Mötesanteckningar Advisory Board 16/

Transkript

1 Datum Beteckning Mötesanteckningar Advisory Board 16/ Närvarande: Inger Björkvist Lars Edgren Karen Lagercrantz Roger Larsson Åsa Ratcovich Margareta Rämgård Ingvar Wiberg Anders Wigerfelt Stig Ålund Anmält förhinder: Mats Rydby Carin Hillåker 1. Inledning Karen öppnar dagens möte. Forskningsstrategin är nu inne i en implementeringsfas. Teknik är prioriterat som första område i forskningsstrategin vad gäller forskningssamarbeten och projekt. Karen informerar om att Erik Lidberg Från Östra Göinge slutar som kommunchef. Mats Rydby från Perstorp ersätter Erik i Advisory board. En ny ledamot i rådet är Anders Wigerfelt, docent och verksamhetschef på CTA/Malmö högskola. 2. En skiss till forskningsprojekt kring olika organisationsmodeller Per Sederblad och Anders Edvik från Malmö högskola föredrar sin skiss på organisationsstudie (projektplan se bilaga). Roger kommenterar att det är viktigt att även se vilka kommuner som nått framgång med sina olika modeller. Per menar att en idé med projektet är att försöka hitta kombinationer/synteser mellan de olika kommunerna som studeras. Stig föreslår några kommuner som kan bjudas in att delta i studien. Inger kommenterar att det ibland är svårt att renodla vad som är projekt och olika utvecklingsprojekt som är integrerade i den ordinarie verksamheten, kommunerna har ständigt pågående projekt. Postadress: Box 13, Klippan. Besöksadress: Storgatan 33, Klippan. Telefon: Telefax: Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Baravägen 1, Lund. Telefon Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

2 Lars påpekar att detta handlar om kommunernas inre organisering, där projekt avlöser varandra. Det finns dock en distinktion mellan det som är standardiserat kontra något nytt. Åsa pekar på att kommunerna har ett ansvar att se till helhetsperspektivet. Medborgarnas förväntningar och ekonomin samt uppdraget de har att utföra blir styrande. Karen kommenterar att det kan vara ett problem att det inte finns renodlade modeller i kommunerna. Ett förslag är därför att gå ut och fråga kommunerna om vilka som är intresserade att delta. Dialogen med kommunerna är viktig i relation till hur studien skall utformas. Inger kommenterar att vilken metod man använder har betydelse i relation till chefskapet. Anders berättar att CTA har flera studier som berör det svenska chefskapet, bland annat IKEA projektet. Lars tar upp frågan hur våra verklighetsbilder styr oss, vad vi finner vara acceptabla modeller är kopplade till hur vi uppfattar verkligheten. Ingvar ställer en fråga angående val av metod i studien. Metoderna skall utvecklas i nästa projektskiss. Mötet diskuterar därefter huruvida man skall utgå ifrån en pilotstudie och om studiens fokus skall ligga på organisation eller ledarskap. Efter en samlad diskussion så beslutar mötet att indikatorn folkhälsa/hållbar utveckling skall integreras i studien. Studiens syfte blir således att: Utveckla hållbara organisatoriska lösningar för framtiden genom att jämföra olika modeller i tre kommuner. Forskarna får i uppdrag att utveckla studien vidare så att den kan presenteras före jul. 3. Pågående arbete inom teknikområdet Karen redogör vidare för de olika insatserna som sker på teknikområdet. - ett idéseminarium har genomförts den 3 september med verksamhetsföreträdare för teknikområdet - en workshop kommer att genomföras i början av nästa år - kontakter och samarbete med lärosäten är under upparbetande - samverkan inom miljöområdet och hållbar utveckling prioriteras - en forskningsstudie mot hållbar utveckling initieras under våren - ett jämställdhetsprojekt med inriktning mot räddningstjänsten i 15 kommuner har startat. Skall utvidgas till skola och äldreomsorg - diskussion om att koppla en forskarresurs till Kommunförbundets energikontor pågår 4. Nya ansökningar och projekt Karen berättar om nya projektansökningar. Margareta informerar om jämställdhetsprojektet och aktionsforskningen. SKL har varit på besök inför en ny ansökningsrunda. Intresse finns för att vidareutveckla aktionsforskning/deltagarorienterad forskning. Jämställdhetsprojektet skall i den 2

