Årsberättelse Dnr /113

Transkript

1 Dnr /113 Årsberättelse Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress SOLNA Korta gatan

2 Dnr /113 2 (5) Denna årsberättelse för E-legitimationsnämnden 2012 överlämnas till Näringsdepartementet. Stockholm Stig Jönsson E-legitimationsnämndens ordförande Eva Ekenberg E-legitimationsnämndens kanslichef Innehållsförteckning 1.1 E-legitimationsnämnden Marknaden för elektronisk identifiering inom offentlig sektor Årets verksamhet Årsberättelsens finansiella redovisning...5

3 Dnr /113 3 (5) 1.1 E-legitimationsnämnden E-legitimationsnämnden inrättades som ny myndighet i januari E-legitimationsnämnden är en fristående myndighet som lyder under Näringsdepartementet. Organisatoriskt och administrativt är nämndens kansli placerat i Skatteverket. Nämnden består av fem ledamöter och en ordförande som är utsedda av regeringen. Under 2012 har två ledamöter ersatts i nämnden på grund av andra uppdrag. Förordnandetiden har även gått ut för övriga ledamöter varför deras förordnanden förlängts av Regeringen ytterligare ett år. På kansliet arbetar fyra personer heltid och två personer deltid. 1.2 Marknaden för elektronisk identifiering inom offentlig sektor Antalet unika användare av e-legitimation uppskattas idag till ca 5 miljoner, vilket visar på att en ökning har skett under 2012av antalet utgivna e-legitimationer jämfört med Ökningen beror troligtvis på att några av bankerna har lanserat Mobilt BankID. Tillväxten i användningen inom offentlig sektor under 2012 berodde främst på att nya e-tjänster utvecklades och att de gjordes tillgängliga i flera kanaler, inte som en följd av att antalet innehavare av e-legitimation ökade. De flesta banker har under 2012 blivit utfärdare av Mobilt BankID. Mobilt BankID är en e-legitimation för mobiltelefoner och surfplattor. En användare som redan har en annan form av e-legitimation kan samtidigt ha ett Mobilt BankID. Bankerna förväntar sig att den mobila användningen kommer att leda till en ökad tillväxt. På uppdrag av ESV utförde YouGov en undersökning om medborgares syn på myndigheter, bl.a. frågades de ca 1500 personerna om deras användning av e-legitimationer i offentliga e-tjänster. Av de tillfrågade hade 71 % använt sin e-legitimation i någon myndighets e-tjänst under året. Prognoser från Försäkringskassan och Skatteverket, som står för de absolut största transaktionsvolymerna i offentlig sektor, indikerar en tillväxt på transaktionerna på procent årligen under de närmaste åren. Under 2011 uppgick transaktionsvolymen på spärrkontrollfrågor inom offentlig sektor till 55 miljoner. Arbete pågår för inhämtning av 2012 års siffror. 1

4 Dnr /113 4 (5) 1.3 Årets verksamhet Nämndens arbete under 2012 har bedrivits med målet att det ska vara möjligt för aktörerna att ansluta sig till Svensk e-legitimation när lagen om Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering införs och att infrastrukturen för svensk e-legitimation ska finnas tillgänglig under E-legitimationsnämnden har haft nio sammanträden under året. Frågor om upphandling av Svensk e-legitimations centrala tjänster, säkerhetsanalys av helheten av konceptet Svensk e-legitimation samt kommunikationsplan har varit föremål för strategiska beslut. Nämnden har också tagit ställning till hur en central signeringstjänst kan införas med tillfredsställande krav vad gäller juridiska, användarmässiga och säkerhetstekniska frågor. I början av året bjöds aktörer in att delta i den Referensgrupp som ska vara nämnden behjälplig med att förankra arbetet med Svensk e-legitimation. Forumet ger också möjlighet för aktörer att framföra de behov de ser på området. Under året har referensgruppen haft möte vid fyra tillfällen. Antalet deltagande aktörer är 22 stycken med bred representation från både offentlig och privat sektor samt slutanvändarsidan. Ett omfattande arbete har gjorts på kansliet för att skapa det regelverk inklusive tillitsramverk som ska finnas för konceptet Svensk e-legitimation. Regelverket lägger grunden för samverkan och tilliten mellan aktörerna som väljer att delta i den offentliga identitetsfederationen som E-legitimationsnämnden samordnar. Regelverket är också en förutsättning för att privata aktörer ska få ett mervärde av det arbete som görs av nämnden. Förankring av regelverket har skett, förutom genom dialogmöten, genom en hearing kring delarna i regelverket där frågor och synpunkter bemöttes. Kansliet har också varit Regeringskansliet behjälplig vad gäller arbetet med lagregleringar på området. Under året har fyra tekniska workshops hållits i den tekniska testmiljö som drivs i samarbete med SUNET. E-legitimationsnämnden har aktivt deltagit i Sveriges arbete med EU-förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster, både vid möten internationellt och i samverkan med Näringsdepartementet. E-legitimationsnämnden har löpande lämnat synpunkter på det arbete som bedrivs med förordningen inom EU. I början av året anordnades för första gången E-legitimationsdagen som är tänkt att vara ett återkommande kontaktskapande arrangemang för aktörer på området. Endagskonferensen besöktes av ca 200 personer och utgjorde startskottet för årets fortsatta arbete där deltagande i dialogmöten varit avgörande för att komma framåt med arbetet.

5 Dnr /113 5 (5) Kansliet har deltagit vid ett femtontal konferenser för att presentera Svensk e-legitimation. Vid Offentliga rummet 2012 och E-förvaltningsdagarna 2012 var E-legitimationsnämnden även representerade som utställare. E-legitimationsnämnden är ansvarig myndighet för det svenska deltagandet i EUprojektet STORK 2.0 (säker identitetshantering över gränserna) som bygger vidare på resultaten av det tidigare STORK-projektet. I STORK2.0 drivs utvecklingen vidare för bredare tillämpning av e-legitimationer i Europa. E-legitimationsnämnden har delegerat till Stockholms universitet att representera Sverige i projektet. Skatteverket, Tillväxtverket och Bolagsverket bidrar till projektet både med kompetens och finansiering. 1.4 Årsberättelsens finansiella redovisning De finansiella delarna för E-legitimationsnämnden redovisas i sin helhet i Årsredovisning för Skatteverket Det ekonomiska resultatet för E-legitimationsnämnden sammanfattas nedan. E-legitimationsnämndens ekonomiska resultat 2011, t kr Anslag Utgifter Över-/underskott