Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Transkript

1 1(6) Sten Arvidson Cajsa Ekberg Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor för den del som gäller personer som använder sin privata e-legitimation. E-legitimationer som utfärdats för att användas i tjänsten ingår inte i denna beräkning av marknadens storlek. Först beskrivs marknadens storlek i kronor och antal transaktioner. Sedan beskrivs gällande ramavtals priser. Vi ger också några exempel på priser och priskonstruktioner som tillämpas på marknaden. Avslutningsvis gör vi en bedömning av marknadens tillväxt på kort sikt. 1 Marknadens storlek Utgångspunkter Aktörer inom offentlig sektor köper tjänsten kontroll av e-legitimation genom avrop antingen direkt från ramavtalet eid2008 eller via ramavtalet för e-förvaltningsstödjande tjänster I det senare fallet ska ett separat avtal enligt eid2008 upprättas. När leverantörerna kvartalsvis till Kammarkollegiet inrapporterar totalt försåld volym i kronor enligt de två nu nämnda ramavtalen så ska rätteligen tjänsten kontroll av e-legitimation inte redovisas under ramavtalet för e-förvaltningsstödjande tjänster utan redovisas under ramavtalet eid2008. Så görs inte alltid vilket innebär att Kammarkollegiets statistik för eid2008 är en underskattning. För att få en uppfattning om marknadens verkliga storlek har statistik därför insamlats från en del aktörer på marknaden. Den har sedan stämts av mot Kammarkollegiets statistik samt vissa leverantörers översiktliga volymuppgifter. Som utgångspunkt har 2011 valts. Anledningen är att Kammarkollegiets statistik dessförinnan var behäftad med ett annat större fel. Då inkluderade Telias siffror i statistiken för eid2008 även deras försäljning av tjänster som avsåg elektronisk legitimering av anställda. Detta var ett av problemen för utredningen (dec 2010) när de gjorde beräkningen av marknadsstorleken. Utredningens uppskattning slutade då på cirka 20 mkr för nuvarande marknad. Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress Solna Korta gatan 10 kansliet@elegnamnden.se

2 2(6) 1.2 Kammarkollegiets statistik för 2011 I ramavtalet eid2008 finns fyra leverantörer: Nordea, Handelsbanken (SHB), Swedbank och Telia. Handelsbanken och Swedbank säljer kontroll av e- legitimationer som är BankID. Vilken av dessa två som blir leverantör bestämmer avropande myndighet/kommun. Marknaden hade 2011 enligt Kammarkollegiets statistik ett värde på 19,6 mkr. Fördelningen mellan de fyra leverantörerna såg ut så här. Bild 1 Fördelning mellan aktörerna, marknadsandelar i % Swedbank 24% Telia 10% Nordea 27% SHB 39% Staten är i den offentliga sektorn den helt dominerande aktören, 86 % av avropen avser statliga myndigheter. Bild 2 Fördelning kostnader inom offentlig sektor av avtalet eid2008 år 2011 Kommun 5% Landsting 9% Stat 86%

3 3(6) 1.3 Uppgifter från vissa aktörer på marknaden 1 Eftersom Kammarkollegiets statistik inte är komplett har vi inhämtat uppgifter från några myndigheter och kommuner. Inom offentlig sektor har ett fåtal myndigheter en mycket stor andel av totalvolymen. Tabell 1 Antal legitimeringar med e-legitimation samt kostnad för detta, uppgifter från elva tillhandahållare av e-tjänster i offentlig sektor 2011 Totalt antal legitimeringar och underskrifter Belopp totalt per myndighet inkl. ev. abonnemangskostnad Skatteverket Försäkringskassan Centrala studiestödsnämnden Stockholms Läns landsting "Mina vårdkontakter" Transportstyrelsen Bolagsverket Stockholms Stad Jordbruksverket Sundsvalls kommun (2011 antal inv ) Linköpings kommun (2011 antal inv st.) Sandvikens kommun (2011antal inv st.) Summa Den sammanlagda volymen för de sju myndigheterna i tabellen ovan är 51 miljoner transaktioner för vilka man betalt drygt 21 mkr. När det gäller kommunerna så har vi fått uppgifter från fem kommuner. I tabellen redovisas siffror för fyra av dessa. Den femte, Göteborgs stad ganska nyligen infört sin första e-tjänst som kräver legitimering så de volymerna saknar just nu betydelse för beräkningarna. För att få en uppfattning om hur stor del av marknaden de elva aktörerna i tabellen representerar kan man jämföra transaktionsvolymen med vissa uppgifter som leverantörerna på marknaden publicerar. Logica sammanställer uppgifter om transaktionsvolymerna i oktober varje år. De anser att oktober är en genomsnittlig månad. Baserat på Logicas siffror för oktober 1 :en har kompletterats med siffror från Stockholm stad i denna version, uppdaterad

