Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden

Transkript

1 Årsberättelse 1(5) Datum Dnr Årsberättelse 2015 för E-legitimationsnämnden Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress SOLNA Korta gatan

2 2(5) 1 E-legitimationsnämnden E-legitimationsnämnden leds av en nämnd som består av ledamöter som utses av regeringen. Under perioden 1 januari 30 november 2015 har Stig Jönsson varit ordförande och sex ytterligare ledamöter har ingått i nämnden. Regeringen utsåg ny ordförande och fem ledamöter den 1 december Till ny ordförande förordnades Gunilla Nordlöf. E-legitimationsnämnden har haft 11 sammanträden varav ett möte var i form av ett internat lunch till lunch. Till nämndens förfogande finns ett kansli som är organisatoriskt och administrativt placerat i Skatteverket, men kansliets arbete sker helt fristående från Skatteverket. Kansliet har under året utökats med kompetens inom informationssäkerhetsområdet. E-legitimationsnämndens uppdrag från regeringen är att stödja och samordna offentliga sektorns behov av säkra metoder för elektronisk identifiering och underskrift i offentlig sektors e-tjänster. Nämnden ska tillhandahålla system för elektronisk identifiering och administrera det valfrihetssystem som anges i lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering åt upphandlande myndigheter. Nämnden ska därutöver delta i internationellt standardiseringsarbete, internationellt samarbete och informationsutbyte inom sitt ansvarsområde. Nämnden har sedan tidigare beslutat om följande vision och mål för sitt arbete: Svensk e-legitimation gör det enkelt och säkert för medborgare och anställda att använda e-tjänster i offentlig förvaltning och privat sektor. Svensk e-legitimation har ett högt förtroende och är utvecklingsbart. Målen är att: Bidra till utveckling och användning av flera e-tjänster i samhället Det finns flera utfärdare av svensk e-legitimation Villkoren är transparenta, förutsägbara och kostnadseffektiva Övergången från dagens lösning till svensk e-legitimation är smidig 2 Användning av e-legitimationer Offentliga myndigheter använder e-legitimeringar och e-underskrifter i sina e-tjänster. Dagens e-legitimationer utfärdas av privata aktörer till användare och myndigheterna har via avrop på ramavtal upphandlat rätten till e-legitimeringar och e-underskrifter från de privata leverantörerna. I september skickade nämnden en enkät till kommuner, landsting och statliga myndigheter med frågor om svenska och utländska e-legitimationer och e-underskrifter. Av enkätsvaren framgår att myndigheterna ser att behovet växer när det gäller att i sina e-

3 3(5) tjänster identifiera användare med hjälp av e-legitimationer. Ca hälften av de offentliga myndigheter som använder e-legitimeringar använder också e-underskrifter. Under 2014 gjordes ca 100 miljoner transaktioner, dvs. e-legitimeringar och e- underskrifter sammantaget. De i sammanhanget sju största upphandlande myndigheterna stod för drygt 90 % av den offentliga volymen. 118 offentliga myndigheter stod tillsammans för knappt 10 % av trafiken, enligt enkätsvaren. Prognosen för 2016 ligger på minst 142 miljoner transaktioner i offentlig sektor. En grov uppskattning är därför att det under 2015 genomfördes drygt 120 miljoner transaktioner. Offentlig sektor står för mindre än 10 % av den totala BankID-volymen i december 2015 (bankid.com). Enkätsvaren till E-legitimationsnämnden visar att offentliga myndigheter har behov av att ta emot utländska e-legitimationer Ett flertal offentliga myndigheter hanterar redan idag ärenden som rör individer utan svenskt personnummer och står utan tillgång till e- legitimering och e-underskrift för dessa målgrupper. 3 Årets verksamhet Nämndens huvudsakliga inriktning under 2015 har varit att informera och göra regelverksjusteringar för att öka anslutningstakten till Svensk e-legitimation. Aktiviteter har genomförts för att säkerställa att alla förutsättningar finns på plats för Svensk e- legitimation. Nämnden har också deltagit i Sveriges arbete med EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster över landsgränserna (eidas). Vid årets slut hade 17 myndigheter tecknat anslutningsavtal till Svensk e-legitimation. Inga leverantörer av eid-tjänst har ansökt under året. Några utfärdare av e-legitimation har kommit in med ansökan att bli godkänd som utfärdare för att därmed kunna få använda kännetecknet Svensk e-legitimation. I början av året arrangerades E-legitimationsdagen för fjärde året i rad med ca 200 deltagare. Statsrådet Memhet Kaplan var en av talarna. Svensk e-legitimation har presenterats på bl.a. Offentliga rummet, E-förvaltningsdagarna, Internetdagarna och MSBs konferens kring informationssäkerhet. Ett översiktligt informationsblad togs fram i maj 2015 och 7 nyhetsbrev har publicerats och mejlats ut till prenumeranter. Nämnden har haft regelbundna avstämningsmöten med framförallt Swedbank, Handelsbanken, Nordea och Finansiell ID-teknik kring fortsatt användning av BankID i offentliga e-tjänster. Ett resultat av arbetet är att nämnden har infört ytterligare möjlighet för leverantör av eid-tjänst att ansluta till Svensk e-legitimation. Nämnden har därför genomfört en upphandling av en s.k. intygskonverteringstjänst. MSB har tagit fram 22 rekommendationer för att stärka Svensk e-legitimation. Nämnden har tagit fram en handlingsplan för att hantera dessa rekommendationer. En del av

