Årsberättelse SOLNA Korta gatan

Transkript

1 Årsberättelse Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress SOLNA Korta gatan

2 2 (6) Denna årsberättelse för E-legitimationsnämnden 2014 överlämnas till Näringsdepartementet. Stockholm Stig Jönsson Ordförande Eva Ekenberg Kansliansvarig Innehållsförteckning 1 E-LEGITIMATIONSNÄMNDEN ANVÄNDNING AV E-LEGITIMATIONER ÅRETS VERKSAMHET ÅRSBERÄTTELSENS FINANSIELLA REDOVISNING... 6

3 3 (6) 1 E-legitimationsnämnden E-legitimationsnämnden har under året bestått av sex ledamöter samt ett kansli. Kansliet är organisatoriskt och administrativt placerat i Skatteverket, men kansliets arbete sker helt fristående från Skatteverket. Kansliets resurser har fördelats på fyra heltidstjänster, en deltidstjänst på 25 % under sex månader, en timanställd samt konsulter. E-legitimationsnämndens uppdrag från regeringen är att stödja och samordna offentliga sektorns behov av säkra metoder för elektronisk identifiering och signering i offentlig sektors e-tjänster. Nämnden ska tillhandahålla system för elektronisk identifiering och administrera det valfrihetssystem som anges i lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering åt upphandlande myndigheter. Nämnden ska därutöver delta i internationellt standardiseringsarbete, internationellt samarbete och informationsutbyte inom sitt ansvarsområde. Nämnden har sedan tidigare beslutat om följande vision och mål för sitt arbete: Svensk e-legitimation gör det enkelt och säkert för medborgare och anställda att använda e-tjänster i offentlig förvaltning och privat sektor. Svensk e-legitimation har ett högt förtroende och är utvecklingsbart. Målen är att: Bidra till utveckling och användning av flera e-tjänster i samhället Det finns flera utfärdare av svensk e-legitimation Villkoren är transparenta, förutsägbara och kostnadseffektiva Övergången från dagens lösning till svensk e-legitimation är smidig 2 Användning av e-legitimationer Offentlig sektor använder e-legitimationer idag i sina e-tjänster. E- legitimationerna ges ut av privata leverantörer till användare och offentlig sektors aktörer har via avrop på ramavtal upphandlat rätten från de privata leverantörerna att använda e-legitimationerna i sina e-tjänster. Varje myndighet har gjort sina avrop så någon sammanhållen statistik för offentlig sektors användning av e-legitimationer i e-tjänsterna finns inte i dagsläget. Däremot publicerar t.ex. Finansiell ID-teknik löpande information om användning av konceptet BankID. Vissa myndigheter har också ställt statistik till

4 4 (6) nämndens förfogande. Utifrån dessa källor finns en tydlig trend att användningen har ökat jämfört med tidigare år. När Svensk e-legitimation är etablerat och används kommer nämnden kunna tillhandahålla statistik över användningen. 3 Årets verksamhet Nämndens huvudsakliga inriktning under 2014 har varit att främja anslutningen till Svensk e-legitimation, säkerställa att alla förutsättningarna finns på plats för Svensk e-legitimation samt bevaka och delta i arbetet med EUs förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster, eidas. Under våren 2014 beslutade nämnden om annonsering av Valfrihetssystemet för Svensk e-legitimation samt att möjligheten för kommuner, landsting och statliga myndigheter att ansluta sig till Svensk e-legitimation skulle öppnas. E-delegationens myndigheter och SKL tecknade i januari en avsiktsförklaring kring anslutning till Svensk e-legitimation och under året har fyra myndigheter tecknat anslutningsavtal till Svensk e-legitimation. Nämnden har haft fördjupade dialoger med Swedbank, Handelsbanken och Nordea kring bankernas intresse att ansluta till Svensk e-legitimation samt att ett antal dialoger med andra presumtiva leverantörer av eid-tjänst har hållits. I början av året arrangerades E-legitimationsdagen för tredje året i rad med ca 200 personer. Nämnden har även arrangerat två workshops för statliga myndigheter, kommuner och landsting om anslutning till Svensk e-legitimation Nämnden har deltagit på ett antal konferenser, både som talare och utställare för att informera om Svensk e-legitimation. Offentliga rummet, E- förvaltningsdagarna, Internetdagarna och MSBs konferens kring informationssäkerhet är några av de konferenser som nämnden deltagit på. Nämndens kansli har haft ett nära samarbete med E-delegationens kansli och dess utvecklingsinsatser när det gäller gemensamma informationsaktiviteter. En Vägledning för användargränssnitt inom Svensk e-legitimation har utformats tillsammans med en referensgrupp bestående av myndigheter och utfärdare. Vägledningen finns publicerad på Säkerheten kring Svensk e-legitimation har varit en stor fråga under Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och CSN begärde att Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) skulle genomföra en granskning av Svensk e-legitimation. MSB genomförde en omfattande analys med hjälp av expertmyndigheterna Försvarsmakten, FRA och FOI. Nämnden var behjälplig

