Dålig självskattad hälsa Undersökningsår
|
|
- Ulla Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dålig självskattad hälsa Page 1
2 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna Page 2
3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Page 3
4 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna Page 4
5 Att inte anse sig kunna påverka den egna hälsoutvecklingen Page 5
6 Att inte anse sig kunna påverka den egna hälsoutvecklingen Kön Man Kvinna Page 6
7 Långvarig sjukdom Page 7
8 Långvarig sjukdom Kön Man Kvinna Page 8
9 Sjukfrånvaro senaste året Page 9
10 Sjukfrånvaro senaste året Kön Man Kvinna Page 1
11 Mer än 3 sjukfrånvarodagar senaste året Page 11
12 Mer än 3 sjukfrånvarodagar senaste året Kön Man Kvinna Page 12
13 Sömnbesvär Page 13
14 Sömnbesvär Kön Man Kvinna Page 14
15 Stressad i vardagen Page 15
16 Stressad i vardagen Kön Man Kvinna Page 16
17 Låg vitalitet Page 17
18 Låg vitalitet Kön Man Kvinna Page 18
19 Använt läkemedel senaste tre månaderna Page 19
20 Använt läkemedel senaste tre månaderna Kön Man Kvinna Page 2
21 Har inte besökt tandläkare de senaste två åren Page 21
22 Har inte besökt tandläkare de senaste två åren Kön Man Kvinna Page 22
23 Besvär med karies (hål i tänderna) Page 23
24 Besvär med karies (hål i tänderna) Kön Man Kvinna Page 24
25 Daglig rökning Page 25
26 Daglig rökning Kön Man Kvinna Page 26
27 Slutat röka Page 27
28 Slutat röka Kön Man Kvinna Page 28
29 Passiv rökning dagligen på arbetsplatsen Page 29
30 Passiv rökning dagligen på arbetsplatsen Kön Man Kvinna Page 3
31 Använder snus dagligen 12,5 1 7,5 5 2,5 Page 31
32 Använder snus dagligen Kön Man Kvinna Page 32
33 Någonsin rökt hasch Page 33
34 Någonsin rökt hasch Kön Man Kvinna Page 34
35 Övervikt Page 35
36 Övervikt Man Kön Kvinna Page 36
37 Fetma Page 37
38 Fetma Kön Man Kvinna Page 38
39 Låg fysisk aktivitet på fritiden Page 39
40 Låg fysisk aktivitet på fritiden Kön Man Kvinna Page 4
41 Riskkonsumtion av alkohol (FHS-) Page 41
42 Riskkonsumtion av alkohol (FHS-) Kön Man Kvinna Page 42
43 Riskkonsumtion av alkohol (FHS och FHS) Page 43
44 Riskkonsumtion av alkohol (FHS och FHS) Kön Man Kvinna Page 44
45 Laglig privat införsel av alkohol Page 45
46 Laglig privat införsel av alkohol Kön Man Kvinna Page 46
47 Köpt märkessprit av privatperson Page 47
48 Köpt märkessprit av privatperson Kön Man Kvinna Page 48
49 Riskabla spelvanor Page 49
50 Riskabla spelvanor Man Kön Kvinna Page 5
51 Äter lite frukt och grönsaker Page 51
52 Äter lite frukt och grönsaker Kön Man Kvinna Page 52
53 Ekonomisk stress Page 53
54 Ekonomisk stress Kön Man Kvinna Page 54
55 Arbetslös för tillfället Page 55
56 Arbetslös för tillfället Man Kön Kvinna Page 56
57 Svag social förankring i bostadsområdet Page 57
58 Svag social förankring i bostadsområdet Kön Man Kvinna Page 58
59 Känsla av osäkerhet i det egna bostadsområdet 12,5 1 7,5 5 2,5 Page 59
60 Känsla av osäkerhet i det egna bostadsområdet Kön Man Kvinna Page 6
61 Har känt sig kränkt Page 61
62 Har känt sig kränkt 5 Man Kön Kvinna Page 62
63 Utsatt för hot om våld Page 63
64 Utsatt för hot om våld Kön Man Kvinna Page 64
65 Utsatt för våld Page 65
66 Utsatt för våld Man Kön Kvinna Page 66
67 Svagt emotionellt stöd Page 67
68 Svagt emotionellt stöd Kön Man Kvinna Page 68
69 Svagt praktiskt stöd Page 69
70 Svagt praktiskt stöd Kön Man Kvinna Page 7
71 Lågt socialt deltagande Page 71
72 Lågt socialt deltagande Kön Man Kvinna Page 72
73 Låg tillit Page 73
74 Låg tillit Kön Man Kvinna Page 74
75 Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Page 75
76 Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Kön Man Kvinna Page 76
77 Buller från vägtrafik besvärar Page 77
78 Buller från vägtrafik besvärar Kön Man Kvinna Page 78
79 Förvärvsarbetar mindre än 3 timmar per vecka Page 79
80 Förvärvsarbetar mindre än 3 timmar per vecka Kön Man Kvinna Page 8
81 Inte fast anställd Page 81
82 Inte fast anställd Kön Man Kvinna Page 82
83 Önskar byta yrke Page 83
84 Önskar byta yrke Kön Man Kvinna Page 84
85 Arbetar ofta övertid Page 85
86 Arbetar ofta övertid Kön Man Kvinna Page 86
87 Bytt arbete/arbetsuppgifter på grund av ohälsa Page 87
88 Bytt arbete/arbetsuppgifter på grund av ohälsa Kön Man Kvinna Page 88
89 Höga psykologiska krav i arbetet Page 89
90 Höga psykologiska krav i arbetet Man Kön Kvinna Page 9
91 Låg kontroll i arbetet Page 91
92 Låg kontroll i arbetet Man Kön Kvinna Page 92
93 Anspänd arbetssituation Page 93
94 Anspänd arbetssituation Kön Man Kvinna Page 94
95 Svagt socialt stöd i arbetet Page 95
96 Svagt socialt stöd i arbetet Kön Man Kvinna Page 96
97 Anser att problem i privatlivet har stor betydelse för egen risk att bli sjukskriven Page 97
98 Anser att problem i privatlivet har stor betydelse för egen risk att bli sjukskriven Kön Man Kvinna Page 98
99 Otillfredsställda vårdbehov Page 99
100 Otillfredsställda vårdbehov Kön Man Kvinna Page 1
101 Besökt akutmottagning Page 11
102 Besökt akutmottagning Man Kön Kvinna 12,5 1 7,5 5 2,5 Page 12
103 Legat på sjukhus Page 13
104 Legat på sjukhus Kön Man Kvinna Page 14
105 Läkarbesök på grund av sjukdom Page 15
106 Läkarbesök på grund av sjukdom Kön Man Kvinna Page 16
107 Lågt förtroende för sjukvården Page 17
108 Lågt förtroende för sjukvården Kön Man Kvinna Page 18
109 Otillfredsställda tandvårdsbehov Page 19
110 Otillfredsställda tandvårdsbehov Kön Man Kvinna Page 11
Dålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 Page 1 Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 4 8 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 15 5 4 8 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 25 15 5 4 8 4 8 Page 4 Att inte anse sig kunna
Läs merFördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!
Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merFolkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Staffanstorp
