De äldres hälsoutveckling
|
|
- Astrid Barbro Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
2 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern
3 Tre hypoteser angående den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa
4 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),kvinnor 25,0 20,0 15,0 10,0 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 5,0 0,
5 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),män 25,0 20,0 15,0 10,0 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 5,0 0,
6 Ohälsa och funktionsnedsättning kan mätas på många olika sätt I ULF-studien mäts ADL / IADL-beroende Självskattad hälsa Hinder i sysselsättningar (GALI) Förekomst av kronisk sjukdom SCB-ohälsoindex Rörelsehinder
7 Förväntat antal återstående levnadsår (HLE) - skillnad mellan kvinnor och män 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 1,00 0,50 0,
8 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med nedsatt förmåga, kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvinnor Kvinnor Kvinnor 85 - Kvinnor trend Kvinnor trend Kvinnor 85 - trend 0,
9 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med nedsatt förmåga, män 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Män Män Män 85 - Män trend Män trend Män 85 - trend 0,
10 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med dålig självskattad hälsa, kvinnor 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kvinnor Kvinnor Kvinnor 85 - Kvinnor trend Kvinnor trend Kvinnor 85 - trend 5% 0%
11 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med dålig självskattad hälsa, män 40% 35% 30% 25% 20% 15% Män Män Män 85 - Män trend Män trend Män 85 - trend 10% 5% 0%
12 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvinnor Kvinnor Kvinnor 85 - Kvinnor trend Kvinnor trend Kvinnor 85 - trend 0,
13 Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex män 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Män Män Män 85 - Män trend Män trend Män 85 - trend 10% 5% 0%
14 Hälsoutveckling enl.ulf Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, kvinnor 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Återstående medellivslängd (LE) HLE - ADL-beroende HLE - IADL-beroende HLE - Självskattad hälsa HLE - Nedsatt förmåga (GALI) HLE - Svår ohälsa (SCB index) HLE - Rörelsehinder
15 Hälsoutveckling enl.ulf Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, män 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Återstående medellivslängd (LE) HLE - ADL-beroende HLE - IADL-beroende HLE - Självskattad hälsa HLE - Nedsatt förmåga (GALI) HLE - Svår ohälsa (SCB index) HLE - Rörelsehinder
16 Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, kvinnor genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex Kvinnor Kvinnor Friska år Sjuka år Kvinnor ,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00
17 Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, män genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex Män Män Friska år Sjuka år Män ,00 5,00 10,00 15,00 20,00
18 Ökning av antalet återstående levnadsår vid 65 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 4,0 3,5 3,64 3,0 2,72 2,5 2,0 1,5 1,71 1,99 1,65 LE65 - tillagda år med hälsa LE65 - tillagda år med ohälsa 1,0 1,01 0,5 0,0-0,5 0,18 Kv ,15 Kv ,03 Kv ,25 Män ,03 Män ,27 Män
19 Ökning av antalet återstående levnadsår vid 75 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 2,5 2,0 2,01 2,12 1,5 1,36 1,0 1,07 1,06 LE75 - tillagda år med hälsa 0,64 LE75 - tillagda år med ohälsa 0,5 0,0 0,18-0,03 0,15 0,10-0,05 0,05-0,5 Kv Kv Kv Män Män Män
20 Ökning av antalet återstående levnadsår vid 85 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 1,2 1,0 0,97 0,98 0,8 0,74 0,6 0,4 0,2 0,13 0,23 0,44 0,30 0,54 LE85 - tillagda år med hälsa LE85 - tillagda år med ohälsa 0,0 0,02 0,02-0,2-0,11-0,4 Kv Kv Kv Män ,28 Män Män
21 Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder, , kvinnor Återstående livslängd 20 HLE- ADL o demens HLE -IADL-beroende 15 HLE - Demens 10 5 HLE - Svår SCB ohälsa HLE - Svår el. medelsvår SCB ohälsa
22 Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder, , män Återstående livslängd HLE- ADL o demens 15 HLE -IADL-beroende HLE - Demens 10 HLE - Svår SCB ohälsa 5 HLE - Svår el. medelsvår SCB ohälsa
23 Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 65 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden , genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM. 2,50 2,00 1,50 1,00 LE65 - tillagda år med hälsa LE65 - tillagda år med ohälsa 0,50 0,00-0,50 Kv Kv Kv Män Män Män
24 Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 85 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden , genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM. 0,80 0,60 0,40 0,20 LE85 - tillagda år med hälsa LE85 - tillagda år med ohälsa 0,00-0,20-0,40 Kv Kv Kv Män Män Män
25 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden
26 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra
27 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat
28 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa.
