E-tjänst över näringsidkare

Transkript

1 E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn

2 Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden Sammanfattning Bakgrund 1 2. Användningsfall Användningsfall för e-tjänsteleverantörer Begär företagsinformation Skapa behörigetspolicy Behörighetskontroll Användningsfall för e-legitimationsutfärdare Utfärdande av e-tjänstelegitimation Identifierings- och signeringskontroll 5 3. Nytta och kostnad Utan en samlad e-tjänst En samlad e-tjänst Nytta Registerhållare E-tjänsteleverantörer E-legitimationsutfärdare CA Kostnad för e-tjänsten i dess första steg 8 4. Rekommendation Bilagor...10

3 Monica Grahn (10) 1. E-tjänst över näringsidkare noden 1.1 Sammanfattning Förstudiens förslag, enligt rapport 1 av den 16 december 2010 (delrapporten), utgår från Bolagsverkets leverans av information som idag sker via Verksamt.se 2. Den lösningen bör vidareutvecklas och utformas enligt samma grundläggande principer och struktur som för den nuvarande. Delrapporten kompletteras genom att en kommande utveckling och förvaltning av e- tjänsten beskrivs i aktuell rapport enligt följande: Användningsfall Nytta och kostnad Rekommendation Rekommendationen är att ett vidare arbete kring e-tjänsten, dess utveckling, förvaltning och drift omhändertas inom det samarbete som idag drivs under namnet Starta och Driva företag 3, där verksamt.se utgör en del tillsammans med andra initiativ allt för att underlätta för näringsidkare i dess process. I övrigt hänvisas till delrapporten, som även bifogas som en bilaga till aktuell rapport. 1.2 Bakgrund På uppdrag av e-delegationen har Bolagsverket, Skatteverket och Lantmäteriet tagit fram en förstudie gällande en samlad e-tjänst där det går att ställa frågor om grunddata rörande näringsidkare. Under förstudien, dess delrapport av den 16 december 2010 har det förts diskussioner med utredningen om bildande av en e-legitimationsnämnd 4 och Kammarkollegiet. 2. Användningsfall Det har identifierats två olika användare av den nya e-tjänsten. Den ena är e- tjänsteleverantören inom offentlig sektor som erbjuder sina e-tjänster till olika näringsidkare. Den andra användaren är e-legitimationsutfärdarna (CA) som ska agera identitetsutfärdare för e-tjänstelegitimationer. 1 Se E-tjänst över näringsidkare, förstudie rapport 1 2 Verksamt.se är en samverkansportal för företagande. Deltagande myndigheter är idag Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Bolagsverket tillhandahåller till portalen information exempelvis rörande firmateckning. 3 Starta och Driva företag är en samverkan mellan ett antal myndigheter i syfte att underlätta för näringsidkaren. I samarbetet deltar Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tullen och Tillväxtverket. 4 Fi 2010:05

4 Monica Grahn (10) uc Övergripande Nyttjar e-tjänst Erbjuder e-tjänst Använder e-tjänst Näringsidkare e-tjänsteleverantör Samlad elektronisk näringsidkar information e-legs utfärdare Begär näringsidkarinformation Behörighetskontroll Skapa behörighetspolicy Hämta information Behörighetsvalidering Behörighetsregister Fullmaktsregister Bolagsverket infotjänst Skatteverket infotjänst Lantmäteriet infotjänst Ytterligare registerhållare av näringsidkare Bild 1 Användningsfall för samlad elektronisk näringsidkarinformation 2.1 Användningsfall för e-tjänsteleverantörer Som e-tjänsteleverantör finns det idag ett stort behov av att få en samlad bild över vilka företagsformer som en person är delaktiv i samt hur firmateckningen för dessa företag ska ske. Utifrån utredningen har tre huvudanvändningsfall identifierats: Begär näringsidkarinformation Behörighetskontroll Skapa behörighetspolicy Begär företagsinformation För att kunna erbjuda näringsidkare bra stöd i e-tjänster finns det ett stort behov av att få en samlad bild över de företag som näringsidkaren har en roll i. För detta ska e- tjänsteleverantörerna kunna anropa denna nya e-tjänst och begära näringsidkarinformation som avser behörighet för den aktuella användaren. E-tjänsten kan då få en samlad bild över personens deltagande från samtliga anslutna registerhållare och konvertera deras olika svarsformat till ett enhetligt standardiserat format Skapa behörigetspolicy För att e-tjänsteleverantörer ska slippa bygga avancerade tolkningar av firmateckningskontroller i flera e-tjänster så erbjuder den nya tjänsten möjlighet att skapa

