Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Transkript

1 Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Projektbenämning: Utvärdering av två innovativa arbetsmarknadssatsningar med mångfaldsinriktning. Nedan följer kompletterande uppgifter inom de områden Delegationen för Hållbara städer efterfrågar. Specificerad budget Summa lönekostnader forskare Summa övriga kostnader Summa direkta lokalkostnader (kontorsrum) Kostnad (SEK) Sökt bidrag (SEK) OH-kostnader Upparbetade personalkostnader specificerade på medsökande: Örebro kommun ÖrebroBostäder Lillåns Bleck & Plåt Totalt: Om stöd uteblir Skulle stödet från Delegationen för Hållbara städer utebli måste utvärderingsprojektet hitta annan finansiär eller läggas ner. Resultatet stannar då vid en mindre förstudie av endast plåtslagarutbildningen. I dagsläget finns en medfinansiering beviljad från Regionförbundet i Örebro på kr, men den förutsätter att resterande del finansieras med andra medel.

2 Stödet ger oss möjlighet att anlita en extern forskare för att dokumentera, utvärdera och jämföra två arbetsmarknadssatsningar på ett sätt som är svårt att uppnå inom den egna organisationen. Utan denna utvärdering uteblir denna dokumentation. Tidplan: Hösten 2011 Förstudie med annan finansiering. Deltagarobservationer och intervjuer med deltagare i plåtslagarutbildningen vid Lillåns Bleck & Plåt AB. Våren 2012 Arbete med ansökan till Delegationen för Hållbara Städer. Redovisning av resultaten från förstudien. Hösten 2012 (början ) Start av den satsning vi här söker pengar för. Intervjuer med nyckelpersoner och deltagare, deltagarobservationer och dokumentstudier. Våren 2013 bearbetning av intervjumaterial, forskningsöversikt, fortsatta deltagarobservationer. Hösten 2013 En andra intervjuomgång med deltagare, bearbetning av intervjumaterial, färdigställande av rapporter. Januari 2014 Avrapportering Under perioden sker återkommande återapportering av delresultat till utvärderingsstudiens referensgrupp. Forskaren kommer även att delta aktivt i konferenser och återkopplingstillfällen. Genomförande Martin Lind, universitetslektor i sociologi med inriktning mot arbete och organisation vid Örebro universitet, kommer under perioden att följa och jämföra två arbetsmarknadssatsningar. Den ena är en plåtslagarutbildning för nyanlända, förlagd till företaget Lillåns Bleck & Plåt AB. Den andra är en del av ett ombyggnadsprojekt i stadsdelen Vivalla i Örebro, initierat av det allmännyttiga bostadsföretaget ÖrebroBostäder (ÖBO). Den sistnämnda, Boendebyggarna, är en viktig del av det omfattande delaktighetsarbete som görs inom ÖBOs satsning Mitt Gröna Kvarter (där huvudprojektet erhåller stöd från Delegationen för Hållbara städer). Arbetsinsatsen motsvarar totalt ca 4 månaders heltidsarbete per år. Studien läggs upp som en utvärderingsstudie där deltagarnas förväntningar och erfarenheter dokumenteras två gånger, en gång vid projektets början och en gång vid projektets slut. Detta görs för vart och ett av projekten. Genom att studien omfattar två olika projekt blir det möjligt att jämföra erfarenheterna från dessa. Jämförelsen innefattar strategier för genomförande, målgruppens karaktäristik samt effekter och resultat. Dessa aspekter jämförs utifrån olika perspektiv: deltagarnas, projektledningens och ett mer övergripande stadsperspektiv. Under perioden följer forskaren projektaktiviteterna och dokumenterar med stöd av anteckningar, bilder och skriftliga underlag. Dokumentationen sker också med hjälp av intervjuer.

