Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet
|
|
- Gösta Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat folkhälsoprogrammet att kostnaderna för en heltids folkhälsostrateg Åmåls samt insatser utifrån ett gemensamt framtaget program delas lika mellan kommunen och regionen. Avsikten med avtalet är kommun att underlätta samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska enligt avtalet innehålla målinriktade och organiserade hälsofrämjande och förebyggande insatser på befolkningsnivå eller riktade till befolkningsgrupper Strategier för folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Att uppnå en jämlik hälsa är en av de största utmaningarna för folkhälsoarbetet. Alla människor bör få optimala förutsättningar för en god hälsa. Folkhälsa handlar inte enbart om våra levnadsvanor. Ensamhet, låg inkomst och arbetslöshet påverkar hälsan negativt och påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa. Det är därför viktigt att sätta folkhälsofrågorna i ett större samhällsperspektiv. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och om sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. Folkhälsoperspektivet måste därför finnas med i alla delar av samhällsplaneringen. Hela den kommunala organisationen ska genomsyras av tankarna på att förebygga och främja befolkningens hälsa långsiktigt. Folkhälsoarbete som görs i förvaltningarna ska utvecklas och synliggöras i budget och bokslut. Genom en uttalad kommunal strategi, översätts nationella mål till lokala förhållanden samtidigt som folkhälsoarbetet förstärks, samverkan fördjupas, roll- och ansvarsfördelning tydliggörs och uppföljningen och utvärderingen av välfärds- och folkhälsoarbetet förbättras. Hälsofrämjande synsätt För att nå framgång i folkhälsoarbetet krävs ett hälsofrämjande synsätt som utgår från det friska och från faktorer som man vet påverkar individens välbefinnande i positiv riktning. Hälsofrämjande arbete kan beskrivas som den process som ger människor möjligheter att själva öka kontrollen över de faktorer som bestämmer hälsan. Ett hälsofrämjande arbete kan ske på alla nivåer i samhället och ska underlätta för individen att göra hälsosamma val. Arbetet ska utgå från samverkan och delaktighet och måste ha sin utgångspunkt i en helhetssyn på individen. Det förebyggande perspektivet med att undanröja eller minska riskfaktorer behövs som komplement. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar såväl sociala som psykiska och fysiska resurser. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Box 62, ÅMÅL Stadshuset vx kommun@amal.se
2 ÅMÅLS KOMMUN Sida 2 Användbara verktyg Folkhälsan är en del av samhällsutvecklingen. För att påverka utvecklingen i rätt riktning gäller det att olika verksamheter arbetar medvetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det är viktigt att arbetet sker integrerat i ordinarie verksamhet. Genom att göra hälsokonsekvensbedömningar inför politiska beslut kan man väga in vilka effekter beslutet kan få för befolkningens hälsa. För att följa upp verksamheterna ur ett välfärds- och folkhälsoperspektiv använder vi tillgänglig statistik och välfärdsredovisning. Användandet av metoder som ger bevisade resultat samt att utvärdera insatserna ökar möjligheterna att nå målen för folkhälsoarbetet. Samverkan Två gånger om året inbjuds till välfärds- och folkhälsoforum. Forumets roll är att vara en arena där folkhälsoarbetets prioriteringar kan förankras och nya initiativ och idéer kan tillvaratas. Huvuduppgiften är att i samarbete utveckla arbetet kring gemensamma behov eller problemområden inom folkhälsoområdet och verka för att ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft uppnås. För att få en ökad delaktighet och förståelse för folkhälsofrågorna och dess utveckling krävs en vid samverkan. Viktiga samverkanspartners inom folkhälsoarbetet är bland annat primärvården, folktandvården, frivilligorganisationer och polisen. Uppföljning Nämnderna ska varje år följa upp genomförda aktiviteter och budget inom de olika målområdena utifrån verksamhetsplanen. Prioriterade målområden I Åmåls kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Folkhälsoarbetet utgår från den nationella målsättningen Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Under strategiperioden prioriteras arbetet inom följande områden: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Förutsättningar för livslångt lärande Ökad psykisk hälsa Ökat arbetsdeltagande Åldrande med god livskvalitet Hälsosamma levnadsvanor
