IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport

Transkript

1 IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan Webbplats: E-post: Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(17) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING SYFTE BAKGRUND GENOMFÖRANDE REDOVISNING AV RESULTATEN SAMMANFATTNING AV RESULTATET TOTAL INKÖPSVOLYM 2004 FÖR IT OCH TELEKOMMUNIKATION ANVÄNDNING AV IT-RAMAVTAL Anskaffning via avrop av IT-ramavtal Administrationskostnader för IT-upphandling Ramavtalens påverkan på priserna Anledningar till att inte utnyttja ramavtal Val av leverantör och tillvägagångssätt vid avropsförfrågan Betyg på Statskontoret Användning av IT-ramavtalen INFORMATION OM RAMAVTAL Hur önskas informationen Webbplatserna avropa.nu och statskontoret.se Statskontorets fortsatta arbete Rekommendera Statskontorets ramavtal SVARSFREKVENS BILAGOR... 17

3 3(17) 1. Sammanfattning Andelen organisationer (myndigheter, universitet/högskolor, kommuner, och landsting) som utnyttjar möjligheten att avropa från Statskontorets ramavtal är fortsatt hög. 95 procent av organisationerna i undersökningen som upphandlat IT 2004, uppger att de använde ramavtalen i någon omfattning. I vilken omfattning ramavtalen utnyttjas varierar. Ca 10 procent av organisationerna anskaffade mindre än 30 procent av den totala inköpsvolymen via ramavtalen medan ca 35 procent av organisationerna anskaffade 100 procent via ramavtal. Produkter, t ex datorer, skrivare och programvara, anskaffas oftare via ramavtal än tjänster. Majoriteten (68%) av organisationerna som utnyttjat ramavtalen anser att detta lett till lägre administrationskostnader för IT-upphandling. 61 procent av organisationerna ansåg också att ramavtalen lett till lägre priser. När organisationerna skall välja leverantör vid avrop, är Statskontorets utvärdering ofta en avgörande faktor. 45 procent av organisationerna uppgav att utvärderingen varit avgörande. Organisationer i norrland uppgav dock i större utsträckning att den viktigaste faktorn är att leverantören är representerad på orten. De flesta organisationer önskar få information om ramavtalen i elektronisk form, via elektroniskt nyhetsbrev, vägledningar och guider och via webben. Tryckt material önskas av endast 16 procent av de organisationer som svarat på enkäten. Informationen på webben om ramavtalen får något högre betyg i år jämfört med föregående år. Svarsfrekvensen på undersökningen är lägre i år än den varit tidigare år. 75 procent har svarat. Detta kan förklaras dels av tidpunkten då undersökningen genomfördes; november, december. En annan viktig orsak till den relativt låga svarsfrekvensen är att årets frågor är mer krävande för uppgiftslämnarna, då vi efterfrågat uppgifter om inköpsvolymer i kronor. 2. Syfte Statskontorets uppdrag avseende IT-upphandling är att åstadkomma bättre villkor och sänkta kostnader för den offentliga sektorns IT- och teleanvändning. Syftet med den här undersökningen är att utvärdera i vilken utsträckning ramavtalen åstadkommit önskade effekter och att få användarnas synpunkter på ramavtalen, för att kunna förbättra upphandlingen och informationen i framtiden.