3 Koppling till förordningens intention Nedan följer en utvecklad beskrivning av hur utvärderingen är kopplad till förordningens intention. Minimerad klimatpåverkan och den sociala dimensionen Karin Bradley lyfter fram en rad sociala aspekter som har betydelse för möjligheten att bli en miljömedveten konsument och medborgare (Bradley, 2009:258 ff). Klimatpåverkan och ekologi handlar inte bara om stadsplanering och miljövänlig teknik, utan också om livsstil, etnicitet, inklusion och jämlikhet. Klimatpåverkan och koldioxidutsläpp innefattar hur människor lever och om de agerar i vardagen på ett klimatmedvetet sätt. Flera andra studier lyfter på ett liknande sätt fram den sociala dimensionens påverkan på klimatet. Steve Egger (2006: ) tar bland annat upp det öppna samhället, självet och socialt kapital som viktiga beståndsdelar i en modell för en hållbar stad. Stockholm Enviroment Institute (SEI) har på uppdrag av Cogito publicerat en rapport om global miljöpåverkan och lokala fotavtryck (2012) som undersöker miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv. I rapporten konstateras att den livsstil som studerats i Sverige inte är långsiktigt hållbar, utan att det kommer att krävas omfattande förändringar inom konsumtionsområden som mat, boende, transporter och rekreation för att klimatmålen ska kunna nås. Betydelsen av att reducera det ekologiska fotavtrycket per capita betonas också av Diego Martino (2009) i en genomgång av förutsättningarna för att kunna kombinera urbanisering med en hållbar utveckling. Det råder stor enighet i forskningen om att den sociala dimensionen har stor betydelse för en hållbar stadsutveckling. Men denna dimension innefattar många olika aspekter. Nicola Dempsey m fl (2011) undersöker och definierar social hållbarhet i en urban kontext och tar i den genomgången upp en rad fysiska och icke-fysiska aspekter av urban hållbarhet. Bland de icke-fysiska aspekterna återfinns bland annat social inklusion, socialt kapital, sociala nätverk, social interaktion, anställning, boende och kulturella traditioner. Bland de fysiska aspekterna nämns boendestandard, lokal boendemiljö och grannskap. Mot den här bakgrunden kan konstateras att den sociala dimensionen inrymmer många olika aspekter som har stor betydelse för möjligheterna att minimera klimatpåverkan. De aspekter som särskilt studeras i den här utvärderingen är den förväntade förändringen av deltagarnas faktiska och reflekterade konsumtionsmönster samt betydelsen av och funktionssättet i de sociala nätverk som satsningarnas intressenter ingår i. Arbetsmarknadssatsningarnas klimatpåverkan kartläggs genom att deltagarnas förhållningssätt till bland annat resursanvändning, transporter, ekologisk konsumtion och återvinning studeras före och efter deltagandet. Arbetshypotesen är att inklusion, utbildning och arbete främjar en mer ekologiskt hållbar livsstil. I de projekt som studeras har det ena, BoendeByggarna, ett uttalat ekologiskt fokus vilket gör det intressant att undersöka om det har särskild betydelse för arbetsmarknadssatsningens klimateffekter. Målet är också att genom utvärderingen synliggöra och identifiera den sociala dimensionen i dessa satsningar genom att kartlägga och studera sociala nätverk mellan projektens intressenter men även genom att studera deltagarnas förhållningssätt.

4 Samverkan kring forskning och utveckling Forskarens roll är inte bara att passivt dokumentera, utan också att aktivt återföra resultaten till medverkande företag, myndigheter och deltagare. Kunskaperna som utvinns ska kunna användas och göra nytta för ÖBO, Örebro Kommun, Regionförbundet i Örebro, Lillåns Bleck & Plåt och för deltagarna i arbetsmarknadssatsningarna. De lärdomar som dras ska också överföras till liknande satsningar i andra delar av staden och till andra städer. Syftet med hela utvärderingen är att åstadkomma en dokumentation som ska kunna spridas till andra intressenter. Båda dessa satsningar är till sin form och sitt huvudmannaskap något ovanliga och kommer därför röna större intresse än mer traditionella arbetsmarknadsprojekt. Plåtslagarutbildningen har redan rönt stort intresse och Boendebyggarna, som konkret startar i augusti 2012, har redan i planeringsstadiet fått mycket uppmärksamhet, bl.a. i lokal media. Detta sätt att arbeta, där det privata och kommunala näringslivet engagerar sig i sociala hållbarhetsfrågor, såsom arbetsmarknadssatsningar, tenderar att bli mer vanliga, se bl.a. Södertälje, och lyfts av många fram som ett nytt och bra sätt att arbeta. För att kunna belägga att det verkligen är så bedömer vi att denna typ av utvärderingar är av mycket stor vikt. Resultatet återförs till Delegationen för hållbara städer dels via skriftlig dokumentation, men även genom aktivt deltagande i delegationens konferenser och projektpresentationer. För ÖBO:s del blir resultaten relevanta för den fortsatta implementeringen av modellen i nya egna utvecklingsprojekt. Erfarenheterna sprids också via ÖBO:s medverkan i SABO samt i det internationella bostadsföretagsnätverket Eurhonet. Lillåns Bleck och Plåt kommer att sprida resultatet genom sina nätverk, t.ex. branschorganisationen. Örebro kommun kommer att sprida resultatet till bl.a. den politiska ledningen inom arbetsmarknadsområdet. Då utvärderingen är forskningsbaserad kommer resultaten att behandlas på konferenser samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter där modellen analyseras och presenteras. Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag till åtgärder och lösningar Utvärderingens syfte är att definiera modellerna, undersöka resultaten av insatserna samt att identifiera framgångsfaktorer och risker. Med detta som underlag formuleras också förslag till åtgärder och lösningar. Sökandes underskrift Christopher von Stedingk

5 Källor Bradley, Karin (2009) Just Environments: Policising Sustainable Urban Development. Stockholm: Universitetsservice AB Dempsey, Nicola, Glen Bramley, Sinéad Power and Caroline Brown (2011) The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability. Sustainable Development 19, Egger, Steve (2006) Determining a sustainable city model. Environmental Modelling & Software Martino, Diego (2011) Sustainable Cities : No Oxymoron. Ethics, Place and Environment Vol. 12, No. 2, June 2009, Stockholm Environment Institute (2012) Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion. Seminarieserie: Vägval för klimaträttvisa. Stockholm: Stockholm Environment Institute