3 ÅMÅLS KOMMUN Sida 3 Jämlika och jämställda levnadsvillkor En god och jämlik och jämställd hälsa för alla invånare i kommunen. : Våld i nära relationer ska minska. Jämlikhet kan definieras som alla individers lika värde, alla individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Jämställdhet handlar enbart om relationen mellan könen, man och kvinna. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet delas in i fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Det finns stora skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Därför är fokus på de strukturella faktorerna i samhället viktigt. Social gemenskap, möjlighet till delaktighet, engagemang och handlingskraft kan påverka folkhälsan i en positiv riktning. Våld och trakasserier påverkar hälsan negativt, att känna sig trygg är viktigt för alla och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. En samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer och sociala tjänster av hög kvalitet kan skapa förutsättningar för mer jämlika levnadsvillkor. Trygg ekonomi, tillgång på bostad, utbildning och transporter är andra viktiga faktorer. Folkhälsoarbetet ska stärka den enskilda människans möjlighet att bestämma över sin egen livssituation, men också öka jämlikheten i samhället. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för grupper som har stora hälsorisker och är mest utsatta för ohälsa. Personer med funktionsnedsättning har genomgående en sämre livssituation än genomsnittet när det gäller faktorer som har betydelse för hälsan. När det gäller funktionshinder handlar det bland annat om att definiera, de hälsoaspekter som personer med funktionsnedsättning har gemensamt med andra, vilka som är specifika för alla, eller i varje fall de flesta som lever med en funktionsnedsättning, och att definiera de aspekter som är specifika för olika slags funktionsnedsättningar. Tillgänglighet är en fråga om att kunna röra sig fritt utomhus, att kunna ta sig in i byggnader, att kunna orientera sig och ta del av det som händer. Det handlar om att kunna vistas i miljöer utan att ta skada, vilket berör allergiker. Tillgänglighet är också att kunna ta del av information, att ha tillgång till massmedia och litteratur, och att kunna använda allmänna kommunikationer.
4 ÅMÅLS KOMMUN Sida 4 Generella insatser för att förbättra tillgängligheten i samhället är centrala för att uppnå delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Trygga och goda uppväxtvillkor Barn och unga i Åmåls kommun ska växa upp under trygga och goda uppväxtvillkor. : Åmåls kommun ska ha ett väl fungerande föräldrastöd för föräldrar med barn 0-18 år Barn och unga ska ha tillgång till ett rikt föreningsliv och ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. Ökat stöd till barn i riskmiljöer. Minskad barnfattigdom Alla människor föds med olika förutsättningar, bland annat beroende på den omgivande miljön. Att följa FN:s barnkonvention och ge alla barn möjlighet att växa upp under så goda omständigheter som möjligt, är ett medlen för att värna om alla människors lika värde och ge förutsättningar för en hälsa på lika villkor. Familjens livssituation är betydelsefull för barnens uppväxtvillkor och framtid. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. När det gäller barn och ungdomar är det viktigt att minska de påfrestningar som de lever under och att öka stödet i samhället. Påverkbara faktorer för att främja barns hälsa är relationen mellan barn och föräldrar, ekonomisk trygghet, miljön på förskola, skola och tillgång till fritidsaktiviteter.. Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Många problem kan förebyggas genom att tidig hjälp och stöd i föräldrarollen genom att pedagoger, socionomer och annan personal med hjälp av sitt förhållningssätt och särskilda program visar på positiva alternativ att möta barnen. Att arbeta med föräldrar genom program eller kurser har visat sig ge goda resultat och gett effekt när det gäller att förebygga riskbeteende, psykisk ohälsa, normbrytande beteende, alkohol- och droganvändning och kriminalitet hos barn och unga under uppväxten. Familjecentralen är en viktig arena för föräldrastödet. Skolan/förskolan är en viktig arena för kommunens hälsofrämjande arbete. En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer. En hälsofrämjande skolutveckling sker där demokratiska processer, delaktighet, jämställdhet och ett genusperspektiv stimuleras och där elevens utveckling, lärande och hälsa lyfts fram. Viktigt är att främja positivt bemötande och förebygga negativt bemötande t.ex. mobbning eller våld. Skoltiden är väsentlig för individens kognitiva utveckling och förmåga att lära nytt, även i vuxen ålder. En misslyckad skolkarriär ökar risken för socialt utanförskap. Barn i riskmiljöer kan vara barn som växer upp med föräldrar som t.ex. på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller våldshandlingar brister i sin roll som förälder. För dessa barn ska det finnas ett gott stöd. Vuxna som möter barn i vardagen har bäst möjlighet att upptäcka om ett barn far illa. För barn och unga som behöver stöd och skydd behövs samarbete mellan förskola, skola, fritidsverksamhet, hälso- och sjukvård, polis, och socialtjänst.
