Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Transkript

1 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem... 3 Bakgrund... 3 Utlysningens inriktning/forskningsbehov:... 4 Definitioner... 5 Avgränsningar... 5 Ramar och förutsättningar... 5 Urval och Beredning... 5 Steg 1, Intresseanmälan... 6 Steg 2, Fullständig forskningsansökan... 7 Kriterier för granskning... 7 Mer information...8 Kontaktpersoner för utlysningen:...8 Bilaga 1- Samverkan för ekonomisk säkerhet... 9

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avser att under fem års tid, med start 2016, finansiera ett eller två forskningsprojekt inom området ett resilient betalningssystem. Denna utlysning avser en satsning för kunskapsutveckling inom detta område. Utlysningen omfattar cirka 15 miljoner kronor. MSB:s mål är att forskningsprojekten påbörjas vid halvårsskiftet Utlysningen kommer att ske i två steg. I första steget välkomnas forskare att lämna in en intresseanmälan senast den 15 december Utifrån inkomna intresseanmälningar gör MSB ett urval efter vilket ett antal sökande inbjuds att lämna in en fullständig ansökan till MSB. Detta urval görs efter behovs- och relevansbedömning. Bakgrund MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. En typ av kris är när samhällets betalningssystem störs eller går ned under en tid. Det kan finnas olika orsaker till detta, exempelvis IT-incidenter, elavbrott, naturkatastrofer och krig. Idag präglas samhällets ekonomiska infrastruktur av ökad komplexitet till följd av bl.a. den tekniska utvecklingen. Kritiska beroenden, nya betalsystem och digitala tjänster är några exempel där störningar kan medföra allvarliga konsekvenser för såväl enskilda som för företag och det allmänna. Störningar kan även medföra allvarliga konsekvenser när det gäller allmänhetens förtroende för betalningar och system för att kunna betala varor och tjänster. 1 En störning eller en kris inom en sektor kan sprida sig vidare till andra sektorer som ringar på vattnet så att även andra verksamheter drabbas 2, 3. Vissa människor i samhället är mer sårbara än andra framför allt under störningar och kriser. 4 De kan till exempel vara beroende av att utbetalningar och ersättningar från myndigheter fungerar i hela kedjan från underlag till verkställd utbetalning och sker på utsatt tidpunkt eftersom ersättningen kanske utgör hela eller en betydelsefull del av den totala inkomsten. Dessa utbetalningar gäller t.ex. ålderspension, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och studiemedel. 1 MSB 2014 Ekonomisk säkerhet: Kartläggning av forskning, lagar, regelverk och riktlinjer samt relevanta händelser, sid. 5 2 MSB 2009, En sammanfattning av rapporten Faller en - faller då alla? 3 MSB 2013, Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet 4 MSB 2015 Resultatmål - Förslag till målstruktur och mål inom fem områden sid. 27

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (9) Utlysningens inriktning/forskningsbehov: Denna utlysning syftar till att få en djupare förståelse för vilka konsekvenser som störningar och avbrott i betalningssystemet kan få inom olika områden. Konsekvenser för individer, företag och organisationer En forskningsinriktning kan vara att fördjupa förståelsen för konsekvenserna av uteblivna betalningsmöjligheter för individer, företag och organisationer. Om vi får en tydligare förståelse för vilka konsekvenser avbrott i utbetalningar till dessa grupper kan bli får vi också en bättre förståelse för hur tidskritiskt det allmänna åtagandet är för att kunna genomföra utbetalningar. Det finns även ett behov av forskning om hur den tekniska utvecklingen påverkar möjligheten att kunna sätta in samt nyttja utbetalade medel trots störningar och avbrott i hela eller delar av den finansiella infrastrukturen. Likaså att kartlägga nya risker och sårbarheter som uppstår i samband med nya sätt att genomföra elektroniska/digitala betalningar. Ansvarsfördelning mellan myndigheter Det är idag oklart hur ansvaret mellan olika myndigheter och tredjepartsleverantörer ser ut och borde se ut samt hur myndigheterna bör vara rustade för att kunna hantera de osäkerheter som kan uppstå då störningar och avbrott i betalningssystemet inträffar. För närvarande är stora delar av detta område oreglerat och ibland uttrycks att myndigheter som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och CSN, ibland uppfattas ha ett moraliskt ansvar att lösa problem så att utbetalningar fungerar även om det legala ansvaret saknas. Forskningsfrågor kan vara hur ansvaret mellan de ansvariga myndigheterna bör se ut och vilket ansvar bör tredjepartsleverantörer ha? Det finns också behov av forskning som undersöker vilka hinder och förutsättningar som finns för samverkan mellan aktörerna i betalningssystemet samt vilka gränssnitt som finns mellan offentliga och privata aktörer. Även forskning som syftar till att undersöka de rättsliga och praktiska förutsättningar som finns för en fördjupad samverkan mellan offentliga aktörer t.ex. avseende prioritering av samhällsviktig verksamhet bör bedrivas. Styrning och kontroll Komplexiteten har ökat genom att betalningssystemet omfattar en stor mängd olika aktörer och stora delar av den kritiska finansiella infrastrukturen drivs i privat regi. Flera aktörer är också baserade eller ägda utomlands. Betalningssystemet förvaltas dessutom av såväl privata som offentliga aktörer vilka tillsammans möjliggör att samhälleliga utbetalningar kan genomföras. Hur ser förutsättningarna för samhällelig styrning och kontroll av dessa aktörer ut? Hur kan dessa risker regleras och hur samhällets styrning av området stärkas och bli tydligare?

