Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson"

Eva Blomqvist
för 5 år sedan
Visningar:

1 Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson

2 Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län

3 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar mer än arbetskraften (Figuren visar utvecklingen i Sverige, Kalmar län följer samma mönster)

4 250 BNP Källa: SCB Svensk ekonomi, index 1980= % BNP Arbetade timmar Ökad produktivitet Arbetade timmar +19% Svensk produktivitet ur makroperspektiv Befolkning +23%

5 1000 Källa: SCB BRP, löpande priser, tkr Kalmar län BRP/sysselsatt Riket BNP/sysselsatt Kalmar län BRP/invånare Riket BNP/invånare Svag återhämtning av BRP per sysselsatt i Kalmar län efter 2009

avtagande effekt Vid en hög nivå på inkomsten beror

6 . Källa: Gapminder, SCB, egna beräkningar Kalmar län Positivt samband mellan inkomst och hälsa, men med avtagande effekt Vid en hög nivå på inkomsten beror folkhälsan av tillgången på medicinsk teknik globalt, inte på inkomsterna

7 God eller mycket god självskattad hälsa Andel, % Kvinnor Riket Kvinnor KL Män Riket Män KL Hög andel har god självskattad hälsa, men skillnad mellan män och kvinnor Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV

8 Vårdbesök fördelat på huvudverksamheter, , Kalmar län 100% 80% 60% 40% 20% 0% 35,27% 35,33% 35,83% 7,76% 7,88% 7,67% 56,96% 56,79% 56,50% Primärvård Psykiatri Somatik Vårdkonsumtion - patientperspektivet

9 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Förekomsten av kroniska sjukdomar ökar med åldern Patienter med kronisk sjukdom står för % av de totala vårdkostnaderna 20% 10% Kvinnor Män 0% 0 år 1-9 år år år år år år år år år 90+ år Andel patienter med kronisk sjukdom per åldersgrupp

10 Antal patienter med kronisk sjukdom Patienter med kronisk sjukdom beräknas öka med 8% under perioden fram till 2030 Kronisk sjukdom är naturligt kopplat till ålder 85% av hela befolkningen över 65 år har minst en kronisk sjukdom Modellen kan användas för att göra mer specifika prognoser för speciella patientgrupper Vårdbehov hur ser prognosen ut fram till 2030?

11 Antal vårddagar för perioden Antalet vårddagar och slutenvårdstillfällen minskar Kostnaderna för vården stiger Varje vårdtillfälle kostar mer Antal vårddagar inom Somatiken Antal vårddagar inom Psykiatrin Slår inte i kapacitetstaket beläggning under 90% Antalet distanskontakter ökar Antalet kontakter via 1177 ökar Fortsatt högt förtroende för vården Självskattad hälsa hög Vårdproduktion - verksamhetsperspektivet

12 Metod för att identifiera vilka riskfaktorer och socioekonomiska faktorer som är viktigast för folkhälsa i länet Urval av risk- och skyddsfaktorer - Tobak +Fysisk aktivitet - Alkohol +Frukt och grönsaker - Fetma - Stress Socioekonomiska faktorer (hög/låg inkomst och utbildningsnivå) Individfaktorer: Kön, ålder, civilstånd, boendekommun Hälsa på lika villkor - metod Statistisk analys (logistisk regression) för att avgöra vilka faktorer som har ett signifikant samband med god självskattad hälsa

13 Tobak Stress Ekonomiska problem 1. Risk/skyddsfaktorer 2. Socioekonomi 3. Individfaktorer Fysisk aktivitet/ Fetma Gymnasieutbildning Prioriterade geografiska områden utifrån risk/skyddsfaktorer och socioekonomi! Hälsa på lika villkor - resultat

14 Andel år med förgymnasial utbildning Ohälsodagar* per person och år 4% 26% dagar/person/år *Ohälsotalet avser antalet ersatta nettodagar per person och år med - Sjukpenning - Sjuk- och aktivitetsersättning - Arbetslöshetsersättning - Arbetsmarknadsåtgärder - Ekonomiskt bistånd Källa: SCB, regional mikrodatabas Kalmar län

15 . Källa: Gapminder, SCB, egna beräkningar Kalmar län Positivt samband mellan socioekonomi och hälsa, men med avtagande effekt gymnasieutbildning och att inte ha ekonomiska problem ger en försäkring mot framtida ohälsa

Relevanta dokument

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens