överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden

Transkript

1 e Regeringskansliet Bilaga till protokoll I 6, vid regeringssammanträdet den 15 juni 2017, dnr N2017/04297/FF Näringsdepartementet överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden Syfte Denna överenskommelse beskriver övergripande inriktning för en närmare samverkan mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för ett enklare företagande med digital förvaltning. Syftet med överenskommelsen är att göra det enklare att starta och driva företag genom att erbjuda digital information, guidning och tjänster som utgår från företagens förutsättningar och behov. Arbetet inriktas mot regeltunga branscher med omfattande myndighetskontakter. Arbetet inleddes med restaurangbranschen (dnr N2016/01182/FF) och utvecklas nu till att även inkludera företag i besöksnäringen. Arbetet fortsätter med ambitionen att framöver även omfatta ytterligare branscher där tillväxtviljan och sysselsättningspotentialen är stor. Vid en bred anslutning av kommuner till de nationella digitala lösningar som tas fram inom ramen för överenskommelsen kommer det att bli enklare att starta och driva företag inom restaurang- och besöksnäringen i stora delar av landet. Processerna för olika typer av ansökningar kommer att effektiviseras och harmoniseras mellan olika kommuner. Antalet begärda bilagor blir färre och felaktiga eller ofullständigt ifyllda ansökningar minskar jämfört med i dag. Det innebär också att handläggnings tiden minskar och att ansökningarna i större utsträckning kommer att kunna handläggas digitalt. Såväl effektiviteten som rättssäkerheten och likabehandlingen i kommunernas handläggning ökar därmed.

2 Bakgrund Näringspolitiken syftar till att stärka förutsättningarna för fler företag att skapas, växa och exportera. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2017 att det är fortsatt prioriterat att göra det enklare för små och medelstora företag att utveckla och driva sin verksamhet. Regeringen gör bedömningen att digitala tjänster, så långt det är möjligt, och där det är relevant, ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag (prop. 2016/ 17:1 utg. omr. 22 och 24 avsnitt respektive 4.7.3). Konkurrens, kompetensförsörjning samt lagar och myndighetsregler upplevs av företagen som de största hindren för tillväxt. Enligt Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2014 ser 22 procent av de små och medelstora företagen lagar och myndighetsregler som ett stort hinder för tillväxt. Enligt samma undersökning finns den största tillväxtviljan inom branschkategorierna Hotell och restaurang samt Handel. En majoritet av företagarna inom Hotell och restaurang vill växa både vad gäller omsättning och antalet anställda samtidigt som mer än 30 procent av företagen ser lagar och myndighetsregler som ett stort hinder för företagens utveckling och tillväxt. Många företag har kontakt med statliga, regionala och kommunala myndigheter, men även flera olika kontakter inom samma myndighet för att sköta sin verksamhet. Förenklingspotentialen med nationella digitala tjänster bedöms vara stor för de företag som verkar i regeltunga branscher med omfattande myndighetskontakter. Genom att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter, med allt fler och bättre digitala tjänster och processer, blir myndighetskontakterna enklare för företag i alla delar av landet. En fullt ut digital ärendehantering gör det lättare för företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärendehantering och att lättare få besked om ärendestatus. En hög grad av automatisering innebär att företagare kan lägga mindre tid på myndighetskontakter. Nationella digitala lösningar bidrar också till att den kommunala regeltillämpningen och tillståndsgivningen blir mer lika över landet. Digitalt uppgiftslämnande och en digital ärendehantering kan även öka kvaliteten och minska kostnaderna i förvaltningen. Erfarenheter från bland andra Skatteverket och Försäkringskassan visar att det finns stora 2 (7)

3 möjligheter till effektivisering i myndigheternas arbete genom att gå över till digitala tjänster och digital hantering på myndigheten. Det leder till väsentligt färre felaktiga uppgiftinlämningar, minskar behovet av att via telefon få hjälp och besked om ärendestatus samt kortar och automatiserar ärendehandläggningen. Därmed kan tid frigöras till andra arbetsuppgifter hos såväl företag som myndigheter. Tillväxtverket och Bolagsverket har inom ramen för sitt uppdrag att stödja regeringens tidigare överenskommelse tillsammans med SKL tagit fram en guide där restaurangföretagare kan skapa en checklista på verksamt.se där företag utifrån sina förutsättningar kan se vilka statliga och kommunala tillstånd som behövs för att kunna starta restaurang. Guiden och checklistan är utvecklad i nära dialog med kommuner. Företagaren ska senare kopplas vidare till e-tjänster hos respektive myndighet och kommun med förifyllda uppgifter om företaget från den sammansatta bastjänsten som förmedlar grundläggande uppgifter om företag från Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån. Denna del utvecklas under 2017 och i mars 2017 var Karlskrona kommun den första kommunen som gav restaurangföretagare möjlighet att ansöka om serveringstillstånd via den nationella e-tjänsten för serveringstillstånd. Från det att guiden lanserades i maj till december 2016 har den haft besökare varav har skapat en checklista. Ytterligare förenkling och effektivisering kan uppnås om kommunerna på det sätt som är lämpligt kan hämta information från både den sammansatta bastjänsten och andra myndigheters digitala källor som rör företagare. Arbetet bör ske i samverkan med Bolagsverket och Tillväxtverket. Då kan företagarnas uppgiftsinlämning till kommunerna minskas samtidigt som handläggningen i kommunerna förenklas och effektiviseras. För att det ska bli möjligt kan det krävas förändringar i regelverken för hur kommuner digitalt kan få åtkomst till statliga register. Parternas åtaganden Målsättningen med överenskommelsen är dels att 2018 kunna erbjuda restaurangföretagare i Sverige digitala tjänster för att starta och driva sin verksamhet. En majoritet av restaurangföretagen som själva utför sina myndighetsärenden, ska använda tjänsterna och uppleva att dessa förenklar för dem i deras verksamhet. Överenskommelsen utvecklas till att även inkludera företag i besöksnäringen. Målsättningen är att även dessa under 2019 ska erbjudas digitala tjänster för att starta och driva sin verksamhet. 3 (7)