5 Monica Grahn (10) en eller flera behörighetspolicys. Dessa policys används senare för att göra behörighetskontroller från e-tjänsterna. Genom detta användningsfall ges det till exempel möjlighet för alla kommuner att tillsammans skapa en behörighetspolicy som sedan kan återanvändas av alla e-tjänster som Sveriges olika kommuner erbjuder gentemot näringsidkare Behörighetskontroll För att e-tjänsteleverantörerna ska kunna släppa in näringsidkarna i deras tjänster krävs att en behörighetskontroll görs. Denna behörighetskontroll, d.v.s. kontroll av om aktuell person äger rätt att agera, sker genom att e-tjänsten anropar den nya tjänsten där näringsidkarinformation hämtas från registerhållaren och därefter appliceras den behörighetspolicy som e-tjänsteleverantören angett. Genom detta så behövs ingen tolkning i respektive e-tjänst utan ett Ja eller Nej svar kan uppnås från tjänsten samtidigt som beslutet är juridiskt hanterat utifrån e-tjänsteleverantörens beslut i behörighetspolicyn. 2.2 Användningsfall för e-legitimationsutfärdare De e-legitimationsutfärdare som ska agera identitetsutfärdare för e-tjänstelegitimationer har behov av att göra behörighetskontroller vid två olika identifierade tillfällen: Utfärdande av e-tjänstelegitimation Identifierings och signeringskontroll

6 Monica Grahn (10) uc Utfärdare av e-tjänstelegitimationer Använder e-tjänst för att identifiera sig eller signera handlingar Utfärdare av e-tjänstelegitimationer Näringsidkare Identifiering/signerings kontroll Begär e- tjänstelegitimation Utfärdar e-leg Skapar behörighetspolicy e-legitimationsnämnden Spärrkontroll Samlad elektronisk näringsidkarinformation Skapa behörighetspolicy Behörighetskontroll Behörighetsregister Behörighetsv alidering Begär näringsidkarinformation Översätt information till standardformat Hämta information Fullmaktsregister Skatteverket infotj änst Bolagsverket infotj änst Lantmäteriet infotj änst Ytterligare registerhållare av näringsidkare Figur 2 Användningsfall för utfärdare av e-tjänstelegitimationer Utfärdande av e-tjänstelegitimation För att kunna utfärda e-tjänstelegitimationer måste kontroller ske gentemot de olika registerhållarnas register för att kunna göra en firmateckningskontroll att den som begär e- tjänstelegitimation för en näringsverksamhet också är behöriga att företräda företaget. Genom den nya tjänsten kan dessa identitetsutfärdare göra en behörighetskontroll. I detta fall bör till exempel en behörighetspolicy godkänd av e-legitimationsnämnden användas för att göra en firmateckningskontroll för att identitetsutfärdare ska kunna erhålla ett svar om näringsidkaren är behörig att begära e-tjänstelegitimationer.

