Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,
|
|
- Stefan Danielsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,
2 Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Slutrapport 1 mars 2013 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
3 Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
4 Hur mår Malmö? Årlig välfärdsredovisning 50 indikatorer -11 nationella målområdena Utvecklingen över tid Kön Stadsdelar Ursprung Socioekonomi! Kommission för ett socialt hållbart Malmö
5 Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% % Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% % Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö
6 omisk status älsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet Stressad i vardagen Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 15 0 Osäker i bostadsområdet 10 0 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner mråden 9, 10 och 11: fysisk aktivitet, goda nor, minskat bruk av och alkohol Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Överviktig Låg fysisk aktivitet Socioekonomisk status Malmö - män Äter lite frukt och grönt Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne Utsatt för våld Hot om våld Önskar byta yrke Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän Kommission för ett socialt hållbart Malmö
7 r i Skåne 2009 nomisk status älsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet 300 Stressad i vardagen 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsom rådet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Riskkonsumtion av alkohol Önskar byta yrke mråden 9, 10 och 11: fysisk aktivitet, goda anor, minskat bruk av k och alkohol Daglig rökning Överviktig Låg fysisk aktivitet Socioekonomisk status Malmö - kvinnor Äter lite frukt och grönt Källa; Hälsoförhållanden i Skåne- 2008, Region Skåne Kommission för ett socialt hållbart Malmö Utsatt för våld Hot om våld Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän
8 Hela Malmö en folkhälsopolicy Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Kommission Kommission för ett socialt hållbart Malmö
9 Commission on Social Determinants of Health
10 Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
11 Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer 55 år 44 år Kvinnor: Japan Zimbabwe Män: Island Swaziland Kommission för ett socialt hållbart Malmö
12 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
13 Källa: Översättning av fig. 6 Fair Society Healthy Lives, The Marmot Review. Inequality in early cognitive development of children in the 1970 British Cohort Study Kommission för ett socialt hållbart Malmö
14 Skillnaderna ökar Lägst Skillnad Högst % 73 % 100% Behörighet till gymnasiet 47% 51% 98 % Behörighet till gymnasiet Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö
15 Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser - globalt, nationellt och lokalt Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Kommission för ett socialt hållbart Malmö
16 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
17 Malmö-världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd -Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar
18 Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier Förslag på hur vi mäter ojämlikhet i hälsa och följer upp mål Styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet. Slutrapport 1 mars 2013 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
19 Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation
20
21 Underlagsrapporter Barn och ungas uppväxtvillkor Gravida kvinnor och deras barn i Malmö Skolbarnens hälsa Barn i Malmö- skilda livsvillkor ger olika hälsa Nyanlända barn i Malmö Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Kommission för ett socialt hållbart Malmö
22 Underlagsrapporter Malmbornas hälsa, hälso- och sjukvård Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Sjukvårdskonsumtion i Malmö 2010 Kvinnors deltagande i mammografiscreening i Malmö och kopplingen till sociala determinanter Hur mår Malmös äldre? Kommission för ett socialt hållbart Malmö
23 Underlagsrapporter Utbildning Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa Skolan och elevers utveckling, lärande och hälsa några nedslag Skolan och staden forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden God kvalitet i fritidshem grund för elevers läsande, utveckling och hälsa Gymnasieskolan inte en skola för alla? Att behålla mitt och lära mig något nytt föräldraengagemang i mångkulturella miljöer Kommission för ett socialt hållbart Malmö
24 Underlagsrapporter Arbete och inkomst/försörjning Skälig levnadsnivå i Malmö Arbetslöshet och hälsa en kunskapsöversikt Kön, genus och hälsa; socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation Malmö de två kunskapsstäderna Malmö från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad Kommission för ett socialt hållbart Malmö
25 Underlagsrapporter Den hållbara staden Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? Städer som nav för en globalt hållbar utveckling eller slagfält för sociala konflikter Kan socialt kapital byggas in i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa? Stadens rumsliga påverkan på hälsa Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa Kommission för ett socialt hållbart Malmö
26 Underlagsrapporter Organisation och styrning Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa om konsten att mäta något utan att veta vad och hur Hälsoekonomiska utvärderingar Policy empowerment index Implementeringsforskning en kunskapsöversikt Samlade rekommendationer från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö
27 Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd SLUTRAPPORT Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling -hälsa Kommission för ett socialt hållbart Malmö
28 STRATEGIER Kommission för ett socialt hållbart Malmö Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier
29
30 Slutrapporten Hur mår Malmö En ny förståelse för Malmö Perspektiv (6) Övergripande rekommendationer (2) Områden (6) Mål (24) Åtgärder (72)