4 4(17) 3. Bakgrund Undersökningen har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Statskontoret. Detta är den åttonde gången som SCB genomför motsvarande undersökning. Riksrevisionen granskade under 2004/2005 den statliga inköpssamordningen. Bl. a. granskades 2003 års enkät avseende IT-ramavtal och Statskontorets återrapportering till regeringen. Riksrevisionen pekade på svagheter i undersökningen och enkäten har därför omarbetades med hänsyn till denna kritik. De brister som Riksrevisionen pekade på var bl. a. att enkäten inte gav tillräcklig information om i vilken utsträckning myndigheterna utnyttjar ramavtalet och att de besparingar som Statskontoret redovisat inte var tillräckligt underbyggda. I årets enkät efterfrågas därför uppgifter om de totala inköpsvolymerna avseende IT och telekommunikation samt uppgifter om den volym som anskaffats via ITramavtalen. Detta ger en bättre möjlighet att bedöma i vilken utsträckning ramavtalen utnyttjas. För att få ett bättre underlag för att beräkna eventuella besparingar till följd av IT-ramavtalen har vissa frågor omarbetats. I denna enkät får organisationerna ange om de anser att avtalen lett till besparing eller inte genom minskade administrationskostnader eller lägre inköpspriser och själva bedöma den besparing i procent som de bedömer ramavtalen givit upphov till. Genom att vi får kännedom om inköpsvolymerna kan besparingar för respektive organisation beräknas. Besparingsberäkningarna grundar sig dock då på en bedömning från uppgiftslämnarens sida, vilket är det närmaste vi kan komma när det gäller ramavtalens påverkan på kostnaderna. Att med säkerhet veta vad priset skulle blivit vid en egen upphandling är inte möjligt. 4. Genomförande Undersökningen genomfördes som webbenkät under november, december De organisationer som tillfrågats är statliga myndigheter, universitet/högskolor, kommuner och landsting. Totalt omfattades 559 organisationer. Motsvarande undersökning gjordes senast under maj till juni I årets undersökning har formuläret som tidigare, som framgår ovan, omarbetats till vissa delar. Bl. a har frågor tillkommit där vi ber om siffror på inköpsvolymer och administrationskostnader. Svarsfrekvensen blev 75 procent. En mer detaljerad redogörelse för svarsfrekvensen finns under kapitel 5; Sammanfattning av resultaten. Som en bilaga till denna rapport finns en teknisk rapport, som innehåller en beskrivning av de förändringar som gjorts i formuläret sedan förgående år. Där finns även en mer detaljerad redovisning av mätmetod, genomförandet och undersökningens kvalitet.

5 5(17) 5. Redovisning av resultaten Resultatet för varje fråga på total nivå, med några sammanfattande kommentarer, redovisas i kapitel 6 nedan. I de fall frågan ställdes 2004 finns även dessa resultat med som en jämförelse. I tabellbilagorna finns svaren på samtliga frågor även uppdelade på: Regioner (Stockholm, Svea/Götaland, Norrland); Myndighetsstorlek (-9, 10-19, 20-49, 50-99, , och 1500-) Olika typer av organisationer (myndigheter, kommuner, landsting, och högskolor/universitet ) Kontaktpersonens huvudsakliga arbetsuppgift (IT, inköp och övrigt) Enkätens 22 frågor var indelade under tre huvudrubriker och avsnittsindelningen nedan följer dessa: Total inköpsvolym avseende IT/Telekommunikation (avsnitt 5.1) Användning av Statskontorets IT-ramavtal (avsnitt 5.2) Information om IT-ramavtalen (avsnitt 5.3) 6. Sammanfattning av resultatet 6.1 Total inköpsvolym 2004 för IT och telekommunikation Fråga 1: Hur mycket upphandlade er organisation totalt sett 2004 när det gäller produkter och tjänster inom IT- och telekommunikationsområdet? Svaren anges i tusentals kronor 60 procent av uppgiftslämnarna har angett inköpsvolymen 8 procent uppger att de inte upphandlat någonting procent uppger att det inte är möjligt att ta fram uppgiften 233 organisationer har angett hur mycket de upphandlade totalt sett under 2004, när det gäller IT och telekommunikation. Den totala inköpsvolymen för dessa organisationer är ca fyra miljarder kronor.

