BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BYGGA FÖR LIVSKVALITET"

Gunnar Danielsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 BYGGA FÖR LIVSKVALITET Samvekan med människor i centrum Ge en referensram för hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, social hållbarhet och en hållbar utveckling hänger ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg Malmö stad, doktorand Malmö högskola Var huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö

ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg Malmö stad, doktorand Malmö högskola Var

2 Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande Och inte enbart avsaknad av sjukdom (WHO, 1946

5 Malmö-världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd - Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar

välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd

7 Commission on Social Determinants of Health

8 Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer Kvinnor: Japan - Zimbabwe Män: Island - Swaziland

11 Skillnader Lägst Skillnad Högst 28% % Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 39% % Förvärvsarbetande 66% 39 27% Lågt socialt deltagande 59% 25 84% år 81.8 år Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010

66% 39 27% Lågt socialt deltagande 59% 25 84% 7.4 74.4 år 81.

13 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

14 Direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Tre prioriterade områden; - barn och ungas uppväxtvillkor, - sociala och ekonomiska förutsättningar - demokrati och delaktighet Slutrapport, mars 2013

i hälsa i Malmö Tre prioriterade områden; - barn och ungas uppväxtvillkor, -

15 Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

22 Ökad förståelse Migration Antal har bott i Malmö > 1 år 23% Globalisering Urbanisering Källa: SCB, City of Malmö, Salonen 2012, Abrahamsson 2012, Stigendal 2012 År

Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna

23 Övergripande rekommendationer Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika

26 24 mål och 72 rekommendationer 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning

27 Område 2: Boendemiljö och stadsplanering 1. Bostad och bostadsförsörjning 2. Boendesegregation 3. Tillit

28 2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner Omvandla barriärer till sammanlänkande områden Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen

30 LEVANDE MALMÖ

brygga över sociala, mentala och fysiska barriärer presentera åtgärdsförslag som

32 Uppdraget Fysiska och mentala barriärer hindrar en positiv utveckling i hela Malmö. Vi avsätter 1 Mkr per år i två år för projektet Levande Malmö. brygga över sociala, mentala och fysiska barriärer presentera åtgärdsförslag som stödjer hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet.

33 Samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret Gatukontoret Fastighetskontoret Miljöförvaltningen Näringslivskontoret Serviceförvaltningen Räddningstjänst Syd

34 Djupadal Kroksbäck

35 Trygga områden med social kontroll är mer samlande än skiljande. Stråk utan återkommande rumsligheter upplevs som mer åtskiljande än samlande.

36 Rosens röda matta Rosengårdsstråket Munkhättegatan

37 Lärdomar-frågeställningar! Kunskap om hur..borna mår! Vet ni det? Förstå bakomliggande orsaker Forskningsförankring Verklighetsförankring Tydlig politisk beställning/efterfråga Kommunikation tydliga motiv. Främja hälsa, minska ojämlikhet i hälsa Sociala investeringar Etiska aspekter Involvering för implementering är A o O. Så hur involverar man? Kan man bygga för livskvalitet, social hållbarhet?

38 BYGGA FÖR LIVSKVALITET Samvekan med människor i centrum Ge en referensram för hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, social hållbarhet och en hållbar utveckling hänger ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg Malmö stad, doktorand Malmö högskola Var huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Relevanta dokument

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen? Miljö och hälsa en reflexion om de samband som finns och hur man kan ta hänsyn till det i samhällsplaneringen. Miljörelaterad folkhälsa 2015-11-13,