4 Tillståndsförfaranden, rapporteringen m.m. som av företagen upplevs som krångliga och komplicerade ska prioriteras i arbetet. Majoriteten av företagen som använder sig av de digitala tjänsterna ska uppleva att dessa förenklar för dem i deras verksamhet. SKL ska verka för att göra det möjligt för alla kommuner, oavsett storlek, att ansluta sig till de digitala tjänsterna. SKL ansvarar för utveckling och förvaltning av nationella kommunala tjänster som ansluts till infrastrukturen som finns för verksamt.se. Inledningsvis inriktas arbetet mot de kommunala tillståndskrav som företagare inom restaurangsektorn och besöksnäringen behöver för att kunna starta och driva sin verksamhet. Under perioden för överenskommelsen kommer SKL att verka för att fler kommuner ansluter sig. SKL ska presentera en plan för nyttorealisering hos kommunsektorn senast den 28 februari SKL avser att under det andra halvåret 2017 utarbeta en lämplig och effektiv ordning för att förvalta och fortsatt utveckla den information, guidning och tjänster som tas fram inom ramen för överenskommelsen somt.ex. e tjänster, uppgiftskrav och kommunal information till företagare. Ordningen ska tas fram i samverkan med Tillväxtverket och Bolagsverket samt i enlighet med de krav som ställs i det s.k. tjänstedirektivet 1. Överenskommelsen ska genomföras i samråd med Ekonomistyrningsverket och utifrån vägledningar eller andra instruktioner som har tagits fram av E delegationen eller som Ekonomistyrningsverket tar fram. Regeringen och SKL kommer gemensamt och tillsammans med Tillväxtverket att bjuda in berörda näringslivsorganisationer som omfattas av ett enklare företagande med digital förvaltning att medverka i arbetet. Finansiering och utbetalningsvillkor För denna överenskommelse beräknas regeringen avsätta 5 miljoner kronor årligen för perioden förutsatt att riksdagen fattar erforderliga beslut. För 2017 har SKL rekvirerat 5 miljoner kronor. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden. 4 (7)

5 Medlen utbetalas vid två tillfällen till SKL efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet. Rekvireringen av medel ska ske senast den 1 oktober 2018 för kalenderåret 2018 respektive 1 oktober 2019 för kalenderåret Rätten till bidrag förfaller om rekvisitionen inte inkommit inom denna tid. Rapportering Genomförandet av överenskommelsen redovisas av SKL enligt Ekonomistyrningsverkets anvisningar och senast den 28 februari 2018 ska SKL till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) lämna in en redovisning avseende 2017 och senast den 28 februari 2019 avseende Resultatet av överenskommelsen ska slutredovisas av SKL senast den 28 februari 2020 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Följande ska ingå i slutredovisningen avseende restaurangföretagare och företag inom besöksnäringen. Identifierade möjligheter till ökad samverkan samt potentiell nytta som det kan medföra. Vilka lösningar som tagits fram inom utvecklingsområdet, inklusive vilka nyttar som realiserats. Identifierade hinder för framgång inom utvecklingsområdet fortsättningsvis samt förslag på lösningar. Hur nyttorealiseringen hos företag och kommuner inom området utvecklats under tidsperioden. Hur arbetet bidragit till att uppnå regeringens mål inom förenklingsarbetet. Redovisning av ekonomiska medel och återbetalning En ekonomisk redovisning för kalenderåret som visar hur medlen har använts ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2018 avseende 2017, den 28 februari 2019 avseende 2018 och 28 februari 2020 avseende Underskrift i original samt information om eventuella avvikelser och åtgärdsförslag ska finnas med i redovisningen. Om redovisningen inte inkommer i tid kan Regeringskansliet (Näringsdepartementet) återkräva medlen. Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet på bankgiro med angivande av beslutets diarienummer senast den 31 mars 2018 för kalenderåret 2017, senast den 31 mars 2019 för kalenderåret 2018 och senast den 31 mars 2020 för kalenderåret (7)

6 Rekvisitionen, den ekonomiska redovisningen och rapporterna ska vara undertecknade i original av en behörig företrädare för SKL. Regeringskansliets diarienummer för överenskommelsen ska framgå av samtliga handlingar. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har rätt att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör medlens användning. Överenskommelsens giltighet Parterna är eniga om behovet av en nära samverkan och långsiktighet i arbetet med att göra det enklare för företagen med en digital förvaltning. För att skapa en önskad långsiktighet gäller denna överenskommelse från och med dagen för den sista underskriften till och med utgången av 2019, då behovet av en förnyad överenskommelse utvärderas. Parterna har också möjlighet att i samförstånd revidera överenskommelsen under innevarande period. Denna överenskommelse är upprättad i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. För regeringen Ort, datum 6 (7)

7 För regeringen ~V l '-"'; L-o I{- Sbci.'1öWrJ Ort, datum För Sveriges Kommuner och Landsting Ort, datum 7 (7)