Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge

Transkript

1 Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge

2 Perspektiv: Människors olika förutsättningar och hälsa

3 Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa.

4

5 Perspektivet i Östgötamodellen: Det sociala rummet- sociala position, självbild, omvärldsperspektiv och handling Kulturellt kapital: Behärska rätt koder i förhållande till det sociala sammanhanget. (symboler och attribut som man behöver behärska och känna till, för att ständigt kunna uttrycka sin tillhörighet och konkurrensförmåga), språk, normer, värderingar, bildning, beteendekoder Ekonomiskt kapital: Ägande eller kontroll av ekonomiska resurser. Socialt kapital: Vilka nätverk man har tillgång till (släkt, vänner, familj, kollegor etc)

6 Det sociala rummet, kapital och position Ekonomiskt kapital Kulturellt kapital Sociala positioner Habitus: Dispositioner hos individen (självbild, omvärldsuppfattning, handlingsalternativ), man föds in i en social position, habitus formas av denna. Habitus är beständigt, men går att förändra av individen. Homologi - samvariation mellan social position, utbildning, smak och livsstilar, empiriskt mätbart Socialt kapital Faktorer bakom människor positionering i det sociala rummet och viktiga för utvecklingen av habitus: GENUS, SOCIAL KLASS, ETNISK BAKGRUND och REGION

7 Sammanfattningsvis: Människor föds in i sociala positioner och har därmed olika förutsättningar som man startar ifrån Sociala positionen väsentlig för hur man lär sig/utvecklar en självbild och omvärldsuppfattning Olika livsstilar är relaterade till olika sociala positioner genom självbild och omvärldsuppfattning Förhållningssätt till den egna hälsa bearbetas genom habitus Habitus kan förändras men individen behöver hjälp av signifikanta andra, tex av institutioner som skola och utbildning

8 Förutsättningar för folkhälsa i kommuner i Norrbotten

9 Indikatorerna när det gäller förutsättningar* för hälsa i befolkningen är följande: Andel tjänstemän = ju större andel, bättre ranking Arbetslöshet = ju mindre andel, bättre ranking Medelålder = ju yngre medelålder, bättre ranking Medianinkomst = ju högre, desto bättre ranking Utbildning, minst 3 år gymnasiestudier=större andel, bättre ranking Andel utrikes födda = ju mindre andel bättre ranking En ranking för män, kvinnor och kommunen som helhet som kan tolkas som en sammanlagd rangordning som visar hur livsvillkoren och bakgrundvariablerna ser ut i respektive område och möjliggör en jämförelse mellan resultat och socioekonomisk befolkningsstruktur. Ranking mellan 1-29 Ju högre värde desto mer utmanande befolkningsmässiga förutsättningar * SKL Resultat efter förutsättningar

10 Bäst rankad kommun i respektive kommuntyp och indikatorer som grund för rankingen. Kommuntyp Andel arbetslösa 217 Medelålder 217 Medianinkomst kr/år 217 Andel tjänstemän 214 Andel, minst 3 år Gystudier 217 Andel utrikes födda 217 Ranking totalt för kommunen Alla kommuner i Sverige Mindre än 1 inv 3,4 41, ,7 9, inv 2,2 36, ,7 12, inv 2,5 4, ,1 9, inv 2,6 4, ,4 8, och fler inv 4,5 38, ,9 11,7 19 Sämst rankad kommun i respektive kommuntyp och indikatorer som grund för rankingen. Kommuntyp Andel arbetslösa 217 Medelålder 217 Medianinkomst kr/år 217 Andel tjänste- Män 214 Andel, minst 3 år Gystudier 217 Andel utrikes födda 217 Ranking totalt för kommunen Mindre än 1 inv 11,3 46, ,2 2, inv 7,5 44, ,9 23, inv 7,7 43, ,8 17, inv 12, 39, ,4 39, och fler inv 11,4 4, ,2 25, 168

11 Ranking av förutsättningar för folkhälsa, män Ranking av förutsättningar för folkhälsa, kvinnor Småkommuner Större 2 Småkommuner Större 2 Riket Norrbotten Lägre värde=bättre befolkningsmässiga förutsättningar

12 Ranking förutsättningar för folkhälsa bland kvinnor i Norrbotten. Ranking förutsättningar för folkhälsa bland män i Norrbotten

13 Folkhälsoläget i Norrbotten

14 De folkhälsoindikatorer som använts är: Självskattad hälsa (andel i procent som angett den som god) Nedsatt psykiskt välbefinnande, GHQ12 > 3 (andel i procent som angett) Upplevelse av tillit till andra människor (andel i procent som angett) Fetma, BMI över 3 (andel i procent) Återstående livslängd vid födsel (förväntat antal levnadsår) Dagliga rökare (andel i procent) Riskabla alkoholvanor (andel i procent)

15 Folkhälsoindikatorer bland kvinnor i Norrbotten och riket, procent och levnadsålder , Självuppskattad hälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Avsaknad av tillit Riskabla alkoholvanor Daglig rökning Fetma Förväntad livslängd Kvinnor Kvinnor Folkhälsoindikatorer bland män i Norrbotten och riket, procent och levnadsålder (år) Självuppskattad hälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande 78,1 79, Avsaknad av tillit Riskabla alkoholvanor Daglig rökning Fetma Förväntad livslängd Män Män

16 Multivariat regressionsanalysanalys (OLS) exemplet självskattad hälsa (aggregerade data=kommuners egenskaper). Riket. Andel med god självuppskattad hälsa Förutsättningar för folkhälsa B Beta Andel arbetslösa i befolkning -,47** -,23 Andel med minst 3 år gymnasium,275***,43 Andel kvinnor i befolkning,668 es,16 Andel utrikes födda i befolkning,51 es,62 Medianinkomst tusental kronor,12 es,48 Medelålder -,231 es -,115 Folkmängd tusental personer -,4 es -,67 Konstant Justerat R2 N=29 32,6 48,4

17 Multivariat analys av befolkningen i Norrbotten. Individdata, HLV 214. Logistisk regression Självuppskattad hälsa i Norrbotten 214. Sannolikhet att betrakta den som god. B (log odds) år 3-64år 65+ Exp(B) Oddskvot B (log odds) Exp(B) Oddskvot B (log odds) Exp(B) Oddskvot Medborgerlig bakgrund, svensk refgrupp -,334***,716 -,332***,718,58es 1,6 Regioner, Fyrkanten ref.grupp Malmfälten,62es 1,64,132*** 1,141 -,93***,912 Östra Norrbotten,616*** 1,851 -,158***,854 -,163***,85 Inlandskommuner,179** 1,196 -,18es,982 -,5es,952 Kön, Man ref.gr -,187***,753 -,173**,81 -,77**,926 Social kategori, Ej klassificerbara ref.grupp Arbetare, ej yrkesutbildad,69*** 1,839 -,283***,753 -,337***,714 Arbetare yrkesutbildade+lägre tjänstemän,43*** 1,537 -,49es,952 -,73*,929 Tjänstemän på mellannivå 1,15*** 3,2,23es 1,23,31es 1,31 Högre tjänstemän 1,375*** 3,956,332*** 1,394,412*** 1,51 Kontantmarginal, har ej marginal ref.grupp,427*** 1,533,934*** 2,544,469*** 1,598 Tillit till institutioner, låg/ingen tillit ref.grupp,162*** 1,176 -,74es,929,39*** 1,362 Tillit till andra människor, saknar tillit ref.grupp,22es 1,22,1*** 1,15,32es 1,33 Närhet till annan, saknar ref.grupp,889*** 2,432,38*** 1,36,337*** 1,4 Socialt stöd, saknar ref.grupp 1,119*** 3,63,73*** 2,75,744*** 2,15 Röker ej tobak,613*** 1,845 -,1es,999,5es 1,5 daglig rökning ref.gr Alkohol, sällan/aldrig berusad,291*** 1,338,26es 1,26 -,4es,996 berusad minst en gång/månad ref.gr Intag frukt och grönsaker sällan/aldrig ref.gr. Motion på fritiden stillasittande fritid ref.gr Konstant Nagelgerke, pseudo r 2 N=21798 Dagligt intag Flera ggr/vecka Måttlig Måttlig och regelbunden Regelbunden,97* -,74es,438*** 1,56*** 1,33*** -1,266,213 1,12,929 1,55 2,876 2,89,394***,171***,351*** 1,61*** 1,698*** -1,8,26 1,483 1,186 1,421 2,89 5,462,36***,181*** 1,329*** 1,81*** 2,48*** -2,96,28 1,359 1,199 3,776 6,59 11,116