Folkhälsodata 2-212 Befolkning i åldern 18- år : Staffanstorp resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet
Läs merFolkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg
Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merHälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät Skåne Eds. Maria Rosvall, Farhad Ali Khan, Mathias Nilsson, Per-Olof Östergren
Hälsoförhållanden i Skåne Folkhälsoenkät Skåne 24 Eds. Maria Rosvall, Farhad Ali Khan, Mathias Nilsson, Per-Olof Östergren 1 Denna rapport är utgiven av: Socialmedicinska enheten, Region Skåne, Universitetssjukhuset
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merHälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät Skåne 2000
Hälsoförhållanden i Skåne Folkhälsoenkät Skåne 2 1 2 Bakgrund till rapporten Hälsoförhållanden i Skåne - Folkhälsoenkät Skåne 2 Syftet med Region Skånes folkhälsoarbete är att bidra till en positiv hälsoutveckling
Läs merförändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010
Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merFolkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014
Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merResultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merHälsa på lika villkor 2006 Västernorrland
Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer
Läs merPolitisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola
Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar
Läs merFolkhälsorapport. Landskrona stad. Landskrona
Folkhälsorapport Landskrona stad Landskrona 2010 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Foto omslag: Anders Ebefeldt/Studio-e.se Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2010 Folkhälsorapport Landskrona
Läs merPresentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006
Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merHälsa på lika villkor? 2014
Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merRegional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013
Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 1 REGIONAL FOLKHÄLSOSTRATEGI 2010--2013 FÖRORD En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och ses alltmer som en viktig del i den regionala utvecklingen.
Läs merHur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ
Läs merPsykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne
Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merFolkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012
Folkhälsoprofiler Skåne 2012 - en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner Birgit Modén Maria Fridh Maria Rosvall Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merTandvård på olika villkor
Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merFolkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal
Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merHÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84
HÄLSA Upplevd hälsa Länet Tingsryd Totalt åk 9, 93,3 Totalt åk 8 92,3,3 Totalt gy åk 2 8,4 84 God/mycket god hälsa Länet Tingsryd Huvudvärk Länet Tingsryd Totalt åk 31,9 36, Totalt åk 8,7 32,6 Totalt gy
Läs merHur mår barn och unga i Skåne?
Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Läs merTabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Läs merANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Läs merEnkät. från Sluta-Röka-Linjen
Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merLiv & hälsa i Mellansverige 2012
Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merFolkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merHälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät Skåne 2008. Eds. Maria Rosvall, Mathias Grahn, Birgit Modén, Juan Merlo
Hälsoförhållanden i Skåne Folkhälsoenkät Skåne 28 Eds. Maria Rosvall, Mathias Grahn, Birgit Modén, Juan Merlo Denna rapport är utgiven av Region Skåne Sammanställningen är gjord av: Socialmedicinska enheten,
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merFolkhälsan i Halland AMIR BAIGI KATARINA HARALDSSON ANN-KRISTIN KARLSSON STEFAN LÖNN
Folkhälsan i Halland AMIR BAIGI KATARINA HARALDSSON ANN-KRISTIN KARLSSON STEFAN LÖNN Baserad på den nationella undersökningen, Hälsa på lika villkor 2014 FOLKHÄLSAN I HALLAND 3 4 FOLKHÄLSAN I HALLAND Förord
Läs merFolkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret
Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 7-9 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet
HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kan ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet. Gör så här:
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Läs merPM HLV, Hälsa på lika villkor,
PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor
Läs merAtt tänka på innan du börjar:
Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merFolkhälsoindikatorer för Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merRegionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson
Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar
Läs merHälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom
Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merOjämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /
Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se
Läs merSammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006
Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors, Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission
Läs merLiv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011
Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
Läs merFörutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge
Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge Perspektiv: Människors olika förutsättningar och hälsa Östgötamodellen för jämlik hälsa
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs mer