31
32 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
33
34
35
36 Demografi Migration Antal har bott i Malmö > 1 år 23% Globalisering Urbanisering Källa: SCB, City of Malmö, Salonen 2012, Abrahamsson 2012, Stigendal 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö År
37 Perspektiv som förenas Rättigheter och friheter Hållbarhet Samhällsperspektiv Genus Sociala investeringar
38 Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen
39
40 Områden 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning
41 Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor 1. Barn och ungas inflytande och delaktighet 2. Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö 3. Barn och ungas bostadsförhållanden och miljö
42 Halvera barnfattigdomen 2020 Från 30 till 15 % Kommission för ett socialt hållbart Malmö Källa:, T.Salonen, A, Angelin, 2012
43 1.1.2 Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera helt Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdom Inrätta ett kommunalt familjestöd Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritidsoch kulturaktiviteter Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik Öka tillgången till datorer och internet hos barnfamiljerna i Malmö
44 Område 2: Boendemiljö och stadsplanering 1. Bostad och bostadsförsörjning 2. Boendesegregation 3. Tillit
45 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
46
47 2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner Omvandla barriärer till sammanlänkande områden Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen
48
49 Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen
50 Utbildning Mål: Alla barn i åldern 6-12 ska ha tillgång till fritidshemsplats av god kvalitet Barngruppernas storlek ska minska. Andelen högskoleutbildad personal ska öka. Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på den nya grundskoleförvaltningen
51 Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som helhet (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått) Falkner och Ludvigsson (2012)
52 Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet
53
54
55 4.2 Arbetsmarknad En person som är arbetslös riskerar att bli sjuk i större utsträckning och kostnaden blir högre för individen och för samhället än kostnader för arbetsmarknadsinsatser. Det är därför långsiktigt mer kostnadseffektivt att skapa förutsättningar för arbete och egen försörjning än att ta kostnader för hälso- och sjukvård. Malmökommissionens slutrapport s. 109
56 4.2 Arbetsmarknad Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb Åtgärd: Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk, etc.) och lokala (socialtjänst mfl.) instanser Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år Använd fysiska investeringar som motor för lokal sysselsättning och urban utveckling
57
58
59 Område 5: Hälso- och sjukvård 1. Jämlikhet i vård och förebyggande insatser 2. Vårdutnyttjande i Malmö 3. Förebyggande arbete i Region Skåne och i Malmö 4. Åtgärder under Malmöbornas livscykel 5. Behovet av ett permanent samarbetsorgan
60 5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Alla barn i Malmö skall ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan. Åtgärd: Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Stärk inriktningen på de sociala bestämningsfaktorerna inom mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala elevhälsan. Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Utvärdera familjecentralerna
61 Område 6: Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning 1. Kunskapsallianser 2. Ledarskap och holistiska styrinstrument 3. Infrastruktur av kunskapsallianser
62 Vad händer efter kommissionen? Slutrapport Kommission för ett socialt hållbart Malmö
63 Vad händer efter kommissionen? Kommunstyrelsen 2 april; bred remiss Ny hållbarhetsredovisning, nya mått! Sociala investeringsfonder Modeller för hälsoekonomiska beräkningar Nytt underlag som belyser diskrimineringens betydelse för hälsan Uppföljning Största omorganisationen på 17 år Avtryck i budget 2014 Spridningskonferens den 10 september Kommission för ett socialt hållbart Malmö
64 Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö
65 Lärdomar Mäta, förstå utvecklingen Tidsbegränsat Måste finnas en politisk efterfråga Arbeta med att beskriva problemen och orsaker Kommunikation; motiv och potentialen i förändring/förbättring Handla; kort och lång sikt, lokalt-regionalt- nationellt Kommissionen har genererat nya kunskapsallianser Kanske till och med förändring under resans gång Väcker frågor om förutsättningar för förändring. Vem har mandat/makt/förmåga att förändra vad? Förstå med- och motkrafter Kanske finns lösningarna i det lilla och i det stora
66 Norge Västra Götaland Östergötland SKL Samling för social hållbarhet Botkyrka Sörmland? Kommission för ett socialt hållbart Malmö
67 Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! Tage Danielssons manifest i SOPOR inleder Malmökommissionens slutrapport anna.balkfors@malmo.se Kommission för ett socialt hållbart Malmö
68 Any intelligent fool can make tings bigger, more complex, and more violent. It takes a touch of genous and a lot of courage to move in the opposite direction. Mycket av det som främjar hälsa och välbefinnande är också bra för miljön Kommission för ett socialt hållbart Malmö
69 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
70 Vem har möjlighet att påverka vad? Aktörer, nivåer Utbildning; fritidshemmen, skolsegregation, nyanlända elever, fria skolvalet Kompetensförsörjning skola: ansvarsnivå Socialt investeringsperspektiv, sociala investeringsfonder Bostadsbyggandet (hemlöshet, trångboddhet, segregation) Skälig levnadsnivå Epidemiologisk bevakning; kommun-region-stat MVC, BVC, Medicinsk elevhälsa
71
72 5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Elevhälsovården i Malmö ska garantera en likvärdig och hög kvalitet i såväl offentlig som privat skolform. Åtgärd: Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården.