7 Monica Grahn (10) Identifierings- och signeringskontroll Då en näringsidkare vill identifiera sig eller signera en handling gör identitetsutfärdaren en kontroll gentemot sitt spärregister för att kontrollera att e-tjänstelegitimationen är giltig. I detta skede bör också en behörighetskontroll göras gentemot den nya tjänsten då statusen på näringsverksamheten kan ha förändrats vilket gör att e-tjänstelegitimationen kan vara obrukbar. Detta kan till exempel vara då en verksamhet är försatt i konkurs. 3. Nytta och kostnad Det finns ett allmänt behov av att utifrån Bolagsverkets register kunna kontrollera firmateckning för att på så sätt avgöra om en enskild person har rätt att komma åt uppgifter runt ett företag eller att kunna agera i företagets räkning. Bolagsverket och Skatteverket är idag de i särklass största registerhållarna av näringsidkare. En e-tjänst som bl.a. innefattar dessa två aktörers information gällande näringsidkare skulle skapa förutsättningar för en effektiv och smidig hantering kring attributintygsutfärdandet gällande företagandet. Komplettering av övriga registerhållares information gällande företrädare och behörighet rekommenderas ske stegvis efter att det tagits ställning till behov och eventuella utvecklingsbehov. Identifierat behov är kopplat till två olika slag av händelser: vid utfärdandet av e-tjänstelegitimation samt vid nyttjandet av e-tjänstelegitimation. En framtida lösning ska vara utformad på så sätt att e-tjänsten utgör en samlad länk till respektive registerhållares information. Det är här inte frågan om att skapa ett enhetligt register utan att samordna tillgängliggörandet av informationen från respektive register, som även fortsättningsvis kommer att återfinnas hos respektive registerhållare. En samlad e-tjänst över näringsidkare möjliggör förutom samverkan och samordning även högre grad av kvalitet, säkerhet och ökad grad av effektivisering totalt sett. Tjänsten skapar förutsättningar för utveckling och tillhandahållande av än mer nyttoskapande e-tjänster för våra brukar genom att bidra till ett mer effektivt och smidigare informationsutbyte myndigheter emellan. Den nya tjänsten skulle vara en viktig spelare för att kunna utveckla e-tjänster mot näringsidkare på ett effektivt sätt. Tjänster som verksamt.se och mina meddelanden är exempel på de som genast skulle få nytta av denna tjänst. Utöver e-tjänsten kan det konstateras att ett fullmaktsregister är en viktig pusselbit i den totala hantering av behörighetskontroller genom att det ges möjligheten att skapa ett centralt fullmaktsregister som kan återanvändas generellt bland myndigheterna och därigenom avsevärt förenkla för dagens näringsidkare i deras kontakt med olika myndigheter.

8 Monica Grahn (10) Infrastruktur Myndighetslager Tjänstelager Bild 3 Tjänstens förhållande till existerande och nya e-tjänster 3.1 Utan en samlad e-tjänst Som framkommit i delrapporten vore det önskvärt med en e-tjänst, som tillgodoser e- tjänsteleverantörernas behov av en samlad och enhetlig hantering av behörighetskontroll att företräda ett företag. Med e-tjänsteleverantör menas exempelvis en myndighet som tillhandahåller en e-tjänst till dess brukare samt en identitetsutfärdare d.v.s. CA. Avsaknad av en gemensam tjänst skulle kunna innebära att, varje e-tjänsteleverantör i sin hantering av behörighetskontroll får ett behov av att ställa frågor samt erhålla svar från flera aktörer, i dag finns det åtta stycken registerhållare. Antag att det är sju stycken e- tjänster som är i behov av att göra en behörighetskontroll mot samtliga åtta registerhållare. Det medför totalt sett 2 *(7*8) d.v.s. 112 st. kontakter innehållande fråga eller svar. Bild 4 Registerhållare E-tjänsteleverantörer