5 ÅMÅLS KOMMUN Sida 5 Det är viktigt att motverka barnfattigdom. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Barnfamiljers ekonomiska resurser är avgörande för att kunna göra hälsofrämjande val och för att kunna delta i sociala sammanhang. Systematiska skillnader i tillgången på ekonomiska resurser är sannolikt en av de viktigaste faktorerna för ojämlikhet i hälsa bland barn och ungdomar. Barn i fattiga familjer vill inte att andra barn ska få reda på föräldrarnas dåliga ekonomi, därför undviker barnen hellre att ta hem kompisar och de avstår från aktiviteter med kamrater som kostar pengar. De lär sig att krångla sig ur kostsamma nöjen utan att behöva säga att de inte har råd och de hittar strategier för att hantera avsaknaden på pengar till att följa ett visst klädmode, till exempel genom att klä sig i någon extrem klädstil. Men i värsta fall kan skammen leda till att barnen helt drar sig undan sina jämnåriga, vilket gör att de kan framstå som ointresserade av att umgås med andra och blir ensamma. Skolan har en viktig roll att spela genom att arbeta med de kravfyllda normer och utstötningstendenser som kan finnas i en klass, verka för en kostnadsfri skola, men också genom att höja medvetenheten om barnfattigdomen bland skolpersonalen. Förskoleperioden framstår som en viktig period i barnets liv. Perioden rymmer möjligheter till insatser för att motverka ojämlikhet i hälsa. De första levnadsåren har stor betydelse för utvecklingen av barns sociala förmåga, läsförmåga och matematiska färdigheter. Insatser under denna period är sannolikt särskilt betydelsefulla för barn från hem med små resurser. En viktig del i att skapa goda uppväxtvillkor är att barn och unga erbjuds fritidsverksamheter på lika villkor. Barns och ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid är viktig för individens självkänsla och sociala utveckling. Därför behövs ett varierat och rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Barn och ungas deltagande och inflytande möjliggör utveckling för individen och för samhällets demokratiska processer. Barn och unga ska ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för livsval och vuxenliv. Psykisk hälsa Alla kommunens invånare ska uppleva ett psykiskt välbefinnande. Öka barn och ungas upplevda psykiska hälsa. Öka förståelsen och kunskapen kring psykisk ohälsa och suicid, i första hand för personal som möter barn och ungdomar. Den psykiska ohälsans utbredning bland befolkningen i Sverige anses som omfattande, och framstår som ett av de större folkhälsoproblemen idag. Särskilt oroande är utvecklingen för de yngsta kvinnorna. Problem i en människas livssituation kan ge psykiska eller somatiska symptom. Psykisk ohälsa är ett begrepp som omfattar alltifrån brist på välbefinnande i psykiskt hänseende som stress, oro och ångest till psykisk sjukdom. Detta kan ha dramatiska effekter på livskvaliteten för de
6 ÅMÅLS KOMMUN Sida 6 drabbade personerna och deras familjer. Det är en av de vanligaste orsakerna till frånvaro från arbetet, och orsak till att människor blir förtidspensionerade eller sjukpensionerade. Viktiga faktorer för att stärka den psykiska hälsan är bra samspel mellan barn och föräldrar, att ge unga redskap att möta motgångar i livet och stärka deras självkänsla. Sociala kontakter och en bra miljö på förskola, skola och äldreboende är betydelsefulla. Förebyggande arbete mot mobbing, stress och att ha goda levnadsvanor är viktigt. Men även levnadsvillkor som socioekonomiska faktorer och psykosociala faktorer påverkar den psykiska hälsan. Det är viktigt att skapa medvetenhet hos olika yrkesgrupper för att kunna upptäcka tidiga signaler på psykisk ohälsa och suicid. Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet betonas som en viktig del i upplysningsarbetet kring sexualitet och samlevnad Förutsättningar för livslångt lärande Invånarna i Åmål ska ha tillgång till ett livslångt och livsvitt lärande som omfattar både formell utbildning, folkbildning och vardagslärande. Samtliga elever ska efter årskurs 9 vara behöriga till gymnasieskolan. Andelen grundskoleelever som inte deltar i skolundervisningen ska minska. Kommuninvånarnas utbildningsnivå ska vara minst i samma nivå som genomsnittet i regionen. Såväl hälsa som medellivslängd följer till stor del människors roll i arbetslivet, som i sin tur oftast har ett samband med utbildningsnivån. Sambanden gäller under hela livet, vilket visar på vikten av ett livslångt lärande. Ett livslångt lärande handlar mycket om de strukturella villkoren för individers lärande, vilka utbildningsmöjligheter som finns och förutsättningarna att ta del av dem. Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete. Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella förutsättningar och behov. Utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro och underlättar för framtida förvärvsarbete och försörjning som är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt.
