Utlysning av forskningsmedel: Sakernas internet

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Sakernas internet MSB-51.1

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel: Sakernas internet... 3 Bakgrund... 3 Övergripande inriktning... 4 Exempel på efterfrågad forskning... 5 Beroendekedjor i det digitala samhället och vad händer när de brister?. 5 Framtida teknik och dess konsekvenser... 5 Antagonism och sårbarheter i sakernas internet... 6 Sakernas internet och det smarta samhället... 6 Ramar och förutsättningar... 6 Urval och beredning... 6 Forskningsansökan... 7 Kriterier för granskning... 7 Mer information...8 Kontaktpersoner för utlysningen:... 9

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (9) Utlysning av forskningsmedel: Sakernas internet samhällsskydd och beredskap (MSB) avser att under fem års tid, med start 2019, finansiera ett eller två forskningsprojekt inom området sakernas internet (Internet of Things, IoT). Utlysningen omfattar totalt cirka 15 miljoner kronor. MSB:s mål är att forskningsprojekten påbörjas vid årsskiftet 2018/2019. Bakgrund MSB är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Detta gäller även för området informationssäkerhet, ett stort och växande arbetsområde för MSB. 1 2 Informationssäkerhet berör alla nivåer av samhället, från enskilda individer till infrastruktur och all annan samhällsviktig verksamhet och påverkas av tekniska såväl som sociala faktorer. Ny teknik med små, smarta uppkopplade enheter som kan kommunicera med människor och andra enheter, kallas för sakernas internet, på engelska Internet of Things med förkortningen IoT. Utvecklingen mot mer distribuerade nätverk och smarta enskilda enheter har gått fort och i jakten på nyhetens behag har varken hårdvarutillverkare, tjänsteleverantörer eller användare hittills prioriterat säkerhet högt. Oro för ITrelaterade säkerhetsbrister och hot har ökat de senaste åren. 3 Samtidigt kan teknikens framväxt sällan hämmas, och marknaden för IoT-plattformar som ytterligare kan koppla ihop och optimera användandet av alla nya uppkopplade enheter växer. Samarbete mellan olika aktörer är kritisk och helt avgörande både för funktionalitet och säkerhet. 4 Säkerhetshot relaterade till sakernas internet och dess uppkopplade enheter kan bland annat vara avlyssning/spionage, överbelastningsattacker eller utpressningsvirus, men hot kan också vara kopplat till och ses som resultat av felaktig användning eller rena maskin- eller mjukvarufel. 5 Jämfört med ett vanligt kontorsnätverk medger Sakernas internet och dess enheter en rad unika säkerhetsutmaningar, t.ex: - Många små och billiga enheter saknar både lagrings- och beräkningskapacitet för att stödja säkra autentiseringsprocesser OPINIONER 2017: Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar. (MSB1160) : Uppvaknandets år, Kairos Futures trendrapport, Swaling, V. H., Johansson, J. (2018). IoT-relaterade risker och strategier. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI-R SE, publiceras 17 maj 2018)

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (9) - IoT-enheter används ofta på oövervakade platser som inte med lätthet kan nås fysiskt och därmed inte uppdateras eller slås av. - Marknaden utvecklas snabbt och tillverkare erbjuder sällan (säkerhets)uppdateringar till äldre enheter. Inför forskningsutlysningen beställde MSB en kunskapsöversikt som bland annat legat till grund för den här utlysningen. I kunskapsöversikten framgår att förståelsen för, och användandet av, smarta uppkopplade enheter varierar mellan olika sektorer. En stor del av osäkerheten kring implementering av sakernas internet kan härledas till den större digitaliseringsprocessen som pågår på många håll i samhället, både bland privata och offentliga aktörer, och de nya juridiska, moraliska och tekniska spörsmål som följer med nya digitala plattformar, uppkopplade enheter och helt nya digitala ekosystem. 6 Övergripande inriktning Ett övergripande tema för denna utlysning är hur framväxten av ny teknik (i det här fallet sakernas internet) samspelar med resten av samhället. Ny teknik för med sig nya metoder, arbetssätt och beteenden som i sin tur kräver ny lagstiftning, utbildning och infrastruktur. Hur ser samspelet och balansen ut mellan dessa, utifrån ett informations- och cybersäkerhetsperspektiv, i fallet sakernas internet, nu och i framtiden? Mycket pekar på att antalet uppkopplade IoT-enheter under de närmaste åren kommer att öka och implementeras i allt fler funktioner, samverka med varandra och dela information på nya plattformar. Särskilt intressant för MSB är utvecklingen inom sju samhällssektorer som innehåller särskilt viktiga samhällsfunktioner och som pekades ut i den nationella risk- och förmågebedömningen Sektorerna är utvalda från den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet. 8 De sju områdena är: - Energiförsörjning - Livsmedel - Transporter - Hälso- och sjukvård samt omsorg - Finansiella tjänster - Information och kommunikation - Skydd och säkerhet Ansökan ska förutom relevans inom de samhällsviktiga sektorerna ovan ha en tydlig informations- och/eller cybersäkerhetsaspekt och dessutom gärna en koppling till det svenska krisberedskapssystemet. Det är till exempel relevant att studera vilka nya fenomen som krisberedskapssystemet behöver hantera i den nya teknologins kölvatten. 6 Internet of Things: Threats and Opportunities for Society (MSB1194 februari 2018) 7 Nationell risk och förmågebedömning 2017 (MSB1102 april 2017) 8 Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet (MSB266 - december 2011)