29 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat
30 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden
31 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder
32 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter
33 Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat
34 Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter
Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren
Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa
Läs merFinns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?
Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv? en analys av hälsoutvecklingen i den övre medelåldern Mårten Lagergren Pensionsåldersutredningens seminarium den 7 mars 2012 Frågeställning
Läs merFörutsättningar för framtidens vård och omsorg
Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing
Läs merUTVECKLINGEN AV DE ÄLDRES HÄLSA OCH LEVNADSLÄNGD. Mårten Lagergren. Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:9 ISSN
UTVECKLINGEN AV DE ÄLDRES HÄLSA OCH LEVNADSLÄNGD Mårten Lagergren Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:9 ISSN 1401-5129 Förord Denna rapport har kommit till inom ramen för ett uppdrag
Läs mer2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Läs merHur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?
Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merGammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merSysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Läs merHur mår egentligen de äldre? Motstridiga forskningsresultat tyder på både förbättrad och försämrad hälsa
Mats Thorslund, professor, fil dr Mats.Thorslund@neurotec.ki.se Marti G Parker, docent; båda vid Aging Research Center, Karolinska institutet, Stockholm/Stockholms universitet Marti.Parker@neurotec.ki.se
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merPrognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg
S STOCKHOLM STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB BIRGITTA LJUNGDAHL JEANETTE BANDEL 2008-04-04 Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg
Läs merNågra ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan
Läs merAnmälan av framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden , rapport från Sweco EuroFutures AB
DD ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 503-66/2013 SID 1 (5) 2013-01-16 Handläggare: Marita Sundell Telefon: 08-508 36 205 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Anmälan av
Läs merIlija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?
Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merKris i befolkningsfrågan (Myrdal & Myrdal 1935)
Kris i befolkningsfrågan (Myrdal & Myrdal 1935) I den mån de... ekonomiska samman- hangen bli klarlagda och allmänt förstådda kommer denna olust över de alltför många åldringarna även att söka sitt berättigande
Läs merHur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Läs merÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG
The Swedish National study on Aging and Care ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG En jämförelse mellan och SNAC-K RAPPORT NR 15 MÅRTEN LAGERGREN BRITT-MARIE SJÖLUND Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Läs merVård och omsorg om äldre
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling
Läs merArbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,
Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2019 Olle Ahlberg, 2018-12-12 Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 2 gånger per år (1 riksprognos och 21 länsprognoser) Arbetsförmedlarna intervjuar arbetsgivare
Läs merKapitel 15 Förändringar i de äldres hälsotillstånd från 1988/89 till 2002/03 bortfallets betydelse
Äldres levnadsförhållanden Metodstudie av hälsoutvecklingen Kapitel 15 Förändringar i de äldres hälsotillstånd från 1988/89 till 2002/03 bortfallets betydelse av Sven-Erik Johansson, Ilija Batljan, Jan
Läs merFolkhälsorapport lsorapport 2009
Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa
Läs merVårdkedja: Från akutmottagning till eget boende
Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro av Nikolay Angelov, Per Johansson, Erica Lindahl och Elly-Ann Lindström Seminarium 3 januari 2011 1 Könsskillnaden i sjukfrånvaro ett modernt svenskt fenomen? 2 Resultat
Läs merVad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna
Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merRegional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1
Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida
Läs merHur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Läs merHur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merRegionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson
Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar
Läs merDEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Läs meromsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata
Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merAlternativ pensionsålder
Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merÄldres hälsa. Äldres hälsa. Sammanfattning
5 Äldres hälsa Sammanfattning Över 17 procent av Sveriges befolkning, eller ungefär 1,6 miljoner människor, är 65 år eller äldre. De äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merAndel UVAS 2014 i åldersgrupper
Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med
Läs merSamspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet
Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation
Läs merBefolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )
Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36
Läs merEarly retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014
Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)
Läs merStödjande miljöer för en åldrande befolkning
http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65
Läs merInriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Lars Erik Backlund INRIKTNINGSPLAN VON 2011-2014 1 (6) Datum Dnr 2010-12-13 Dnr VON/2010:13-011 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2011-01-20, 18 Inriktningsplan
Läs merBostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans
Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merFramtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan
Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Äldreminister Lena Hallengren 25 juni 2018 Socialdepartementet 1 Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Regeringen redogör för sin syn på äldreomsorgen
Läs merFeelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merSjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merKriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015
Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,
Läs merNYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram
NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM
Läs merArbetsmarknadsutsikter
Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten
Läs merVad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Läs merDen ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Den ljusnande framtid är vård
Den ljusnande framtid är vård Delresultat från LEV-projektet Den ljusnande framtid är vård Beställningsnr: S2010.021 Formgivning och layout: Svensk Information Omslagsfoto: PhotoAlto/Johnér Bildbyrå Tryckning:
Läs merHälsan. i Kalmar län. 16-84 år
Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på
Läs merHemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?
Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merSJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER
SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER PÅ KUNGSHOLMEN/ESSINGEN 23 24 SNAC-K RAPPORT NR. 14 TOMMY ANDERSSON MÅRTEN LAGERGREN Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 28:3 ISSN 141-5129 FÖRORD
Läs merVård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Läs merSveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist
Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merDE MEST SJUKA ÄLDRE. SNAC-K rapport nr 20. Mårten Lagergren. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:7 ISSN
DE MEST SJUKA ÄLDRE En beskrivning av demografi, funktionsnedsättning samt informell och formell vård och omsorg med utnyttjande av data från SNAC-Kungsholmen-studien SNAC-K rapport nr 20 Mårten Lagergren
Läs merMetodstöd BILAGA TILL RAPPORT PROGNOS AV SÄRSKILDA BOENDEN. Metodstöd 1
Metodstöd BILAGA TILL RAPPORT PROGNOS AV SÄRSKILDA BOENDEN Metodstöd 1 Metodstöd 2 Metodstöd Detta metodstöd syftar till att stödja kommunernas prognosarbete av det framtida behovet av särskilda boenden.
Läs merNedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)
Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Linköping 2014-02-11 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Januari 2014 21 377 (10,0 %) 9 496 kvinnor (9,5 %) 11 881 män
Läs merUTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN
UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN SNAC-K rapport nr 19 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:5 ISSN 1401-5129 FÖRORD
Läs merFramtida utmaningar för äldrevården?
November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merFrågeområde allmänt hälsotillstånd
Frågeområde allmänt hälsotillstånd Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är en fråga som redovisas i avsnittet. Inledningsvis redovisas andelar som svarar
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten 2018 Sandra Offesson och Sarah Nilsson, 2018-12-12 Arbetsmarknadsprognoser för 21 län och riket finns på www.arbetsformedlingen.se/prognoser Arbetsmarknadsläget
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merÖppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre
www.fou.sormland.se Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg
Läs merLångtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier
Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier Thomas Eisensee (PhD) Ekonomiska avdelningen, Långtidsutredningen 2015 Huvudbetänkandet och bilagan ang långsiktiga makroekonomiska scenarier
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merFriskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND
Friskt satsat För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND 1 Varför ännu ett hälsoprojekt? Projektet Friskt satsat drivs i samverkan
Läs merSjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef
Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merÖppna jämförelser Folkhälsa 2019
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet (sysselsättning,
Läs merÄldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Liv & hälsa 2008 Södermanlands och Örebro län
Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa 8 Södermanlands och Örebro län Text: Karin Josefsson (red.) Hans-G. Eriksson Foto: Friköpt bild från Johnér Bildbyrå AB Oktober 11 2 INNEHÅLL
Läs mer