3 nya ansökan integrera verksamheterna skola/äldreomsorg och utgår från ett medborgarperspektiv. Fokus ligger på förvaltningens bemötande mot medborgarna och den service och information som förvaltningarna ger utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Länsstyrelserna har påpekat att äldreomsorgen bör se över jämställdhetsfrågorna. Genom att integrera skolan med äldreomsorgen möter vi kommunmedborgarens behov utifrån ett livscykelperspektiv. Detta projekt skall sedan integreras med det redan beviljade jämställdhetsprojektet inom räddningstjänsten, som Kommunförbundet Skåne administrerar, där Margareta ingår i styrgruppen. Intressanta jämförelser kan göras mellan olika organisatoriska miljöer utifrån ett genusperspektiv. Andra paralleller är t.ex. räddningstjänstens uppsökande verksamhet mot skolan. Landskrona kommun samt 15 kringkommuner, Sjöbo kommun och Malmö stad stadsdel Limhamn/Bunkeflo ingår i projektet. Mötet tycker att projektet är intressant. Vidare diskussion vid nästa advisory board om anslag beviljas. Margareta informerar om satsningen på hållbar utveckling och samhällsplanering som berör bostadsbyggandets inne- och utemiljöer. Studien förbereds med en workshop runt terapeutiska landskap ett ekologiskt hållbart byggande för hälsa och välmående/inne- och utemiljöer i skånska kommuner som planeras till januari/februari. Workshopen kommer att utformas som ett open space café som inleds med föreläsning (förmodligen av statsbyggnadskontoret Malmö). Diskussioner sker sedan i grupper kring de problemställningar som finns ute i kommunerna. Forskaren finns med, analyserar diskussionerna, lyfter fram problemställningar och gör slutligen en analys av vilka behov som föreligger för vidare diskussioner. Dessa skall sedan ligga till grund för en forskningscirkel under våren som utformas utifrån en aktionsforskningsmodell som innebär att samhällsplanerare skall diskutera egna exempel från sina hemkommuner i grupp, och sedan föra ut diskussionerna till sina egna arbetsplatser, för att återföra kunskap och reflektioner till forskningscirkeln. Resultatet från forskningscirkeln knyts sedan samman och återförs med diskussioner i möte med presidiet. Processen, såväl som resultaten analyseras och dokumenteras för att påvisa förändrade förhållningssätt ute i kommunerna. Forskningsmetoden är sedan många år etablerad inom områden som pedagogik (dvs. skola/utbildningsverksamheter) samt inom välfärdsområdet (sociala sektorn, hälso- och sjukvård). Här prövas aktionsforskning inom tekniska förvaltningsområden. Åsa kommenterar att Sustainable Commission i England diskuterar välstånd utifrån ekologiska aspekter i ett helhetsperspektiv som även berör ekonomisk tillväxt. Kommissionen har bland annat pekat på vikten att stimulera miljötänkande i ekonomiska kriser. Nya policys kan sätta fart på tillväxten genom att mixa offentliga utgifter, skattesänkningar och konsumenternas efterfrågan. Margareta föreslår efter Åsas redogörelse att det ovan beskrivna projektet sätts in i denna globala kontext av hållbar utveckling. Kommunerna ges möjligheter att genom workshopen och studien etablera mer hållbara miljösystem i praktiken. Tjänstemän samarbetar över förvaltningsgränserna runt miljöindikatorer för bättre 3

4 uppföljning av upphandlingar samt diskuterar både ute och innemiljöns betydelse i relation till bostadsbyggandet. Karen informerar om en förfrågan om uppdragsforskning i nordöstra Skåne. Ett spännande uppdrag som innebär att utvärdera samverkansorganisationen. Syftet är att utvärdera nyttan och effektiviteten av samverkan på kommunledningsnivå i de sju kommuner som bildar Skånes nordöstra hörn. En tanke är att koppla studien om kommunchefernas kunskap till detta uppdrag, t.ex. genom att urvalet fokuseras mot nordöstra Skåne. På så sätt knyts en forskningsstudie till utvärderingen där det möjliggörs att koppla framgångsrik samverkan till kommunchefers kunskap och innovationsförmåga. I utvärderingsprojektet diskuteras den kvantitativa utvärderingen och en kvalitativ del i samarbete med Handelshögskolan Göteborg. Lena Persson, vicerektor vid Högskolan i Kristianstad, och Karen ingår i styrgruppen. Lars kommenterar att det finns intressanta studier om ledarskap att koppla till projektet. Roger kommenterar att det är bra att det är flera kommuner med i ett utvärderingsprojekt. Inger kommenterar att det är bra att kommunerna själva efterfrågar en utvärdering. Roger betonar att det är viktigt att kunna dra generella slutsatser om kommunchefer utifrån den forskningsstudie som genomförs. Lars påpekar att en utvärdering är en sorts bedömning av en verksamhet. Anders påpekar att utvärderingen måste skiljas från forskningsstudien även om de ingår i samma sammanhang. De har olika mål. Mötet tycker att forskningsstudien om kommunchefer liksom utvärderingen är intressanta. Karen återkommer med information om hur de olika studierna framskrider. 5. Konferenser Karen informerar om konferenser. En konferens om Lean som organisationsmodell för kommunal verksamhet har genomförts 29 september med 90 deltagare. En konferens om forskande och innovativa kommuner har genomförts tillsammans med Region Skåne och SKL. En konferens om långpendlingens betydelse ställs in på grund utav för lågt deltagarantal. Mötet påpekar ett det förmodligen är av tidsbrist eftersom ämnet är av intresse. Roger påpekar att det kan vara förnuftigt att rikta seminarierna till olika grupper istället för en generell inbjudan. Personalchefsmötena kunde t.ex. vara intresserade av att höra mer om studierna runt långpendling. 4

5 6. Studiebesök framöver Karen informerar om studiebesök. Förslag ligger på ett studiebesök i Berlin i mars 2010, preliminärt 10-11, vid Social Science Research Center. Åsa har önskemål om att besöka Storbritannien angående hållbar utveckling och Sustainable development comissions arbete. Mötet beslutar att undersöka möjligheterna att besöka Berlin i vår samt att arbeta för ett studiebesök i England. Mötet avslutas 7. Nästa möte Nästa möte bestäms till måndagen den 1 mars 2010 i Lund, kl Vid pennan Margareta Rämgård 5