Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas utifrån behov och i mindre utsträckning utifrån konsumtion. Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg samarbetar med Göteborgs Stad, stadsdelsnämnderna Angered, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg, Primärvården Göteborg, Angereds Närsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vårdenheterna inom VG Primärvård, Folktandvården Göteborg, Samordningsförbunden Nordost och Centrum Frivilligorganisationer - Gunnilse IS, GAIS, A Non Smoking Generation, Föreningen födelsehuset, Män för Jämställdhet Rapporten Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor (2012) har tagits fram av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg (HSN 12).

2 Hur når vi en mer jämlik hälsa? Att hälsan varierar beroende på var man bor i Göteborg är väl känt. I många fall är skillnaderna anmärkningsvärda. Ett exempel är medellivslängden bland män, som varierar mellan stadsdelarna med upp till 9 år. Vad kan en sjukvårdshuvudman göra för att minska skillnaderna i hälsa? Hur ska man arbeta i områden där det bor många med jämförelsevis dålig hälsa? Det har varit de övergripande frågorna för ett arbete som har pågått under 2011 och 2012 på uppdrag av Hälsooch sjukvårdsnämnden för nord-östra Göteborg (HSN 12). Arbetet har genomförts i fyra steg: 1 Analyser har visat att relationen mellan socioekonomi, hälsorelaterad livskvalitet och vårdkonsumtion är tydlig. Sid 4. 2 Med den analysen har förhållandena i Göteborgs olika stadsdelar 1) kunnat studeras. Det är stora variationer mellan stadsdelarna och den hälsorelaterade livskvaliteten är särskilt låg i nordost. Sid 6. 3 En stor mängd vetenskapliga artiklar har granskats för att hitta framgångsrika metoder för att utjämna skillnader i hälsa inom ett geografiskt område. Sid Vad görs i nordöstra Göteborg idag för att öka jämlikheten i hälsa och ge vård på lika villkor? Och vad kan göras i framtiden? Insatserna jämförs med resultatet från artikelgranskningen. Sid 10. Resultatet av arbetet presenteras i rapporten med rubriken Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor (2012). Här kan du läsa slutsatserna i sammandrag. Hela rapportmaterialet finns på Med vård på lika villkor menas att skillnader på grund av ålder, kön, inkomst och utbildning ska jämnas ut. Vad är jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor? Sjukvården ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och vård på lika villkor för alla. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den med störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde. Med vård på lika villkor menas att skillnader på grund av ålder, kön, inkomst och utbildning ska jämnas ut. Alla ska exempelvis kunna förstå en diagnos eller kunna sätta sig in i vad en planerad behandling innebär. Sjukvården måste alltså ta hänsyn till individuella förutsättningar och förhållanden. Förmågan att ta initiativ får inte påverka möjligheten att få vård. 1) Eftersom studien bygger på data insamlad före 2011 utgår vi från den stadsdelsindelning som gällde till och med

3 1 Mår sämre och använder mindre sjukvård När socioekonomiska faktorer 2) jämförs med hälsan, mätt som självskattad hälsorelaterad livskvalitet, är det främst tre faktorer som har betydelse för hur människor mår: 1. Ålder 2. Ekonomi 3. Född utanför Norden Inte oväntat har alltså ålder störst påverkan. Ju äldre vi blir, desto sämre hälsa. Den näst viktigaste faktorn, ekonomin, indikerar att den som har en sämre ekonomi och exempelvis haft svårt att betala sina räkningar, har en lägre livskvalitet. Även andra socioekonomiska faktorer har betydelse. Sammantaget kan vi konstatera att personer med ekonomiska svårigheter, som bor ensamma, har kort utbildning eller som är födda utanför Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med övrig befolkning. Låg utbildningsnivå mer vård Innebär detta att dessa personer använder mer sjukvård? Enligt analyserna av kostnaderna för både specialiserad vård och primärvård finns det en tydlig koppling till utbildningsnivå. Personer som bor i områden med lägre utbildningsnivå utnyttjar mer vård. I områden med relativt många invånare med utomnordisk bakgrund, är den genomsnittliga konsumtionen av specialiserad vård lägre. Detta trots att personer födda utanför Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet och borde ha en högre konsumtion av vård. Det kan finnas många skäl till att personer med utomnordisk bakgrund inte