6 6(17) 6.2 Användning av IT-ramavtal Anskaffning via avrop av IT-ramavtal Fråga 2: Hur mycket upphandlade er organisation produkter och tjänster för 2004, genom avrop av Statskontorets IT-ramavtal? Svaren anges i tusentals kronor 57 procent av uppgiftslämnarna har angett inköpsvolymen 5 procent uppger att de inte upphandlat någonting 2004 via avrop 38 procent uppger att det inte är möjligt att ta fram uppgiften Observera att de 8% av uppgiftslämnarna som i fråga ett uppgav att de inte upphandlat något 2004, inte har besvarat de frågor som rör användning av Statskontorets ramavtal. I resultaten som följer är dessa därför inte inkluderade. Gäller avsnitt 5.2 Totalt har 188 organisationer kunnat ange både totala inköpsvolymer och inköpsvolymer via ramavtal. Andelen som upphandlas via ramavtal varierar från 3% till 100% av den totala inköpsvolymen inom organisationerna. Ca 10 procent av organisationerna upphandlar 30% eller mindre via ramavtalen Ca 15 procent av organisationerna upphandlar mellan % via avrop Ca 40 procent av organisationerna upphandlar mellan 67-99% via avrop Ca 35 procent av organisationerna upphandlar 100 % av IT-inköpen via avrop Organisationerna anskaffade IT- och telekom-varor/tjänster genom avrop till ett värde på knappt 1,5 miljarder kronor under Den totala inköpsvolymen när det gäller IT och telekom var för dessa 188 organisationer drygt 3,4 miljarder kronor, dvs. totalt sett anskaffades 42 procent via ramavtal. I tabellen och diagrammet nedan framgår hur stor andel av de totala IT-inköpen som respektive organisationstyp anskaffat via ramavtal. Organisation Via ramavtal Ej via ramavtal Andel via ramavtal Myndigheter % Högskolor/universitet % Kommuner % Landsting % Totalt %

7 7(17) IT-inköp Myndigheter Högskolor/universitet Kommuner Landsting Totalt Tusentals kr Ej via ramavtal Via ramavtal Organisation Ett stort landsting som svarat har stor inverkan på resultatet. Om landstingen exkluderas upphandlades ca 75 procent av de totala IT-inköpen via ramavtal. Observera att resultatet ovan representerar endast de 188 organisationer som svarat på frågorna 1 och 2 och inte den totala populationen vi avsåg att undersöka. Eftersom det är flera stora organisationer som inte besvarat enkäten kan bortfallet ha stor inverkan på resultatet. Fråga 3a-c: Uppskatta andelen produkter/tjänster som anskaffades via ramavtal under 2004, i förhållande till den totala anskaffningen av dessa produkter inom respektive område. Inom parentes redovisas resultatet från 2004 års undersökning (avseende anskaffningen 2003). Område Andel av organisationernas totala anskaffning som görs över ramavtalen Andel % 0 % 1-24 % % % >74 % * Produkter, t.ex. datorer, 4 (2) 7 (10) 7 (4) 16 (14) 65 (69) skrivare, programvara Produktorienterade tjänster, 15 (20) 34 (30) 15(16) 13 (16) 24 (18) t.ex. installation, underhåll, utbildning Övriga konsulttjänster, 20 (26) 33 (26) 10 (14) 11 (13) 26 (21) generella paketerade tjänster, t.ex. telefoni som tjänst * >75% i 2004 års undersökning Liksom 2003 anskaffas produkter, t ex datorer, skrivare och programvara, oftare via ramavtal än tjänster. Övriga konsulttjänster anskaffas inte alls via ramavtal av 20 procent av organisationerna.

8 8(17) Fråga 4: Vad är anledningen till att er organisation valt att använda Statskontorets ramavtal? 93 procent av organisationerna använder sig av ramavtalen pga. tidsbesparing vid anskaffning. 35 procent använder avtalen på grund av policybeslut inom organisationen. 12 procent har markerat att avtalsvillkoren tillgodoser organisationens behov. 41 procent använder ramavtalen pga. bra kvalitet på anskaffade varor och tjänster 3 procent (12 st. ) har markerat alternativet annat. Av dessa har 4 st. uppgivit priser som annan anledning. Frågan fanns även 2004 men var då konstruerad på ett annat sätt. I 2005 års enkät kryssade organisationerna för de alternativ man ansåg stämma in som svar på frågan markerades ett ja eller nej på respektive svarsalternativ. Två ytterligare svarsalternativ fanns också med. Resultaten är därför inte jämförbara. Fråga 5: Ge exempel på någon specifik upphandling när er organisation valde att använda IT-ramavtalen 2004? 238 organisationer har givit exempel på anskaffats. De flesta har inte specificerat exakt vilken produkt som anskaffats, utan svarat mer generellt t ex datorer, hem-pc, programvaror, servrar. Samtliga svar finns i bilaga 1 Öppna svarsalternativ.xls Administrationskostnader för IT-upphandling Fråga 6: Följer er organisation upp administrations- kostnader för ITupphandling? Endast 5 % (18 st.) av organisationerna uppger att de följer upp administrationskostnader för IT-upphandling. Fråga 7: Hur stora var era administrationskostnader för IT upphandling 2004? Administrationskostnaderna, bland de som följer upp dessa, var i storleksordningen ettusen kr till 3 mkr, vilket motsvarar mellan 0-68 % av den totala inköpsvolymen i dessa organisationer.