9 Monica Grahn (10) 3.2 En samlad e-tjänst En samlad e-tjänst skulle innebära dramatiskt färre kontakter totalt sett. Med en e-tjänst över näringsidkare hämtas relevanta uppgifter i ett enhetligt format från ett och samma ställe. En samlad e-tjänst över näringsidkare möjliggör förutom samverkan och samordning även högra grad av kvalitet, säkerhet och ökad grad av effektivisering totalt sett. Detta exempel medför totalt (8 * 2) + (7* 2) d.v.s. 30 st. kontakter innehållande fråga eller svar. Bild 5 Registerhållare E-tjänsteleverantörer 3.3 Nytta Federationen, som är kopplad till e-legitimationsnämnden, dess syfte och den kommande hanteringen av e-tjänstelegitimationer, utgörs av ett antal aktörer. Några av dessa aktörer är mer berörda än andra av e-tjänsten. Dessa aktörer kan grovt delas in i registerhållare, vars information tillhandahålls via tjänsten, e-tjänsteleverantörer som i sin tur är i behov och mottagare av informationen från respektive registerhållare samt e-legitimationsutfärdare (CA) Registerhållare Registerhållaren behöver endast ha en kontakt och det är med e-tjänsten. o Endast en fysisk kontakt d.v.s. ett protokoll mellan respektive registerhållare och e-tjänsten istället för att upprätta en kontakt mot varje tjänsteleverantör. Det skulle kunna erbjudas kontroll på antalet fråga och svar mellan respektive registerhållare och e-tjänsteleverantör. Vilket exempelvis skulle kunna nyttjas som underlag för statistik, betalningsströmmar o.s.v. E-tjänsten erbjuder en s.k. black box, som möjliggör ett mottagande data till e- tjänsten oberoende av leveransformaten. Detta innebär att leverantören kan levererar svar oavsett format, någon anpassning hos respektive leverantör behöver således inte ske E-tjänsteleverantörer E-tjänsteleverantören behöver endast ha en kontakt och det är med e-tjänsten. o Detta innebär att leverantören inte behöver ha kunskap om vem som är registerhållare och mottagare av respektive frågeställning. E-tjänsten erbjuder ett standardiserat format för e-tjänsteleverantörerna att ta emot svaret.

10 Monica Grahn (10) o Behöver endast utveckla en mottagningsfunktion. o En och samma mottagningsfunktion medför i sig en smidigare förvaltning, såväl tekniskt som resurs- och kompetensmässigt. o För att kunna ta emot leverans via e-tjänsten måste dock e- tjänsteleverantören utveckla alt. anpassa dess mottagningsfunktion utifrån det format som nyttjas av e-tjänsten E-legitimationsutfärdare CA En e-tjänst innebär i samtliga fall att CA endast behöver ha en kontakt, mot e- tjänsten. Vid utfärdandet av en e-tjänstelegitimation behöver CA göra endast en kontroll mot respektive registerhållare gällande behörighet samt företagets status. Vid nyttjandet av en e-tjänstelegitimation behöver, utöver egna kontroller, CA kontrollera företagets legala status, som exempelvis konkurs och likvidation. Denna kontroll underlättas genom att CA endast behöver ha en kontakt, mot e-tjänsten. Attributen är en absolut förutsättning för att kunna utfärda en e-tjänstelegitimation. Detta med anledning av att de är den grundläggande förutsättningen för ett vidare utfärdande inom respektive företag. Se även betänkandet E-legitimationsnämnden och Svensk e-legitimation (SOU 2010:104). En s.k. realtidskontroll möjliggör en högre grad av säkerhet. 3.4 Kostnad för e-tjänsten i dess första steg Här nedan redovisas en grovt uppskattad kostnad för utredning, utveckling samt förvaltning och drift. Observera att detta avser endast utvecklingen av e-tjänsten i ett första steg, som avser mottagning av data, omformatering av dess format samt slutligen leverans av data. I och med detta skapas de grundläggande förutsättningarna för en enhetlig hantering av inhämtning och leverans av data från flera registerhållare. Utöver det skapas den absoluta förutsättningen för en effektiv och smidig hantering i kring utfärdandet av e- tjänstelegitimationer. Häri inkluderas dock inte övrig funktionalitet, som med fördel kan ingå i alternativt komplettera e-tjänsten. Som exempel kan nämnas en funktion som samordnar verksamhetsregler och - policies samt ett fullmaktsregister. Det som redovisas är kostnaden som sådan utan att det här tas ställning till vare sig vem som ska bekosta utvecklingen eller inom vilken tidsperiod den ska ske. Rekommendationen är att ett vidare ställningstagande kring bl.a. detta ska omhändertas av samverkansgruppen Starta och Driva företag. Roll Timmar Pris/h Kostnad UTVECKLING Beställare Projektledare Administratör Informatör Arkitekt Utvecklare

11 Monica Grahn (10) Test Resor TOTALT UTREDNING TOTALT Hårdvara Mjukvara FÖRVALTNING & DRIFT Uppskattas till 20 % av utvecklingskostnaden Rekommendation Rekommendationen är att ett vidare arbete kring den nya tjänsten för samlad elektronisk näringsidkarinformation, dess utveckling och förvaltning omhändertas inom det samarbete som idag drivs under namnet Starta och Driva företag 6, där verksamt.se utgör en del tillsammans med andra initiativ för att underlätta för näringsidkaren i dess totala process. Samverkansarbetet Starta och Driva har sin grund inom sektorn företagande, att underlätta för näringsidkaren i dess kontakter med statliga myndigheter. Inom samverkansarbetet finns en etablerad styrmodell, organisation (en virtuell sådan vars roller är bemannade av resurser från samverkande myndigheter) samt överenskommelse inklusive affärsmodell. Redan idag finns vissa delar av den nya tjänsten implementerad inom verksamt.se och delen Mina sidor. Denna funktion hämtar idag näringsidkarinformation från Bolagsverket och Skatteverket och sammanställer detta i näringsidkarens Mina sidor i verksamt.se portalen. För att ta till vara den investering som gjorts inom detta arbete skulle denna funktion kunna brytas ut och fungera som en grund för det fortsatta arbetet med att ansluta ytterligare registerhållare samt införa behörighetshanteringen centraliserat. Det pågår också ett arbete inom verksamt.se programmet som tittar på ett fullmaktsregister och utredningar har gjorts kring hur ett centralt fullmaktsregister skulle kunna fungera. Detta fullmaktsregister bör också ses som nästa steg i detta arbete då det är en mycket viktig pusselbit för att förenkla för näringsidkare i deras kontakt med myndigheter. 5 Avskrivningstid på fem år ger en kostnad på SEK per år. 6 Starta och Driva företag är en samverkan mellan ett antal myndigheter i syfte att underlätta för näringsidkaren. I samarbete deltar Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tullen och Tillväxtverket.

12 Monica Grahn (10) uc Vad finns idag Samlad elektronisk näringsidkarinformation Delvis existerande funktioner i verksamt.se Skapa behörighetspolicy Behörighetskontroll Begär näringsidkarinformation Utvecklings- och utredningsbehov Behörighetsregister Behörighetsv alidering Existerande kopplingar inom verksamt.se Översätt information till standardformat Hämta information Nya kopplingar som kräver utveckling Fullmaktsregister Skatteverket infotj änst Bolagsv erket infotjänst Lantmäteriet infotjänst Ytterligare registerhållare av näringsidkare Figur 6 Beskrivning av existerande funktionalitet som kan vara en grund Utifrån figuren ovan kan alltså existerande funktionalitet brytas ur verksamt.se och skapa en grundstomme för den nya tjänsten. Resterande utredningar och utveckling bör lämnas till samverkansgruppen Starta och driva företag och att denna grupp samverkar med e- legitimationsnämnden då denna infrastruktur är av största vikt för att nämndens målsättning ska kunna infrias. 5. Bilagor E-tjänst över näringsidkare, förstudie rapport 1 Tekniskt PM Användningsfall från Kammarkollegiet