söker vård, till exempel geografiska avstånd, avgifter, vårdköer, bristande kunskap eller svårigheter att uttrycka sina behov. Det måste beaktas i analysen. Vi vet också att ett tydligt segregerat samhälle är något som i sig ger upphov till ohälsa. Sjukvården måste svara upp till behoven Socioekonomiska faktorer är alltså av stor betydelse för människors hälsa. Samtidigt är skillnader i utbildning, inkomst och integration i samhället förhållanden som ligger utanför hälso- och sjukvårdens ansvar. Men sjukvårdens uppdrag att erbjuda vård på lika villkor innebär att vården ändå måste svara upp till allas behov, oavsett ålder, inkomst eller härkomst. Om en vårdinrättning ligger långt bort tenderar etniska minoriteter vänta längre med att söka vård och blir ännu sjukare. Vården måste utformas så att den svarar upp mot de socioekonomiska skillnader som finns i samhället. Angereds Närsjukhus är ett exempel på en satsning för att utforma vården utifrån invånarnas behov. Personer med ekonomiska svårigheter, som bor ensamma, har kort utbildning eller som är födda utanför Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med övrig befolkning. 4 2) Socioekonomiska faktorer utgörs exempelvis av inkomst, utbildning, boende, etnicitet, försörjning. 5

4 2 Stor skillnad mellan Göteborgs stadsdelar Hur är den hälsorelaterade livskvaliteten på stadsdelsnivå? Och hur ser användningen av och kostnaden för hälsooch sjukvården ut i de olika områdena? Genom att använda olika förklaringsmodeller kan vi se hur det ser ut i Göteborgs olika delar. Modellerna fångar inte alla nyanser, men grovt räknat kan hälften av skillnaden i livskvalitet förklaras. Analysen visar att tre stadsdelar ligger betydligt över genomsnittet för Göteborg i hälsorelaterad livskvalitet Askim, Älvsborg och Örgryte. Fyra stadsdelar ligger avsevärt lägre än genomsnittet för Göteborg Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared och Lärjedalen. Skillnaden mellan den stadsdel med högst och den med lägst hälsorelaterad livskvalitet motsvarar i teorin ett extra levnadsår över en sjuårsperiod. och sjukvårdsnämndernas olika områden. Fram till 2006 försämrades den genomsnittliga hälsorelaterade livskvaliteten i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndområden. För centrala och västra Göteborg (HSN 5) och Hisingen (HSN 11) har den förbättrats de senaste fyra åren, medan den stadigt har försämrats i nordöstra Göteborg (HSN 12). I de fyra stadsdelarna med lägst genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet, varav tre ingår i HSN 12 och en ingår i HSN 11, har den försämrats än mer. Det tycks som att skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar ökar. Fyra stadsdelar ligger avsevärt längre än genomsnittet för Göteborg Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared och Lärjedalen Tecken på en påtaglig segregation De stora skillnaderna i genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar får anses vara ett tecken på en påtaglig segregation. De faktorer som är starkast relaterade till hälsorelaterad livskvalitet är andelen invånare födda utom Norden, utbildningsnivå och ekonomi. Bergsjön Kortedala Förklaringsmodellerna tar dock inte hänsyn till skillnader i tillgänglighet. De som bor i Göteborgs södra skärgård använder relativt sett mindre vård än andra göteborgare, vilket sannolikt beror på sämre tillgänglighet. Vi kan dock inte se att vårdkonsumtionen i områden med en mycket god tillgänglighet, till exempel i centrum, skulle vara relativt sett högre. Det kan bero på att tillgängligheten överlag är bra för de flesta i Göteborg. Skillnaderna mellan stadsdelarna ökar Under det senaste decenniet har den genomsnittliga hälsorelaterade livskvaliteten utvecklats på olika sätt i hälso- Lärjedalen Härlanda Gunnared Örgryte Bergsjön, Gunnared och Lärjedalen är tre av fyra stadsdelar med lägst genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet i Göteborg. De ingår i HSN 12 tillsammans med stadsdelarna Kortedala, Härlanda och Örgryte. Det tycks som att skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar ökar. 6 7