4 4(5) rekommendationerna innebar att regelverket för Svensk e-legitimation behövde revideras. I oktober 2015 publicerades därför regelverket i en ny version (1.3). E-legitimationsnämnden och Post- och telestyrelsen fick ett regeringsuppdrag om gränsöverskridande e-legitimationer och betrodda tjänster och myndigheterna gjorde analys av konsekvenserna av en EU-förordning på området. Slutredovisning av uppdragets lämnades till regeringen enligt plan i slutet på december. De myndigheter som är anslutna till Svensk e-legitimation ges möjlighet att delta i Förvaltningsforum, som har till syfte att i organiserad form samverka kring bl.a. vidareutveckling av Svensk e-legitimation. Under året har Förvaltningsforum haft 8 möten. Minnesanteckningar och presentationer publiceras på nämndens hemsida. Det finns två undergrupper till Förvaltningsforum. Användbarhetsgruppen har bl.a, via Postoch telestyrelsen och Myndigheten för delaktighet, arbetat med att ta fram en ny prototyp för anvisningstjänsten. Informationssäkerhet och teknikgruppen har bl.a. gått ändringsåtgärder med anledning av säkerhetssynpunkterna. Nämnden har sedan tidigare en referensgrupp vars syfte har varit att förankra arbetet med Svensk e-legitimation genom att informera, föra dialog och fånga upp behov. Referensgruppen har haft 4 möten under året men avvecklades efter det sista mötet för året, till förmån för Förvaltningsforum. I referensgruppen ingick representanter från 22 olika organisationer både från offentlig och privat sektor. Nämnden förvaltar och tillhandahåller den svenska nod som gör det möjligt att koppla samman olika länders system för elektronisk identifiering. Noden i sin nuvarande form är ett resultat av ett tidigare EU-pilotprojekt (STORK). I slutet på november fick E-legitimationsnämnden ytterligare ett regeringsuppdrag kring att säkerställa en fortsatt försörjning av tjänster för elektronisk identifiering och underskrift på kort och lång sikt. Uppdraget ska slutrapporteras den 31 mars Den del av uppdraget som innebär att säkerställa det omedelbara behovet efter halvårskiftet 2016 påbörjades omgående utifrån bedömningen att anslutningstakten av myndigheter till Svensk e-legitimation är låg och att inga leverantörer har anslut sig. Ett arbete påbörjades med sikte på att nämnden tillhandahåller en separat övergångstjänst och som ska motsvara dagens användning av e-legitimationer i myndigheternas e-tjänster.

5 5(5) 4 Årsberättelsens finansiella redovisning De finansiella delarna för E-legitimationsnämnden redovisas i sin helhet i Årsredovisning för Skatteverket 2015, kap 19 Finansiell redovisning, men en sammanfattning och jämförelse med tidigare år redovisas nedan. Beloppen i tabellen är uttryckta i tkr Anslag Intäkter Kostnader Anslagsbelastning Över-/underskott ) 1) Underskottet är lägre än prognosen. Av Skatteverkets regleringsbrev för budgetåret 2015 framgår att prognosen för E-legitimationsnämndens avgiftsbelagda verksamhet var ett underskott på tkr.