73 Hur mäter man (trender i) ojämlikhet? Absoluta (medel-)skillnaden enklast och begripligast Alla grupper som ingår skall påverka måttet Hänsyn till att gruppernas storlek förändras över tiden
74 Del 1: En social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor Område 2: Boendemiljö och stadsplanering
75 Del 2: En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen mera jämlika Område 3: Utbildning Område 4: Inkomst och Arbete Område 5: Hälso- och sjukvård
76 Socioekonomiska skillnader Kommission för ett socialt hållbart Malmö
77
78 1.1 Barn och ungas inflytande och delaktighet Mål: Stärk alla barns och ungas möjligheter till inflytande och delaktighet Åtgärd: Utveckla arbetet med att säkerställa att barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska beslut. Exempel: inrätta en kommunal barnombudsman, barnkonsekvensanalyser avseende budget process, kommunala beslut och verksamheter.
79 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
80
81
82
83
84 Grundskolelever i Malmö kommun födda i utlandet efter antal och vistelseår i Sverige 31 december 2010 (Bunar 2012)
85 2.2 Tillit Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet. Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande.
86
87 Malmö stad Region Skåne Öresundsregionen
88 Malmö invånare Populationen växer för 27:e året i rad 30% är födda utomlands 174 nationaliteter Ung befolkning: 50% är under 35 år
89 socialt Det hållbara Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Jobbinkubator Nytt resursfördelningssystem Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skolorganisation! Uppstart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Budget, målstyrning Översikts Plan 2032
90 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
91
92 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
93
94
95 2.2 Tillit Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet. Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande.
96
97 Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö
Tandvård på olika villkor
Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
BYGGA FÖR LIVSKVALITET
BYGGA FÖR LIVSKVALITET Samvekan med människor i centrum Ge en referensram för hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, social hållbarhet och en hållbar utveckling hänger ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg
Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?
Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen? Miljö och hälsa en reflexion om de samband som finns och hur man kan ta hänsyn till det i samhällsplaneringen. Miljörelaterad folkhälsa 2015-11-13,
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång
Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Område 4: Inkomst och Arbete
Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Dålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Folkhälsoseminarium Ronneby, 7 september 2016 Anna Balkfors www.kommissionjamlikhalsa.se twitter; @k_jamlikhalsa Ett gyllene läge! Folkhälsopolicy 2014-2018 Kommission för jämlik
Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet
Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet WHO:s Healthy Cities med en allt fetare och åldrande befolkning Ta fram vetenskapliga underlagsrapporter Analysera Föreslå
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.
1. Lejonhjärta 6 Nybyggnad av 16 radhus samt 8 plank 2. Elinero 3 Tillbyggnad (på-byggnad med förskola o bostäder m.m. "Na r vi planerar va ra sta der a r det fyra aspekter som vi ma ste utgå ifra n. Den
Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa
Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Anna Balkfors Institutet för hållbar stadsutveckling Malmökommissionens huvudsekreterare Doktorand Sociala innovationer Socialt entreprenörskap Socialt
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa Kommission för ett socialt hållbart Malmö Förord Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna
Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Malmökommissionen, och sedan?
Malmökommissionen, och sedan? tema En kommission för jämlik hälsa tillsätts. Arbetet för att förbättra folkhälsan stärks bland annat genom en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning. Regeringens
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Dålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 Page 1 Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 4 8 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 15 5 4 8 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 25 15 5 4 8 4 8 Page 4 Att inte anse sig kunna
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Välfärdsbokslut 2015
Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.1.-342-2015 Sida 1 (6) 2015-10-07 Handläggare Jan Francke Telefon: 08-508 08 000 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas
Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Människan i staden - hur fungerar vi?
Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola
Malmö stads sammanfattning av Kommission för ett socialt hållbart Malmös slutrapport
Malmö stads sammanfattning av Kommission för ett socialt hållbart Malmös slutrapport Innehållsförteckning Malmös ambition är att vara en hållbar stad ekonomiskt, ekologiskt och socialt 3 Etik, hållbar
Från Vision till mål?
Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Folkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Sveriges första Marmotkommission i Malmö
Sveriges första Marmotkommission i Malmö tema Anna Balkfors 1 Sven-Olof Isacsson 2 1 MPH, utvecklings strateg Malmö stad, huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö. E-post: anna.balkfors@malmo.se.
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1
Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i
Folkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
En god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan
Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Folkhälsorådet Köpings kommun Innehåll Folkhälsorådet 5 Delaktighet- en öppen kommun med kvalité 7 Ett tryggt och gott liv-livskvalité 8 Hållbar samhällsutveckling 9
Folkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Delaktighet och inflytande i samhället
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24