5 3 Så här kan vi jobba För att få en bild av vad som görs på andra håll i världen för att motverka ojämlik hälsa och vilka insatser som fungerar har ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats. Majoriteten av de till slut 44 granskade studierna har amerikanskt eller engelskt ursprung. Insatserna kan delas in i tre huvudkategorier: Generella insatser Riktade insatser Sjukvårdens anpassning till befolkningen De generella insatserna riktas till hela befolkningen inom ett avgränsat geografiskt område. Hälsocenter, hälsoambassadörer och metoden aktionsforskning (CBPR 3 ) tillhör de generella insatser som visat sig ha effekt. Olika insatser på flera nivåer och platser De riktade insatserna vänder sig till en speciell målgrupp och omfattar exempelvis interventioner och stöd för att få människor att ändra sitt beteende för att förbättra hälsan. Det kan vara att sluta röka, röra sig mer eller ändra kostvanor. Screening och vaccinationer är andra insatser. Mödrahälsovården och socialtjänsten kan ge stöd till blivande föräldrar genom att använda ett familjebaserat arbetssätt. Det mest effektiva sättet för att förändra hälsobeteenden är att erbjuda insatser i olika former, på flera vårdnivåer och olika arenor. Den sista kategorin handlar inte om interventioner, utan mer om sjukvårdens struktur, organisation och utmärkande drag. I artiklarna betonas behovet av kulturellt anpassad service och vård utan att det går över i generalisering av grupper. Hälso- och sjukvården måste vara lyhörd för individuella behov. Närhet en framgångsfaktor Brist på tillgänglighet är också en viktig förklaring till ojämlik hälsa. Metoder som CBPR och hälsotek/hälsocenter visar att närheten till vård, råd och stöd är en framgångsfaktor. Samverkan sägs ofta vara en viktig metod för att nå framgång, men det finns inga belägg i forskningen att samverkan i sig bidrar till att utjämna skillnader i ohälsa. Däremot har samverkan positiva effekter för specifika grupper, till exempel personer som är sjukskrivna för psykisk ohälsa. Med hjälp av de granskade studierna har flera nödvändiga krav för att utveckla ett framgångsrikt arbete med jämlik hälsa kunnat identifieras: En fokuserad och genomtänkt samverkan där lokalsamhället är engagerat på en jämlik grund. Att befintliga organisationer och nätverk utnyttjas och att nyckelpersoner involveras för en ökad trovärdighet och acceptans. Gemensamma budskap och insatser i olika former på flera platser från flera nivåer. En anpassning av sjukvården till befolkningens skiftande behov och kulturella särdrag. En intensifiering av hälso- och sjukvården i områden med större behov. Det krävs politiska och ekonomiska prioriteringar för att nå framgång i arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen. Därtill behöver hälso- och sjukvården arbeta utöver sin traditionella roll och inte minst visa uthållighet. Det mest effektiva sättet för att förändra hälsobeteenden är att erbjuda insatser i olika former, på flera vårdnivåer och olika arenor. Generella insatser Arbetet på ett hälsocenter, som bland annat erbjuder hälsorådgivning, bygger på helhetssyn och empowerment (möjlighet för människor att få inflytande över sin egen livssituation). Att arbeta med grupper som delar intresse eller problem, är en framgångsrik metod för att förbättra livsstilsvanor. Hälsoteken i Göteborg är exempel på en variant av hälsocenter. Hälsoambassadörer är ickeprofessionella hälsorådgivare och en ganska vanligt förekommande projektidé. Tanken är att ambassadörerna är personer som liknar dem man vill nå. Ambassadörerna får en kortare utbildning och anlitas för att sprida budskapet till målgruppen. Doulorna, som ger stöd till blivande och nyblivna föräldrar med utländsk bakgrund, är en form av hälsoambassadörer. I Nordost finns doulor som talar 14 språk knutna till Angereds Närsjukhus. De är med inför, under och efter förlossningen, och leder mammagrupper på bland annat arabiska och somaliska i samverkan med barnmorskemottagningarna. CBPR, Community Based Participatory Research, kan översättas till Samhällsbaserad metod aktionsforskning. Den går i korthet ut på att praktiker och forskare arbetar med andra intressenter för att tillsammans lösa ett problem eller genomföra en förändring. Alla involverade bidrar med sin kunskap och är delaktiga i beslutsprocessen. På så sätt tas erfarenheter och kunskap tillvara som kan ge en djupare förståelse bakom många av hälsoproblemen. I flera studier kombineras metoden med hälsoambassadörer. Riktade insatser Av interventioner för att förändra hälsobeteenden, till exempel att sluta röka, är råd från läkare, individuell rådgivning och aktiviteter på arbetsplatser och i skolor mest effektiva. Här ingår stöd att sätta mål, socialt stöd, social förändring och belöningar. Rökslutarstöd i form av Sluta röka-linjen och tillgång till hjälp utan tidsbokning på exempelvis apotek och hos tandvården är framgångsrika. Sluta röka-linjen är en kostnadsfri telefontjänst där rökare kan få personlig rådgivning och hjälp att sluta röka. Alla patienter vid Angereds Närsjukhus erbjuds vid behov stöd för att sluta röka. Skolorna i nordost erbjuds besök av A Non Smoking Generation i samarbete med Angereds Närsjukhus. Ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor leder alltid till bättre hälsa. En studie visar att skräddarsydda insatser anpassade efter deltagarnas behov och kunskaper ger ett högre deltagande och en förbättrad hälsa hos personer med särskilda behov. Hälsoteken erbjuder vägledning och aktiviteter i olika former. Här kan man gympa, få hjälp med att sluta röka, gå på föreläsningar eller delta i självhjälpsgrupper. Screening och vaccinationer är viktiga instrument för sjukvården. Ett framgångsrikt sätt att nå befolkningen är att använda personer som är kända i närsamhället, organisationer och nätverk. Fri spirometri, gratis lungundersökning, erbjuds av Angereds Närsjukhus. Man arbetar också med Cellprovsbussen och kampanjen Ta med en vän som ska få fler kvinnor att ta cellprov för att minska risken för livmoderhalscancer. Familjebaserat arbetssätt. Riktat föräldrastöd till utsatta familjer, stärkt föräldraroll, hembesök inom barnhälsovården och nätverksträffar för nyblivna familjer och andra insatser har visat sig ha positiva effekter. 8 3) Se faktaruta sid 9. 9

6 4 Så här vill vi gå vidare i nordöstra Göteborg När resultatet från litteraturinventeringen matchas mot det arbete som bedrivs i nordöstra Göteborg kan vi se att flera steg har tagits i rätt riktning och att verksamheterna är en bra bit på väg. Samverkan sker bland annat genom lokala samverkansgrupper (NOSAM), folkhälsoråd, med mera. Befintliga organisationer, nätverk och nyckelpersoner är viktiga faktorer i arbetet med att utveckla exempelvis Angereds Närsjukhus, ungdomsmottagningarna, hälsoteken och doula-verksamheten. Så gott som samtliga utförare har gemensamma budskap om levnadsvanor, till exempel tobak och kost. Uppbyggnaden av Angereds Närsjukhus är det tydligaste exemplet på att sjukvården kan anpassas till befolkningens olika behov och bli mer tillgänglig. Idag görs alltså omfattande insatser av olika utförare i nordost. Insatserna riktas till de viktigaste målgrupperna och främsta hälsoproblemen. Verksamheterna har i hög utsträckning god kulturkompetens, då de i viss grad är anpassade till behov och kulturella särdrag. Arbetet behöver intensifieras Men förtroendet för hälso- och sjukvården är fortfarande lågt i de nordöstra stadsdelarna, hälsan är jämförelsevis dålig och invånare med utomnordisk bakgrund söker inte sjukvård i den utsträckning som de borde. Arbetet behöver därför intensifieras än mer om vi ska nå upp till lagstiftningens intentioner om jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor. Så länge som färre personer deltar i hälsoundersökningar och screening jämfört med andra områden så kommer skillnaderna i hälsa att öka. Detta behöver vi arbeta vidare med: Stimulera verksamheter i nordost till att arbeta i bred samverkan med lokalsamhället för att upparbeta nätverk och underlätta gemensamma budskap. Knyta nyckelpersoner och nätverk i större utsträckning till verksamheterna så att det blir en naturlig och etablerad del i det ordinarie arbetet. Initiera samhällsbaserad aktionsforskning, CBPR, i bred samverkan och tillsammans med en forskningsinstitution. Ökad satsning på hälsotek och hälsoambassadörer. Fortsatt intensifiering av såväl det förebyggande som det ordinarie hälso- och sjukvårdsarbetet och en utvärdering av i vilken utsträckning som olika grader av intensifiering är motiverad. Fortsatt satsning på riktade insatser och en flexibel och anpassad hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet. Så vill vi gå vidare i nordöstra Göteborg Vad finns det då för möjligheter att göra dessa satsningar, som är nödvändiga för att skillnaderna i hälsa inte ska öka än mer och för att resurserna ska användas mer effektivt? Att sjukvården ska få invånarna att söka sjukvård så att de oavsett bakgrund och socioekonomisk tillhörighet söker vid samma grad av ohälsa är i det närmaste en omöjlighet. Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas utifrån behov och i mindre utsträckning utifrån konsumtion. Arbetet behöver därför intensifieras än mer om vi ska nå upp till lagstiftningens intentioner om jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor