Årsberättelse /9516

Transkript

1 /9516 Årsberättelse Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress SOLNA Korta gatan

2 / (5) Denna årsberättelse för E-legitimationsnämnden 2013 överlämnas till Näringsdepartementet. Stockholm Stig Jönsson E-legitimationsnämndens ordförande Eva Ekenberg E-legitimationsnämndens kansliansvarig Innehållsförteckning 1 E-LEGITIMATIONSNÄMNDEN MARKNADEN FÖR ELEKTRONISK IDENTIFIERING INOM OFFENTLIG SEKTOR ÅRETS VERKSAMHET ÅRSBERÄTTELSENS FINANSIELLA REDOVISNING... 5

3 / (5) 1 E-legitimationsnämnden E-legitimationsnämnden inrättades som ny myndighet i januari E-legitimationsnämnden är en fristående myndighet som lyder under Näringsdepartementet. Organisatoriskt och administrativt är nämndens kansli placerat i Skatteverket. Nämnden har bestått av fem ledamöter och en ordförande som är utsedda av regeringen. På kansliet har under året fyra personer arbetat heltid och tre personer deltid. 2 Marknaden för elektronisk identifiering inom offentlig sektor E-legitimationsnämnden har inte haft tillgång till någon statistik från tillhandahållare av e-tjänster inom offentlig sektor när det gäller antal transaktioner på motsvarande sätt som gjordes under Skälet till tidigare års insamling av uppgifter var att få ett underlag till framtagning av ny ersättningsmodell. Det finns för närvarande ingen skyldighet för varken utfärdare eller tillhandahållare att redovisa statistik, vilket gör att arbetet med att samla in uppgifter är tidskrävande. De officiella underlagen som finns från leverantören och vissa underlag från några myndigheter tyder dock på en ökning med 5-10% av antal transaktioner som genomförs inom offentlig sektor jämfört med En av orsakerna till detta är troligtvis att användningen av Mobilt BankID har gått om användningen av övriga typer av e-legitimationer från BankID-konceptet. Dessutom har Försäkringskassan och CSN fått betydligt ökad användning genom sin lansering av tjänster anpassade till mobiltelefoner. 3 Årets verksamhet Nämndens arbete under 2013 har varit inriktad på att färdigställa alla de delar som behövs för att kunna komma igång med Svensk e-legitimation. De delar som har färdigställts under året är regelverket, anslutningsprocessen, kännetecknet för Svensk e-legitimation och ersättningsmodell. Det som fortfarande pågår är de centrala federationstjänsterna, underskriftstjänsterna och annonsering av valfrihetssystemet. E-legitimationsnämnden har haft nio sammanträden under året. Nämnden har beslutat om upphandling av de centrala federationstjänsterna samt tilldelat kontrakt och tecknat avtal för dessa, beslutat om publicering av regelverket i

4 / (5) version 1.0, beslutat om känntecknet för Svensk e-legitimation och tagit beslut om affärsmodell och ersättningsnivå för tjänster i Valfrihetssystemet. Nämnden har sedan tidigare etablerat en referensgrupp för att förankra arbetet med Svensk e-legitimation och ge möjlighet för aktörer att framföra de behov de ser på området. Under året har referensgruppen haft möte vid tre tillfällen. Antalet deltagande aktörer är 22 stycken med bred representation från både offentlig och privat sektor samt slutanvändarsidan. Ämnen som har behandlats under året har varit riskanalys för Svensk e-legitimation, användbarhetsfrågor och ersättningsmodell. E-legitimationsnämnden har under året aktivt deltagit i Sveriges arbete med EUförordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster och bistått Näringsdepartementet vid olika möten. E-legitimationsnämnden har löpande lämnat synpunkter på det arbete som bedrivs med förordningen inom EU. I början av året anordnades för andra gången E-legitimationsdagen som är tänkt att vara ett återkommande kontaktskapande arrangemang för aktörer på området. Endagskonferensen besöktes av ca 200 personer. Fokus under konferensen var att presentera hur Svensk e-legitimation fungerar. Kansliet har deltagit vid ett tiotal konferenser för att presentera Svensk e-legitimation. Vid Offentliga rummet 2013 och E-förvaltningsdagarna 2013 var E-legitimationsnämnden även representerade som utställare. E-legitimationsnämnden är ansvarig myndighet för det svenska deltagandet i EUprojektet STORK 2.0 (säker identitetshantering över gränserna) som bygger vidare på resultaten av det tidigare STORK-projektet. I STORK2.0 drivs utvecklingen vidare för bredare tillämpning av e-legitimationer i Europa. E-legitimationsnämnden har delegerat till Stockholms universitet att representera Sverige i projektet. Skatteverket, Tillväxtverket och Bolagsverket bidrar till projektet både med kompetens och finansiering.

5 / (5) 4 Årsberättelsens finansiella redovisning De finansiella delarna för E-legitimationsnämnden redovisas i sin helhet i Årsredovisning för Skatteverket Det ekonomiska resultatet för E-legitimationsnämnden sammanfattas nedan. E-legitimationsnämndens ekonomiska resultat 2013, tkr Anslag Intäkter Utgifter Kostnader Anslagsbelastning Över-/underskott