9 9(17) Det är inte många organisationer som följer upp administrationskostnaderna för IT-upphandling. Därför är det inte heller möjligt att beräkna den totala besparingen som IT-ramavtalen ger i form av mindre administration. Däremot har många av organisationerna givit en uppskattning på hur administrationskostnaderna påverkades vilket framgår av nästa fråga. Fråga 8: Hur bedömer du att era totala administrationskostnader 2004 påverkades av att ni utnyttjade ramavtalen? 68 % av organisationerna anger att de fick lägre administrationskostnader 32 % att de fick oförändrade administrationskostnader 0 % uppgav att de fick högre kostnader De organisationer som fått lägre administrationskostnader genom att avropa från ramavtalen har uppskattat besparingen till mellan 1 och 100 %, med ett medelvärde på 28,5 %. 11 procent uppskattar besparingen till mindre än 5 % 20 procent uppskattar besparingen till 5 10 % 8 procent uppskattar besparingen till % 14 procent uppskattar besparingen till % 46 procent uppskattar besparingen mer än 20 % Exakt den här frågan fanns inte i 2004 års enkät, dock fanns en fråga om resursbesparingar genom förenklat inköp, dvs. en fråga med samma innebörd. I årets enkät var frågan om lägre/högre kostnader öppen, d.v.s. det fanns inga fasta svarsalternativ att kryssa för utan uppgiftslämnaren fick själv ange en uppskattning i procent däremot, fanns fasta svarsalternativ att kryssa för. I själva frågan förutsattes en resursbesparing och svarsalternativen oförändrade/högre kostnader fanns inte med. Därför är det inte möjligt att göra en korrekt jämförelse av resultaten Ramavtalens påverkan på priserna Fråga 9: Hur bedömer du att priserna 2004 avseende IT-produkter och tjänster totalt sett, påverkades av att ni utnyttjade ramavtalen? 61 % av organisationerna anger att de fick lägre priser 36 % att de fick oförändrade priser 2 % (6 organisationer) uppgav att de fick högre priser 184 organisationer uppgav att de fått lägre priser genom att avropa från ramavtalen. Dessa har uppskattat besparingen till mellan 2,5 och 75 procent, med medelvärdet 15,2 procent.

10 10(17) 15 procent uppskattar besparingen till mindre än 5 % 34 procent uppskattar besparingen till 5 10 % 14 procent uppskattar besparingen till % 19 procent uppskattar besparingen till % 18 procent uppskattar besparingen mer än 20 % 2004 ställdes en fråga om hur mycket organisationerna kunnat spara genom lägre inköpspriser tack vare ramavtalen. Precis som föregående fråga var det 2004 fasta svarsalternativ, och i årets undersökning en öppen fråga. I 2004 års enkät fanns inte heller svarsalternativen oförändrade/högre priser. Siffrorna är därför inte jämförbara. 113 av de organisationer som givit en uppskattning avseende besparingen har också givit uppgift om inköpsvolymen via ramavtal Den totala inköpsvolymen bland dessa organisationer var ca 570 miljoner kronor. Den beräknade besparingen uppgår till ca 74 miljoner kronor, vilket motsvarar en besparing på i genomsnitt 11,5% jämfört med vad dessa organisationer fått betala om man inte utnyttjat ramavtalen Anledningar till att inte utnyttja ramavtal Fråga 10: När er organisation inte använder ramavtalen, vad är anledningen till det? Det främsta skälet till att organisationerna inte använder ramavtalen är små inköpsvolymer. Jämfört med 2004 års undersökning är det en relativt stor ökning av andelen organisationer som uppgett detta alternativ, från 47 procent 2004 till 64 procent i årets undersökning. 77 procent av myndigheterna jämfört med 40 procent bland universitet/högskolor har angivit små inköpsvolymer som skäl till att inte använda ramavtalen. 45 procent av organisationerna uppger att ramavtalen inte täcker de egna behoven. Högskolor och universitet är den grupp som i störst utsträckning uppgivit detta alternativ. 10 av 15 universitet/högskolor anser att ramavtalen inte täcker de egna behoven. Universitet/högskolor anger också i högst utsträckning anskaffning via egna avtal som skäl till att inte utnyttja ramavtalen. Fem av tolv landsting (42%) uppger att de inte kände till att ramavtalen fanns. Totalt var det 13 organisationer som inte kände till ramavtalen. Inom parentes redovisas resultatet från 2004 års undersökning. Skäl Små inköpsvolymer Täcker inte egna behov Anskaffning via egna avtal Svåra att hitta och tillämpa Kände inte till att avtalen fanns Övriga skäl Andel 64 (44) 45 (45) 35 (40) 7(5) 6(4) 8(15) % OBS 2004 var frågan formulerad lite annorlunda: Varför använder er organisation inte alltid ramavtalen?