7 ÅMÅLS KOMMUN Sida 7 Ökat arbetsdeltagande Åmål ska ha en väl fungerande arbetsmarknad med hög sysselsättning. Minskad arbetslöshet, särskilt bland unga Stimulera framväxt av sociala företag som riktar sig till dem som står långt från arbetsmarknaden. Förvärvsarbete är en viktig bas för människors identitet och sociala liv och för de flesta människor den huvudsakliga källan till försörjning. Att ha ett arbete har därmed ofta positiva effekter för hälsan. Möjlighet till ett ökat arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Ett lättillgängligt arbetsliv, som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser, bidrar till välfärdsutveckling, skapar mervärde genom delaktighet och inflytande och motverkar utanförskap. En väsentlig del av denna utmaning handlar om att öka arbetsdeltagandet, skapa goda arbetsvillkor för dem som redan är i arbete men också att påverka arbetsmarknaden så att även de som inte har full arbetsförmåga får tillgång till arbetsmarknaden. Utsatta individer bör ges förutsättningar och verktyg för att hålla sig kvar på och återkomma till arbetsmarknaden, delvis med tanke på framtida arbetskraftbrist men främst för att värna om individens hälsa. Den ideella sektorn är en arena för arbetsdeltagande och en viktig del i den sociala ekonomin som stimulerar till samhällsutveckling. Åldrande med god livskvalitet Äldre ska vara delaktiga och leva ett gott, hälsosamt och tryggt liv och ha lika tillgång till en god omsorg. Minskat antal fallolyckor. Allt fler blir allt äldre på grund av bättre levnadsförhållanden, sundare livsstil och en effektivare sjukvård. Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är framförallt att man fortsätter att vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv. Goda kontaktakter med andra och att känna sig behövd är viktiga förutsättningar för att må bra. Inom frivilligverksamheten kan äldre vara en positiv resurs där god kompetens tas till vara. Ett av de största hoten mot äldres hälsa är ensamhet, att det finns sociala mötesplatser samt att de är tillgängliga och kan besökas av äldre, är därför viktigt. Förebyggande insatser för äldre kan skjuta upp funktionsnedsättning och beroende. Ett bra boende, trygghet, anhörigstöd och volontärverksamhet kan bidra till ökat välbefinnande och bättre livskvalitet.
8 ÅMÅLS KOMMUN Sida 8 Hälsosamma levnadsvanor Inom målområdet goda levnadsvanor prioriteras: Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger Fysisk aktivitet Kost Trygg och säker sexualitet En stor del av ohälsa kan förklaras av levnadsvanor. Många av dessa har direkt koppling till de stora folksjukdomarna och för tidig död. Levnadsvanor har i sin tur starka samband med socioekonomiska förhållanden och utbildningsnivå. Människors levnadsvanor kan påverkas genom att miljöer skapas som underlättar hälsosamma levnadsvanor och genom att individen stärks till att göra bra val. Motiverande samtalsteknik är en kunskapsbaserad metod som är användbar i samtal och motivation till livsstilsförändringar. Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger Ingen ska riskera att hamna i ett beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk av alkohol, narkotika och övriga droger. : Åmål ska vara fritt från narkotika och dopning. En ökad andel individer ska vara tobaksfri. Minska alkoholens negativa konsekvenser. Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan och bidrar till de stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Tobaksbruket är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och förtida död. Alla barn bör få en tobaksfri start i livet, att ungdomar inte börjar röka eller snusa är viktigt. Unga utvecklar särskilt snabbt ett beroende. Forskning visar på att det finns ett samband mellan rökning och konsumtion av alkohol och droger. Riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion medför stora konsekvenser för folkhälsan kan ge upphov till en rad sjukdomar, skador och sociala problem av stor omfattning. Berusningsdrickande ger i större utsträckning upphov till akuta problem som till exempel alkoholförgiftning, olycksfall och våld. Alkoholfrihet ska råda för barn och ungdomar upp till 18 år. En effektiv tillsyn och kontroll och en fortsatt satsning på utvecklandet och införsel av förebyggande metoder för att nå ungdomar och unga vuxna med tidiga åtgärder är viktiga. Fysisk aktivitet Befolkningen utövar regelbunden och hälsosam fysisk aktivitet, efter sina egna förutsättningar.