5 5 (6) under hela arbetet. Under hösten publicerade MSB en öppen rapport kring sin granskning. Nämnden påbörjade ett arbete med en handlingsplan för hantering av rekommendationerna. E-legitimationsnämnden fick uppdrag av regeringen att göra fördjupade analyser av Svensk e-legitimation ur ett säkerhetsperspektiv. Nämndens rapport av denna analys finns publicerad på nämndens hemsida. Under året har nämnden genomfört acceptanstester på underskrifttjänst från två leverantörer. Underskriftstjänsterna från de två leverantörerna blev tillgängliga för avrop på Kammarkollegiets ramavtal EFST. Regelverket för Svensk e-legitimation reviderades två gånger och gällande version är 1.2. Nämnden beslutade om ledningssystemet för informationssäkerhet (EnLIS) för E- legitimationsnämnden som även omfattar Svensk e-legitimation. Under hösten etablerades Förvaltningsforum, som har till syfte att i organiserad form samverka kring bl.a. förvaltning och vidarutveckling av Svensk e- legitimation. Alla som är anslutna till Svensk e-legitimation har rätt att delta i Förvaltningsforum. På de initiala mötena deltog de fyra myndigheterna som hade tecknat anslutningsavtal till Svensk e-legitimation. Nämnden har sedan tidigare en referensgrupp vars syfte är att förankra arbetet med Svensk e-legitimation genom att informera, föra dialog och fånga upp behov. Referensgruppen har haft fyra möten under året. I referensgruppen ingår representanter från 22 olika organisationer både från offentlig och privat sektor. E-legitimationsnämnden har haft 10 sammanträden varav ett möte var i form av ett internat lunch till lunch. Nämndens kansli bistod Näringsdepartementet i slutförhandlingarna om EU förordningen rörande elektronisk identifiering och betrodda tjänster (eidas). Under sensommaren togs det slutliga beslutet inom EU och förordningen publicerades i augusti. Kommissionen har tillsatt en expertgrupp i vilken alla medlemsländer ingår i syfte att få fram de genomförandeakter som följer av förordningen. Nämnden deltar med resurser på expertgruppsmötena tillsammans med Näringsdepartementet. Nämnden har haft fortsatt ansvar för och tillhandahåller en svenska PEPS- nod som gör det möjligt att koppla samman olika länders system för elektronisk identifiering. PEPS-noden är ett resultat av ett tidigare EU-projekt. Nämnden har följt de pågående EU-projekten STORK 2.0 och esense.

6 6 (6) 4 Årsberättelsens finansiella redovisning De finansiella delarna för E-legitimationsnämnden redovisas i sin helhet i Årsredovisning för Skatteverket 2014, kap 19 Finansiell redovisning, men en sammanfattning och jämförelse med tidigare år redovisas nedan. Beloppen i tabellen är uttryckta i tkr Anslag * Intäkter Kostnader Anslagsbelastning Över-/underskott *) Anslagskredit på 3 % finns enligt regleringsbrevet för 2014 för anslagsposten.