11 11(17) % Fråga 10:När er organisation inte använder ramavtalen vad är anledningen till det? Små inköpsvolymer Anskaffning via egna avtal Kände inte till att ramavtalen fanns Ramavtalen täcker inte egna behoven Organisation Svåra att hitta eller tillämpa Övrigt Myndigheter Högskolor/Universitet Kommuner Landsting Totalt Fråga 11: Ge exempel på någon specifik upphandling då ni valde att inte använda IT-ramavtalen organisationer (42 %) har givit exempel på upphandlingar. Konsulttjänster, kopiatorer, telefoni är exempel som givits på sådant som upphandlats på egen hand. En fullständig sammanställning finns i bilaga 1 Öppna svarsalternativ.xls Fråga 15: Vad är anledningen till att er organisation aldrig använde IT ramavtalen 2004? (frågan ställdes till dem som inte utnyttjat ramavtalen 2004) 17 organisationer svarade att de inte gjort något avrop Av dessa angav: 9 st. organisationer att skälet var små inköpsvolymer 6 st. anskaffning via egna avtal 3 st. angav att ramavtalen inte täcker de egna behoven 1 st. att ramavtalen är svåra att hitta eller tillämpa 1 st. kände inte till att ramavtalen fanns

12 12(17) Val av leverantör och tillvägagångssätt vid avropsförfrågan Fråga 12: Vilken/vilka faktorer var avgörande 2004 vid valet av leverantör vid avrop mot IT-ramavtalen? (Inom parentes anges resultatet från 2004 års undersökning) 45 (52) procent svarar att statskontorets utvärdering har haft betydelse vid val av leverantör. 36 (44) procent anger att om leverantören finns representerad på orten har varit avgörande. 30 (25) procent anger tilläggsbeställning från en tidigare leverantör. 37 (40) procent anger att inkomna svar på en avropsförfrågan ställd till flera ramavtalsleverantörer har varit en avgörande faktor. 14 (15) procent anger Övrigt som svar på frågan Statskontorets utvärdering är den faktor som flest organisationer ansåg vara avgörande. Jämfört med föregående år är det dock totalt sett en mindre andel som markerat denna faktor. Det är i norrlands region minskningen har skett. 36 procent av de norrländska organisationerna markerade denna faktor jämfört med 54 procent föregående år. Statskontorets utvärdering hade 2004 högst betydelse i Svea/Götaland. 50 procent av organisationerna där har markerat detta alternativ. Kommunerna har i högre grad angett detta alternativ än de övriga grupperna. 52 procent jämfört med t ex myndigheter, där 38% svarat att Statskontorets utvärdering varit avgörande. I norrland är representationen på orten av större vikt än Statskontorets utvärdering. 48 procent av organisationerna i norrland, jämfört med 22 procent i Stockholm har angivit detta som en viktig faktor. I Stockholm är tilläggsbeställningar från tidigare leverantör av större vikt än i övriga regioner. 43 procent av Stockholmsorganisationerna har uppgivit detta alternativ jämfört med 23 procent i Svea/Götaland. % Fråga 12: Vilka faktorer var avgörande vid valet av leverantör vid avrop mot IT-ramavtalen Stockholm Svea/Götaland Norrland Totalt 0 Statskontorets utvärdering Lokal leverantör Tilläggsbeställning Svar på avropsförfrågan ställd till flera Övrigt

