÄLDRES HÄLSA OCH LEVNADSLÄNGD. Mårten Lagergren. Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:9 ISSN UTVECKLINGEN AV DE ÄLDRES HÄLSA OCH LEVNADSLÄNGD Mårten Lagergren Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:9 ISSN 1401-5129 Förord Denna rapport har kommit till inom ramen för ett uppdrag

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Hur mår egentligen de äldre? Motstridiga forskningsresultat tyder på både förbättrad och försämrad hälsa

Hur mår egentligen de äldre? Motstridiga forskningsresultat tyder på både förbättrad och försämrad hälsa Mats Thorslund, professor, fil dr Mats.Thorslund@neurotec.ki.se Marti G Parker, docent; båda vid Aging Research Center, Karolinska institutet, Stockholm/Stockholms universitet Marti.Parker@neurotec.ki.se

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg

Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg S STOCKHOLM STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB BIRGITTA LJUNGDAHL JEANETTE BANDEL 2008-04-04 Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg

Läs mer

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan

Läs mer

Anmälan av framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden , rapport från Sweco EuroFutures AB

Anmälan av framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden , rapport från Sweco EuroFutures AB DD ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 503-66/2013 SID 1 (5) 2013-01-16 Handläggare: Marita Sundell Telefon: 08-508 36 205 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Anmälan av

Läs mer

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Kris i befolkningsfrågan (Myrdal & Myrdal 1935)

Kris i befolkningsfrågan (Myrdal & Myrdal 1935) Kris i befolkningsfrågan (Myrdal & Myrdal 1935) I den mån de... ekonomiska samman- hangen bli klarlagda och allmänt förstådda kommer denna olust över de alltför många åldringarna även att söka sitt berättigande

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG

ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG The Swedish National study on Aging and Care ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG En jämförelse mellan och SNAC-K RAPPORT NR 15 MÅRTEN LAGERGREN BRITT-MARIE SJÖLUND Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg, Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2019 Olle Ahlberg, 2018-12-12 Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 2 gånger per år (1 riksprognos och 21 länsprognoser) Arbetsförmedlarna intervjuar arbetsgivare

Läs mer

Kapitel 15 Förändringar i de äldres hälsotillstånd från 1988/89 till 2002/03 bortfallets betydelse

Kapitel 15 Förändringar i de äldres hälsotillstånd från 1988/89 till 2002/03 bortfallets betydelse Äldres levnadsförhållanden Metodstudie av hälsoutvecklingen Kapitel 15 Förändringar i de äldres hälsotillstånd från 1988/89 till 2002/03 bortfallets betydelse av Sven-Erik Johansson, Ilija Batljan, Jan

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Kvinnors och mäns sjukfrånvaro av Nikolay Angelov, Per Johansson, Erica Lindahl och Elly-Ann Lindström Seminarium 3 januari 2011 1 Könsskillnaden i sjukfrånvaro ett modernt svenskt fenomen? 2 Resultat

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring

Läs mer

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson

Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Alternativ pensionsålder

Alternativ pensionsålder Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk

Läs mer

Äldres hälsa. Äldres hälsa. Sammanfattning

Äldres hälsa. Äldres hälsa. Sammanfattning 5 Äldres hälsa Sammanfattning Över 17 procent av Sveriges befolkning, eller ungefär 1,6 miljoner människor, är 65 år eller äldre. De äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( ) Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Lars Erik Backlund INRIKTNINGSPLAN VON 2011-2014 1 (6) Datum Dnr 2010-12-13 Dnr VON/2010:13-011 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2011-01-20, 18 Inriktningsplan

Läs mer

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Äldreminister Lena Hallengren 25 juni 2018 Socialdepartementet 1 Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Regeringen redogör för sin syn på äldreomsorgen

Läs mer

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk

Läs mer

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015 Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,

Läs mer

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter

Arbetsmarknadsutsikter Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Delresultat från LEV-projektet Den ljusnande framtid är vård Beställningsnr: S2010.021 Formgivning och layout: Svensk Information Omslagsfoto: PhotoAlto/Johnér Bildbyrå Tryckning:

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER

SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER PÅ KUNGSHOLMEN/ESSINGEN 23 24 SNAC-K RAPPORT NR. 14 TOMMY ANDERSSON MÅRTEN LAGERGREN Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 28:3 ISSN 141-5129 FÖRORD

Läs mer

Vård av äldre i livets slut

Vård av äldre i livets slut Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

DE MEST SJUKA ÄLDRE. SNAC-K rapport nr 20. Mårten Lagergren. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:7 ISSN

DE MEST SJUKA ÄLDRE. SNAC-K rapport nr 20. Mårten Lagergren. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:7 ISSN DE MEST SJUKA ÄLDRE En beskrivning av demografi, funktionsnedsättning samt informell och formell vård och omsorg med utnyttjande av data från SNAC-Kungsholmen-studien SNAC-K rapport nr 20 Mårten Lagergren

Läs mer

Metodstöd BILAGA TILL RAPPORT PROGNOS AV SÄRSKILDA BOENDEN. Metodstöd 1

Metodstöd BILAGA TILL RAPPORT PROGNOS AV SÄRSKILDA BOENDEN. Metodstöd 1 Metodstöd BILAGA TILL RAPPORT PROGNOS AV SÄRSKILDA BOENDEN Metodstöd 1 Metodstöd 2 Metodstöd Detta metodstöd syftar till att stödja kommunernas prognosarbete av det framtida behovet av särskilda boenden.

Läs mer

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5) Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Linköping 2014-02-11 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Januari 2014 21 377 (10,0 %) 9 496 kvinnor (9,5 %) 11 881 män

Läs mer

UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN

UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN SNAC-K rapport nr 19 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:5 ISSN 1401-5129 FÖRORD

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Frågeområde allmänt hälsotillstånd Frågeområde allmänt hälsotillstånd Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är en fråga som redovisas i avsnittet. Inledningsvis redovisas andelar som svarar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson, Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten 2018 Sandra Offesson och Sarah Nilsson, 2018-12-12 Arbetsmarknadsprognoser för 21 län och riket finns på www.arbetsformedlingen.se/prognoser Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre

Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre www.fou.sormland.se Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg

Läs mer

Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier

Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier Thomas Eisensee (PhD) Ekonomiska avdelningen, Långtidsutredningen 2015 Huvudbetänkandet och bilagan ang långsiktiga makroekonomiska scenarier

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND Friskt satsat För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND 1 Varför ännu ett hälsoprojekt? Projektet Friskt satsat drivs i samverkan

Läs mer

Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef

Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet (sysselsättning,

Läs mer

Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Liv & hälsa 2008 Södermanlands och Örebro län

Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Liv & hälsa 2008 Södermanlands och Örebro län Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa 8 Södermanlands och Örebro län Text: Karin Josefsson (red.) Hans-G. Eriksson Foto: Friköpt bild från Johnér Bildbyrå AB Oktober 11 2 INNEHÅLL

Läs mer