9 ÅMÅLS KOMMUN Sida 9 Fler ska utöva regelbunden fysisk aktivitet efter sin egen förmåga. Öka andelen barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag. Fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan, både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Därför är insatser för att öka människors vilja och möjlighet till fysisk aktivitet viktig. Speciellt för grupper med stillasittande livsstil skulle det medföra en kraftig förbättring av folkhälsan. Vuxna behöver minst en halvtimmes måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen. För barn handlar det om minst en timme. Det är viktigt att människors utemiljö inbjuder till och underlättar för fysisk aktivitet i vardagen.
10 ÅMÅLS KOMMUN Sida 10 Kost Befolkningen ska ha en hälsosam vikt och sunda matvanor. Stimulera till en god matkultur i familj, förskola och skola. Skapa förutsättningar för bra kostvanor och trevlig matmiljö för äldre. Minskad förekomst av övervikt och fetma bland barn och ungdomar Kunskap och medvetenhet om matens betydelse för hälsan är grundläggande men det är också viktigt att människor ges förutsättningar för goda matvanor. Utbud av hälsosam mat som finns i människors närmiljö samt att stödja människor till goda matvanor är viktigt. En näringsriktig kost bidrar till hälsa och minskar risken för övervikt, fetma och karies. Övervikt och fetma utgör ett folkhälsoproblem som följs av en rad hälsoproblem. Särskilt oroande är att fetma och övervikt ökar och i allt större utsträckning drabbar barn och ungdomar. Det är viktigt med tidiga insatser då övervikt i barndomen ofta består i vuxen ålder. Familjecentralen, förskolan och skolan har goda möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja goda matvanor bland barn och ungdomar. Undervikt behöver också uppmärksammas. Särskilt äldre kan drabbas när aptiten avtar och ätstörningar såsom anorexi och bulimi får stora negativa hälsokonsekvenser. Trygg och säker sexualitet Befolkningen ska ha en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Minskad förekomst av klamydia Minskat antal oönskade graviditeter. Trygg och säker sexualitet är en viktig faktor i människors liv och har betydelse för lust och livsglädje. Negativa följder av sexualitet är sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten bestämmer till exempel om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering med ohälsa som följd.
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merDokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merIdrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten
Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merFolkhälsopolitisk policy för Orust kommun
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017
1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merMat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!
Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merFolkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs mer1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun
Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merRemissvar om förslag till folkhälsoprogram
Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merRegionpolitik för barn och ungdomar
2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merFolkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
Läs merFOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merFolkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal
Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merTeam Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt
Läs merLokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8
Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merFolkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
Läs merKULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006
INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.
Läs merOBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro
OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merIdrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)
Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs mervår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Läs merFolkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan
Läs merHälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Läs merInriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland
Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument
Läs merProgram för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020
Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merUpphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi
ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merFolkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Läs merKöpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merNu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg
Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,
Läs merFöljade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match:
Idrotts- och hälsocertifiering: Lerkils IF Under 2013 utformar Lerkils IF en policy i samstämmighet med Kungsbacka kommuns krav för att bli en idrotts- och hälsocertifierad förening. Innehållet i denna
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs mer2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.
2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merReviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn
Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merVälfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 -
Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 Välfärdsbokslut är en del av det kommunala boksluts- och budgetprocessen och
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merDen vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet
Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
/Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924 2 (24) INLEDNING 3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION...
Läs merFolkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
Läs merInnehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan läsåret 2014/2015 Innehåll Inledning... 3 Lagar och styrdokument... 4 Begreppsförklaringar - Definitioner... 5 Kartläggning och nulägesanalys...
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Elevhälsa Handlingsplan Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA MÅL Skolans allmänna målsättning enligt skollag, arbetsmiljölag
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs mer2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merMål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa
Läs merSTRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING
STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING Fastställd av kommunfullmäktige 17 oktober 2011 STRATEGI Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Inledning Alla barn och unga i Haninge ska må
Läs merLikabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11
Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merSocialdemokraterna BOLLNÄS
Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola
Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag
Läs merInnehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.
Innehållsförteckning Rubrik: Sida: Syfte och mål 3 Vad säger lagen? 3 Främjande och förebyggande 4 Uppföljning 4 Åtgärder 4 Dokumentation 5 Revidering 5 Bilaga 1 Mobbning och kränkningar 6 Bilaga 2 Ord-
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merGöteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full
Läs merFolkhälsoplan för Klippans kommun
Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs mer