13 13(17) Fråga 13: Hur skedde vanligtvis utskick av avropsförfrågan till ramavtalsleverantörerna före beställning? (Inom parentes anges resultatet från 2004 års undersökning) 23 procent skickade oftast en avropsförfrågan till endast en ramavtalsleverantör (21%) 54 procent skickade oftast en avropsförfrågan till två eller fler ramavtalsleverantörer (52 %) 5 procent skickade oftast en avropsförfrågan till samtliga ramavtalsleverantörer (2%) 18 procent skickade sällan eller aldrig en avropsförfrågan (24%) Betyg på Statskontoret Fråga 14: Hur vill Er organisation betygsätta Statskontorets ramavtal avseende: Medelbetygen är i stort sett oförändrade sedan föregående år. Hur lätta ramavtalen är att använda? Får medelbetyget 3,5 jämfört med 3, I vilken omfattning ramavtalen har underlättat och rationaliserat inköpsarbetet får medelbetyget 3,9 vilket är samma resultat som föregående år. Det stöd och bemötande ni får av Statskontoret samt Information om ramavtalen fick bägge medelbetyget 3,4 både i årets undersökning och 2004 Andel i procent (Inom parentes redovisas 2004 års resultat) 1= lägst betyg = högsta betyg Hur lätta ramavtalen är att använda? 2 (1) 8 (6) 34 (33) 45 (49) 11 (12) I vilken omfattning ramavtalen har underlättat och rationaliserat inköpsarbetet 2 (2) 5 (5) 19 (19) 49 (50) 25 (25) Det stöd och bemötande ni får av Statskontoret 1 (3) 9 (8) 45 (42) 38 (35) 7 (11) Information om ramavtalen 2 (1) 12 (11) 39 (44) 38 (34) 8 (10)

14 14(17) Användning av IT-ramavtalen 2006 Fråga 16: I vilken utsträckning bedömer du att er organisation kommer att använda IT-ramavtalen under 2006? 78 procent svarar att de kommer att använda avtalen i samma utsträckning som idag. (2004: 75%) 20 procent kommer att öka användningen av ramavtal (2004:24 %) 3 procent kommer att minska användningen av ramavtal.(2004:1 %) De flesta organisationerna bedömer att de kommer att använda ramavtalen 2006 i samma utsträckning som idag (78%). Nio organisationer har uppgivit att de kommer att minska användningen. Av dessa är sex stycken stora organisationer med 1500 anställda eller fler. 6.3 Information om ramavtal Hur önskas informationen Fråga 17: Hur önskar er organisation få information från Statskontoret om ramavtal? De flesta organisationer önskar få information i elektronisk form, via elektroniskt nyhetsbrev, vägledningar och guider och via webben. Tryckt material önskas av endast 16 procent av de organisationer som svarat på enkäten. 67 procent önskar få information via Statskontorets webbplats (2004:78%) 60 procent via avropa.nu (2004: ej frågat) 70 procent via elektroniskt nyhetsbrev, vägledningar och guider (2004:76%) 16 procent via tryckt material (vägledningar, guider, tidskrifter) (2004:22%) 33 procent via seminarier (2004:36%) 3 procent (14 st) Annat (2004: 2%) Webbplatserna avropa.nu och statskontoret.se Fråga 18: Har du varit inne på Statskontorets webbplats eller avropa.nu under 2005? Information om IT-upphandlingar och ramavtal för offentlig förvaltning finns på webbplatsen avropa.nu. På Statskontorets webbplats finns generell information samt mallar, handledningar m.m. om och från Statskontorets ITupphandling 68 procent av de organisationer som svarat har varit inne på båda webbplatserna medan 8 procent (32 st.) av de svarande har inte varit inne på någon av dessa webbplatser. 18 procent uppger att de enbart varit inne på Statskontorets webbplats och 5 procent enbart på avropa.nu.

