Svensk e-legitimation - Vägen framåt mot en gemensam lösning

Transkript

1 Svensk e-legitimation - Vägen framåt mot en gemensam lösning Eva Ekenberg, kanslichef Inger Greve, kommunikationsansvarig Offentliga rummet 27 maj 2016

2 Vårt uppdrag Samordningsroll inom Offentlig sektor Samla kompetens Gemensamma specifikationer Säkerställa att det finns tjänster för elektronisk identifiering och underskrifter Vissa utgångspunkter: Det ska vara möjligt för privatpersoner och företag att välja bland fler olika utfärdare av e-legitimationer

3 Idag finns tre sätt.. som inte är tillgängliga för alla

4 I morgon finns fler tillgängliga för alla E-leg Xg 1 E-leg Yg E-leg Zg

5 Valfrihetssystemet Svensk e-legitimation?

6 Alla berörda direkt och indirekt Riksdagen Ägare Regeringen /Näringsdep Media EU kommissionen Grundidentifierare i privat sektor Privata användare med svenska e- legitimationer Företagsanvändare med svenska e- legitimationer Offentliganställda användare Utländska e- legitimationers eidleverantörer Tillhandahållare av e-tjänster i offentlig sektor Leverantörer av centrala tjänster Tillhandahållare av e-tjänster privat sektor Användare med utländska e- legitimationer E-legitimations nämnden Valfrihetssystemet Svensk e-legitimation Privata eidleverantörer Offentliga eidleverantörer Privata utfärdare av e-legitimationer Offentliga utfärdare av e-leg till privatpersoner Offentliga utfärdare med off sektor som arbetsgivare Vägledande myndigheter MSB, FRA, m fl Andra eidas-länder Grundidentifierare i offentlig sektor Övriga länder

7 Den kortsiktiga lösningen eid 2016 Övergångstjänst

8 eid 2016 Övergångstjänst Status: 31 december 2016 sista datum för avtalsteckning Giltighetstid tom 31 december 2017 med möjliget till förlängning ytterligare ett år (för offentliga aktörer) Hittills har 30-tal tecknat avtal, fler är på väg in Swedbank, Handelsbanken, Nordea och Telia har godkänts som leverantörer

9 Inför ert val av lösning Vad behöver ni veta? Har vi e-tjänster idag eller planerar vi att införa e-tjänster som kräver e-legitimation? Har vi e-tjänster som kräver e-underskrifter? Hur förvaltar eller planerar vi att förvalta våra e-tjänster? Vilken teknik har vi idag för våra e-tjänster när det gäller e-legitimeringar och e- underskrifter? Tips: Hör med era it-leverantörer eller leverantörer av e-tjänsterna Vilka avtal har vi idag? Avrop på eid 2008 Avrop på EFST 2010 Avtal genom egen upphandling När löper dessa avtal ut? Har vi rätt att avropa på Kammarkollegiets gällande ramavtal?

10 Vilka avtalsalternativ finns? Avrop via Kammarkollegiets ramavtal Programvaror och tjänster informationsförsörjning 2014 (PT14-IF) Avtal med E-legitimationsnämnden om eid 2016 Övergångstjänst Egen upphandling

11 Informationsstöd om e-legitimering och e-underskrifter För myndigheter, kommuner och landsting som behöver nya avtal om e-legitimering och e-underskrifter för sina e-tjänster

12 Förstudien spelplanen Svensk e- legitimation (2.0)

13 Vi ser över spelplanen Svensk e- legitimation med siktet inställt mot morgondagens digitala behov

14 Förstudie (spelplanen för) Svensk e- legitimation 2.0 Ta ett omtag se över Svensk e-legitimation med hänsyn till Längre sikt : Myndigheters behov Användares behov Krav på säkerhet Krav på tillgänglighet Regeringens mål på området Analysera och ge förslag på prioriterade åtgärder utifrån identifierade krav och behov Input till Svensk e-legitimation 2.0 Projektstart under våren

15 Projektorganisation Förstudie spelplanen för Svensk e-legitimation 2.0 Projektstart: Våren 2016 Nämnd Operativ styrgrupp Referensgrupp Extern utredningsledare / projektledare Delutredning 1 Delutredning 2 Delutredning 3

16 Vad händer mer i nämnden?

17 Utfärdare av e-legitimationer kan ansöka om kvalitetsmärket E-legitimationsnämnden ansvarar för kännetecknet Svensk e-legitimation. Kännetecknet visar vilka e-legitimationer som uppfyller kraven. E-legitimationsnämnden godkänner. Huddinge kommun först ut som godkänd utfärdare enligt tillitsramverket Svensk e-legitimation!

18 Lagkrav om användning av utländska e- legitimationer i svenska e-tjänster - eidas Från 29 september 2018 E-legitimationer som anmälts till EU Av annan medlemsstat Regelverket kallas eidas Lagkravet omfattar offentliga organ Att erkänna utländska e-legitimationer I e-tjänster som erkänner svenska e-legitimationer Behörigheten är dock inte reglerad i eidas

19 Strategi/inriktning 2016 Aktivitet Q1 Q2 Q3 Q Förstudie Svensk e-legitimation /3 17/10 P r o j e k t Svensk e-legitimation 2.0 eidas-projektet fas 1 1/7 F ö r v a l t n eid2016 Övergångstjänst 31/12 Godkänna utfärdare Godkänna leverantörer underskriftstjänst

20 Så det var väl allt?

21 Regeringen vill driva på digitaliseringen ny utredning tillsatt, utredare Hans-Eric Holmqvist, ordf SPV förslag senast 31 oktober 2017 Effektiv styrning av nationella digitala tjänster i samverkade förvaltning Utredningen ska anlysera, ge förslag till effektiv styrning av nationella digitala tjänster Fokus på tjänster som är avgörande förutsättning för utvecklingen av digitala tjänster i den offentliga sektorn Mina meddelanden och Svensk e-legitimation

22 Liten parlör i e-legitimationska E-legitimationska E-legitimation Utfärdare Förlitande part Identitetsintyg Leverantör av eid-tjänst Valfrihetssystem Federation Tillitsramverk Svenska Ditt ID-kort på nätet Utgivare av e-legitimationer De (ni) som tillhandahåller e-tjänster En datamängd med verifierade identitetsuppgifter Utgivare av identitetsintyg Ett upphandlingsform där ersättningen för tjänsten är satt på förhand och utgår först när tjänsten använts En reglerad sammanslutning av olika aktörer De krav som en utfärdare måste uppfylla för att få använda märket Svensk e-legitimation

23 Tack!