18 Störst och minst sannolikhet att uppskatta sin hälsa som god exempel på sammanlagda effekter Åldersgrupp år Minst sannolikhet att ange sin hälsa som god Faktorer Utländsk bakgrund/fyrkanten/kvinna/inget yrke/ingen kontantmarginal/ej tillit andra/ej tillit myndigheter/ej närhet/ej socialt stöd/daglig rökning/berusad minst en gång i månaden/stillasittande fritid/äter sällan frukt och grönt. Sannolikhet: 17% år Störst sannolikhet att ange sin hälsa som god 3-64 år Minst sannolikhet att ange sin hälsa som god 3-64 år Störst sannolikhet att ange sin hälsa som god 65 år och äldre Minst sannolikhet att ange sin hälsa som god 65 år och äldre Störst sannolikhet att ange sin hälsa som god Svensk bakgrund/östra Norrbotten/Man/Högre tjänsteman/har kontantmarginal/har tillit till andra/har tillit till myndigheter/har stöd/har närhet/ej rökare/sällan aldrig berusad/dagligt intag frukt och grönt/regelbunden motion. Sannolikhet: 87% Utländsk bakgrund/östra Norrbotten/Kvinna/Ej yrkesutbildad arbetare/ingen kontantmarginal/ ej tillit andra/ej tillit myndigheter/ej närhet/ej socialt stöd/daglig rökning/berusad minst en gång i månaden/stillasittande fritid/äter sällan frukt och grönt. Sannolikhet: 12% Svensk bakgrund/malmfälten/man/högre tjänsteman/har kontantmarginal/har tillit till andra/har tillit till myndigheter/har stöd/har närhet/ej rökare/sällan aldrig berusad/dagligt intag frukt och grönt/regelbunden motion. Sannolikhet: 92% Medborgerlig bakgrund ej signifikant/östra Norrbotten/Man/Ej yrkesutbildad arbetare/ingen kontantmarginal/ ej tillit andra/ej tillit myndigheter/ej närhet/ej socialt stöd/daglig rökning/berusad minst en gång i månaden/stillasittande fritid/äter sällan frukt och grönt. Sannolikhet: 4% Medborgerlig bakgrund ej signifikant/fyrkanten/kvinna/högre tjänsteman/ har kontantmarginal/har tillit till andra/har tillit till myndigheter/har stöd/har närhet/ej rökare/sällan aldrig berusad/dagligt intag frukt och grönt/regelbunden motion. Sannolikhet: 89%

19 Sammanfattningsvis: Vi startar livet med olika förutsättningar (resurser) som påverkar våra möjligheter till en god hälsa Det finns en social gradient där människor med mindre resurser (sociala, kulturella, ekonomiska) i mindre utsträckning upplever sig ha en god hälsa Befolkningsmässiga förutsättningarna för folkhälsa är mer utmanande i mindre kommuner (mindre än 1 invånare) i Norrbotten jämfört med motsvarande kommuner i riket. Arbete och utbildning är väsentliga främjande faktorer för hälsa Hälsan är inte jämlik eller jämställd i Norrbotten, det finns systematiska skillnader med avseende på social position, genus, medborgerlig bakgrund och ekonomisk situation Sociala nätverk, tillit och socialt stöd är hälsofrämjande faktorer Goda levnadsvanor (kost, rörelse/motion) och låg/ingen konsumtion av alkohol och tobak är hälsofrämjande faktorer Avslutningsvis; Utifrån resultaten från analyser av folkhälsosituationen i Norrbotten, erfarenheter från andra regioner och forskning är det rimligt att arbeta utifrån de mål som finns formulerade i den nya folkhälsostrategin. Delmål 1 Utbildningsnivån och det livslånga lärandet ska öka och blir mer jämlikt och jämställt. Delmål 2 Levnadsvanor som påverkar hälsan positivt ska öka i omfattning och bli mer jämlika och jämställda. Delmål 3 Normer och värderingar som främjar den jämlika och jämställda hälsan ska stärkas

20 Tabellsamling: Folkhälsoläget i Norrbotten (och Västerbotten) i jämförelse med riket utifrån sex stycken folkhälsoindikatorer. (OBS; resultat som faktiskt utfall, ej som ranking)

21 God självuppskattad hälsa 217, kvinnor. Procent OBS: Röd linje motsvarar medelvärde för riket God självuppskattad hälsa 217, män. Procent

22 Nedsatt psykiskt välbefinnande, kvinnor. Procent Nedsatt psykiskt välbefinnande, män. Procent

23 Avsaknad tillit till andra, kvinnor. Procent Avsaknad tillit till andra, män. Procent

24 Daglig rökning kvinnor, procent Daglig rökning män

25 Riskabla alkoholvanor, kvinnor. Procent Riskabla alkoholvanor, män. Procent

26 Andel kvinnor med fetma (BMI 3+) Andelen män med fetma (BMI 3+)

27 Återstående livslängd vid födsel. Kvinnor, år. 84, 83,6 83, 82, 82,2 82,1 82,1 81,7 81,7 81,6 81,6 81,6 81,6 81,4 81,3 81,2 81,1 81, 81, 8,9 8,9 8,8 8,6 81, 8,4 8,2 8,1 8, 79,8 79,8 8, 79, 79,5 79,3 78,8 78,7 78, 77, 76, Återstående livslängs vid födsel. Män, år. 82, 81, 8, 81,2 8,6 8,6 8,5 79,8 79,8 79,5 79,5 79,4 79,4 79,2 79,1 78,9 78,9 78,8 78,8 78,6 78,5 79,8 79, 78, 77, 76, 78, 78, 77,9 77,1 77,1 76,9 76,6 76,3 76,3 76,2 75,4 75, 74, 73, 72,