4 4(6) 2011 så genomfördes under kalenderåret 2011 cirka 56 miljoner transaktioner för offentlig och privat sektor exklusive bankernas egen användning. Privat sektor, exklusive bankerna, använder e-legitimation i mycket liten utsträckning varför Logicas uppgifter pekar på en total transaktionsvolym 2011 inom offentlig sektor på cirka 55 miljoner transaktioner. Bankerna inom BankID uppges ha haft en transaktionsvolym på cirka 200 miljoner transaktioner under 2011, varav cirka 20 % avser offentlig sektor (40 miljoner transaktioner). Nordea hade 2010 knappt 10 miljoner transaktioner gentemot offentlig sektor. Bankernas uppgifter talar för att Logicas statistik ger en bra bild av totalmarknaden. En rimlig bedömning är därför att det gjordes omkring 55 miljoner transaktioner under Detta är cirka 10 % fler än den transaktionsvolym vi redovisat i tabell 1 ovan. Sannolikt har de transaktioner vi inte fångat i tabellen ett högre genomsnittspris än de som finns i tabellen. Därför kan det vara skäl att räkna upp värdet något mer än 10 %. Vi har valt att räkna upp beloppet med 13 %. Utifrån de här beräkningarna är det sannolikt att marknaden för kontroll av e- legitimationer under 2011 hade ett värde på cirka 24 mkr. 2 Priser enligt eid2008 och priser på marknaden Priserna enligt ramavtalet framgår av följande tabell. Bild 3 Priser enligt ramavtalet 2 2 1,75 1,5 1,25 1,5 1,25 1 0,75 0,75 0,5 0,25 0,18 0,29 0,35 0,25 0 Handelsbanken Swedbank Telia Nordea Identifiering Underskrift

5 5(6) Det är relativt stora prisskillnader mellan ramavtalets olika leverantörer. Handelsbanken och Swedbank levererar identiska tjänster. I verkligheten tillämpas därför särskilt för de här två leverantörerna andra priser än i ramavtalet. Bland de elva tillhandahållare av e-tjänster från vilka vi fått information om priser är det som framgår av nedanstående bild stora variationer i de tillämpade priserna. Bilden visar lägsta och högsta pris för legitimering respektive underskrift. Bild 4 Lägsta och högsta pris för legitimering respektive underskrift bland de elva tillfrågade tillhandahållarna av e-tjänster 2,25 2 2,00 1,75 1,5 1,25 1 0,75 0,5 0,36 0,48 0,25 0 0,14 Legitimering Lägsta pris Högsta pris Underskrifter Generellt gäller att lägst pris betalar tillhandahållarna för kontroll av BankID och högst pris betalar man för kontroll av Telias e-legitimation. Bland de mindre tillhandahållarna av e-tjänster finns det också exempel på fasta abonnemangspriser. Någon tillhandahållare av e-tjänster gör detaljerade prognoser och gör upp om fast pris för en viss transaktionsvolym. Om den faktiska volymen sedan inte avviker mer än 5 % från prognosen görs ingen justering i efterhand.

6 6(6) 3 Marknadens tillväxt på kort sikt Marknaden kan växa genom - att flera personer skaffar e-legitimation och använder den, - att det tillkommer nya e-tjänster, - att människor allt oftare använder e-tjänster Med ledning av uppgifter från Finansiell ID-Teknik och Nordea är det rimligt att uppskatta antalet personer i Sverige som har e-legitimation till knappt 4 miljoner. Det är en hög siffra. Det är möjligt att antalet innehavare av e-legitimation ökar något till följd av att e- legitimationer nu lanserats i mobiltelefoner. Dessa legitimationer är enklare att använda i många situationer och är också mer lättillgängliga. Ett införande av en tillitsnivå 2 skulle också på sikt kunna antas öka antalet personer med e-legitimation. Med den tillitsnivån bör man till rimlig kostnad kunna nå nya kundgrupper, exempelvis skolungdomar. Tillväxten i marknaden sker idag främst genom att nya e-tjänster utvecklas och de görs tillgängliga i flera kanaler, inte genom att antalet innehavare av e-legitimation ökar. Att smarta mobiler nu används alltmer kommer att leda till att e-tjänster används oftare, eftersom ökad tillgänglighet också ger en ökad transaktionsvolym. Det är ett förhållande som kan observeras i många branscher. Siffror från Försäkringskassan och Skatteverket, som står för de absolut största transaktionsvolymerna i offentlig sektor, indikerar en tillväxt på procent årligen under de närmaste åren.