15 15(17) Fråga 19a: Vad tycker du om Statskontorets webbplats och avropa.nu avseende informationen om ramavtalen? Informationen på webbplatserna har fått något högre betyg 2005 jämfört med tidigare år. 58% av de svarande har gett betyget fyra eller fem, mot 50% =lägst betyg =högsta betyg Andel % Andel % Fråga 19b: Hur lätt eller svårt är det att navigera på Statskontorets webbplats? Organisationerna, totalt sett, upplever inte att det blivit lättare att navigera på Statskontorets webbplats sedan Medelbetyget 3,2 är detsamma som Andelen som givit betyget ett och två är dock något lägre. 1=lägst betyg =högsta betyg Andel % Andel % Fråga 19c: Hur lätt eller svårt är det att navigera på avropa.nu? Avropa.nu får något bättre betyg på denna fråga än Statskontorets webbplats. 47% angav betyg fyra eller fem. 1=lägst betyg =högsta betyg Andel % Statskontorets fortsatta arbete Fråga 20: Hur viktiga tycker ni att följande arbetsuppgifter är för Statskontoret? Av de nedan uppräknade arbetsuppgifterna anser störst andel av de svarande att den viktigaste arbetsuppgiften för Statskontoret är att ge information om vilka ramavtal som finns. 89 procent har gett betyget fyra eller fem på hur viktig den uppgiften är. Även samordning och initiering av ramavtalen är viktigt, 87% har givit betyget fyra eller fem. Samtliga arbetsuppgifter anses dock som viktiga av majoriteten av de svarande.

16 16(17) Andel i procent (Inom parentes redovisas 2004 års resultat) 1=inte alls viktigt = mycket viktigt Samordning och initiering av ramavtalen 1 (1) 1 (2) 12 (11) 42 (41) 45 (45) Information om vilka ramavtal som finns 1 (0) 0 (2) 10 (12) 40 (42) 49 (44) Stöd och information i samband med avrop 1 (1) 6 (8) 29 (34) 43 (37) 22 (19) Utveckling av gemensamma mallar. guider, vägledningar och tillämpningsanvisningar för avrop 2 (2) 7(7) 22(30) 43(39) 27(22) Utveckling av avrop och förfrågningar via webben 2(2) 7(8) 25(28) 40(37) 25(25) Rekommendera Statskontorets ramavtal Fråga 21: Skulle du rekommendera en kollega inom offentliga förvaltningen att använda Statskontorets ramavtal? 94 procent har svarat att de skulle rekommendera en kollega att använda Statskontorets ramavtal. Denna siffra var 98 procent I årets enkät fanns dock ett nytt svarsalternativ; vet inte/har ingen erfarenhet. 4 procent har uppgett detta alternativ. 6.4 Svarsfrekvens Totalt svarade 418 organisationer vilket motsvarar 74.8 procent av de tillfrågade. Motsvarande siffra var 87,3 procent föregående år. Den lägre svarsfrekvensen kan sannolikt förklaras av att enkäten är mer krävande i år, då vi efterfrågar uppgifter om inköpsvolymer. Även tidpunkten för undersökningen har troligtvis påverkat svarsfrekvensen. Årsslutet är en hektisk period på de flesta arbetsplatser. I region Stockholm svarade 82.6 procent, vilket också var den högsta svarsfrekvensen om vi ser till region. De minsta organisationerna svarade i högre utsträckning än övriga. Organisationer med mindre än nio anställda hade 93,3 procent svarsfrekvens (14 av 15 svarade). När det gäller typ av organisation svarade Universitet/högskolor i störst utsträckning, 87,9 procent. Ingen grupp hade dock lägre än 70 procents svarsfrekvens. En analys av bortfallets påverkan på undersökningens kvalitet finns i bilagan Teknisk rapport.

17 17(17) 7. Bilagor Teknisk rapport Tabeller Öppna svarsalternativ Kommentarer Frågeformulär Missivbrev Datafil