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (9) Definitioner Begreppet resiliens har olika betydelser beroende på det sammanhang där det används och förekommer inom olika kontexter så som, individ-, system-, samhälls- och organisationsnivå. Genomgående och oavsett kategori eller nivå så är dock resiliens en beskrivning av förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas. 5 Det finns flera definitioner av ekonomisk resiliens och i det här sammanhanget har vi utgått från definitionen i World Economic Forum (2013), vilken består av fem olika komponenter: Säker och tillförlitlig Tillgång till extra kapacitet och reservsystem Förmågan att anpassa sig och agera flexibelt Förmågan att snabbt mobilisera Förmågan att återgå till normaltillstånd. Resiliens bör också beaktas i förhållande till den enskilde och under höjd beredskap och krig. Begreppet betalningssystem syftar inte på ett specifikt system, jämför med begreppet krishanteringssystemet. Avgränsningar Den här utlysningen fokuserar på de konsekvenser som störningar i betalningssystemet får för individen, företag och organisationer samt risker för samhällskonsekvenser i slutänden. Hoten, riskerna och själva orsakerna till själva störningen är inte föremål för utlysningen. Den här utlysningen inriktar sig inte heller på den finansiella stabiliteten. Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar ca 15 miljoner kronor fördelat på högst fem år. Preliminärt ser MSB att 1-2 projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen. Gränsöverskridande angreppssätt som belyser temat ur olika infallsvinklar uppmuntras. Projektet förväntas starta halvårsskiftet Huvudsökande ska vara disputerad. Urval och Beredning Utlysningen kommer att ske i två steg. Det första steget består av en intresseanmälan. Utlysningen för intresseanmälan öppnar i 29 oktober Intresseanmälan ska ha inkommit till MSB senast den 15 december Bedömning av inkomna intresseanmälningar sker av sakkunniga handläggare 5 Resiliens Begreppets olika betydelser och användningsområden MSB

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (9) på MSB. Bedömningen utgår ifrån behov och relevans och avsikten är att välja ut ett antal intresseanmälningar som erbjuds att inkomma med en fullständig ansökan till MSB. Vid bedömningen av intresseanmälan kommer särskilt beskrivningen av det tänkta forskningsområdet och dess möjlighet till nyttiggörande av forskningsresultat att bedömas. Bedömningen baseras på det som anges i denna utlysningstext samt inriktningen som anges i MSB:s forskningsstrategi I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg ett att inkomma till MSB med en fullständig forskningsansökan. Utlysningen steg två beräknas preliminärt öppna i slutet januari. Fullständiga ansökningar ska vara MSB tillhanda cirka en månad senare. De fullständiga ansökningarna genomgår en fördjupad myndighetsintern granskning. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Beslut om tilldelning meddelas i mitten av mars. Därefter vidtar avtalsdialog. MSB:s mål är att forskningsprojekten påbörjas vid halvårsskiftet MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande. Observera en ansökan som har sänts in till MSB är en offentlig handling och en kopia på ansökan kan komma att lämnas ut om någon begär det. Steg 1, Intresseanmälan Intresseanmälan lämnas in via MSB:s internetbaserade ansökningssystem. Utlysningen öppnar för intresseanmälningar den 29 oktober Intresseanmälan ska ha kommit in till MSB senast den 15 december MSB efterfrågar intresseanmälningar där intresserade forskningsorganisationer beskriver de behov som de ser finns inom området ett resilient betalningssystem. Intresseanmälan ska omfatta en idéskiss med syfte, mål och metodologiska ansatser om den forskning som ska bedrivas inom tänkt forskningssatsning. Idéskissen ska också innefatta en beskrivning av målgrupper för satsningen, era tankar om löpande kommunikation kring forskningen och slutligen tänkt samhällsnytta och effekt av resultaten. Intresseanmälan till MSB ska bestå av följande: En idéskiss som innefattar en övergripande beskrivning av hur den sökande ser på forskningsområdet, forskningsbehov och framtida utvecklingen av området samt syfte, mål och metodologiska ansatser av den forskning som ska bedrivas. Här ska målgrupper, kommunikation och tänkt samhällsnytta för forskningssatsningen också beskrivas. (Max 4 sidor.) CV för huvudsökande. Beskrivning av forskningsmiljö.

7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (9) Steg 2, Fullständig forskningsansökan I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg ett att inkomma till MSB med en fullständig forskningsansökan. Utlysningen steg två beräknas preliminärt att öppna i slutet av januari. Fullständiga ansökningar ska vara MSB tillhanda ca en månad efter besked. meddelas i samband med inbjudan till steg två. Den fullständiga forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning som utvecklar och fördjupar idéskissens resonemang och förslag enligt ovan. En utvecklad beskrivning av hur forskningsresultaten ska nyttiggöras. CV för samtliga medsökande Publikationslista för huvudsökande Budget Mer information kring sidantal och liknande kommer med i inbjudan till steg två. Kriterier för granskning Beredningen av inkomna intresseanmälningar och ansökningar hålls samman av en MSB-intern beredningsgrupp. I bedömningen av den fullständiga forskningsansökan beaktas i huvudsak kriterierna 1-7. I bedömningen deltar sakkunniga handläggare på MSB och extern vetenskaplig expertis. Följande kriterier kommer att tillämpas: 1. Behovsbaserad forskning Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området. Forskningen ska bidra till ökad förståelse och lösningar på problem. Forskningen ska innehålla element av såväl grundforskning som tillämpad forskning. 2. Relevans Hur väl speglar idéskissen MSB:s önskemål om inriktning och utformning av forskningssatsningen? 3. Ömsesidighet Det är MSB:s strävan att etablera långsiktiga, förtroendefulla relationer med forskningsutövare. Dialog mellan forskare, beställare och användare ska vara ett naturligt inslag i satsningen. Det finns förväntningar på att ansvariga forskare under satsningen gång ska kunna bidra till MSB:s verksamhet med preliminära resultat eller som experter. 4. Nyttiggörande av resultat Resultaten av MSB:s forskningsfinansiering ska kunna användas på såväl policynivå som av praktiker. Resultaten ska också kunna omsättas i utbildnings-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet. Forskningssatsningen bör betona kommunikation och kontakt med användare som kan nyttja forskningsresultaten. Av idéskissen ska

8 samhällsskydd och beredskap PM 8 (9) framgå hur man inom forskningssatsningen ska organisera samarbetet med användare och intressenter. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. 5. Synergier med andra forskningsfinansiärer ska tas tillvara Användningen av forskningsresurser bör optimeras och synergier av samarbeten nyttjas. Därför ser MSB positivt på deltagandet av fler finansiärer kopplat till satsningen. 6. Internationellt perspektiv - Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension vilken måste beaktas i MSB:s forskningssatsningar. När det gäller internationella perspektiv är Norden och EU av särskilt intresse. 7. Vetenskaplig kvalitet- I granskningen av ansökans vetenskapliga kvalitet bedöms bland annat nyhetsvärde, problem, metod, kommunikation och sökandes kompetens. Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras. Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610) För information om samverkan kring ekonomisk säkerhet se bilaga 1. Kontaktpersoner för utlysningen: Jenny Selrot, Forskningssamordnare, Enheten för inriktning av forskning, Tfn E-post: jenny.selrot@msb.se Leif Elofsson, Handläggare, Enheten för inriktning och planering, Tfn E-post: leif.elofsson@msb.se

9 samhällsskydd och beredskap PM 9 (9) Bilaga 1- Samverkan för ekonomisk säkerhet Samverkansområde för ekonomisk säkerhet (SOES) För att stärka samhällets krisberedskap samverkar myndigheter och andra aktörer i forum, så kallade samverkansområden enligt Förordning om krisberedskap och höjd beredskap (SFS 2006:942). I forumet SOES - Samverkansområde för ekonomisk säkerhet verkar myndigheterna för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att samhällets betalningar fungerar och att systemen för att betala varor och tjänster fungerar. Verksamheten inom SOES har därmed till uppgift att förebygga allvarliga störningar och att minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande effekter. Utpekade aktörer i samverkansområdet SOES är Arbetsförmedlingen, Finansinspektionen, Försäkringskassan, MSB, Pensionsmyndigheten, Riksgälden, Skatteverket. Adjungerade är Centrala studiestödsnämnden, Riksbanken och Försvarsmakten samt företrädare för länsstyrelser- och kommuner. Läs mer om SOES på webplatsen sk-sakerhet-soes Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS) FSPOS står för Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp och är ett frivilligt samverkansforum med syfte att stärka robustheten lokalt, regionalt och nationellt inom Sveriges finansiella sektor. FSPOS vision är att samhällsviktiga finansiella tjänster alltid ska fungera. Verksamhetsidén är att FSPOS ska stärka den finansiella infrastrukturen genom att samverka, öva, kartlägga och dela information och på så sätt värna sektorn och samhället. FSPOS har medlemmar såsom; banker, försäkringsbolag, fondkommissionärer, finansiella infrastrukturbolag, Riksgäldskontoret, Försäkringskassan, Sveriges riksbank och Finansinspektionen. MSB stödjer FSPOS, dels genom ekonomiskt stöd till olika projekt, dels genom att upprätthålla FSPOS kanslifunktion. Läs mer om FSPOS på webbplatsen