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (9) Utlysningen riktar sig till forskare inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Inom ramen för utlysningen ryms arbete inom till exempel teknik, juridik och sociologi, men fokus för forskningen ska ligga på systemnivå (samhälls-, industri-) och inte på individnivå. Vi ser också positivt på ansökningar med en tvärvetenskaplig ansats, men det är inget krav. Det är meriterande att inom ramen för tänkt projekt också gå igenom pågående och/eller utförd digitaliseringsforskning inom det valda området för att undersöka i vilken utsträckning man där är medveten om och behandlar potentiella hot och risker. Exempel på efterfrågad forskning Tänkbara forskningsinriktningar presenteras nedan. De behandlar delvis samma områden, men från olika vinklar. En ansökan kan vara riktad till något enskilt av dessa utpekade teman, eller ta delar ur flera olika. Observera att även andra forskningsämnen kan vara aktuella så länge de faller inom ramen ovan. Beroendekedjor i det digitala samhället och vad händer när de brister? Syftet med implementering av sakernas internet är ofta att underlätta och effektivisera, men det leder också till en ökad teknisk komplexitet och nya beroendekedjor som måste upprätthållas. I många fall sker detta i privatoffentlig samverkan vilket adderar ytterligare komplexitet. Hur bör den data som genereras och används i samverkan hanteras, och vems är ansvaret för att den är korrekt och används på rätt sätt? Hur påverkas säkerheten och ansvarsfördelningen när tekniska lösningar såsom IoT-enheter sköter både insamling av information och till viss del även konsekvensanalys? Vilka reservfunktioner (tekniska, sociala, andra) finns om en beroendekedja, särskilt inom någon av de samhällsviktiga sektorerna, av någon anledning bryts? Vilka fattas, och vad krävs för att bygga upp dem? Framtida teknik och dess konsekvenser Sakernas internet är inte den enda tekniska omvälvningen som är att vänta i närtid. Många spår till exempel att artificiell intelligens, AI, kommer att få en allt större inverkan under de närmaste åren. Det skulle bland annat innebära en resurs som kan samla in, sammanställa och tolka enorma mängder data på kort tid. I takt med att beräkningskapacitet blir allt billigare spås också både virtuell och förstärkt verklighet (virtual reality, VR; augmented reality, AR) kunna användas inom fler områden, allt från industriella applikationer till underhållning och utbildning. Ökad beräknings- och lagringskapacitet i små enheter öppnar också upp för distribuerad lagring och en ökad interaktion enhet-till-enhet istället för via molnbaserad lagring i externa servrar. 9 Vilka möjligheter och hot kan detta ge när det kombineras med den mängd och den typ av data som kan samlas in från IoT-enheter som används eller kan komma 9 Bonomi, F., Milito, R., Zhu, J., and Addepalli,S. Fog Computing and its Role in the Internet of Things. In Proc of MCC (2012), pp

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (9) att användas inom samhällsviktig verksamhet? Vad innebär allt detta ur ett säkerhetsperspektiv? Antagonism och sårbarheter i sakernas internet Många små och billiga uppkopplade enheter har som en konsekvens av det låga priset en låg inbyggd säkerhet. Skydd mot intrång och kapning är sällan prioriterat för denna typ av produkt. När många enheter kapas och styrs ifrån enskilda aktörer så kan de var och en användas för att skicka information till utpekade mål. Mängden information som skickas innebär att målen utsätts för massiva överbelastningsattacker, också kända som DDoS-attacker 10. Hur kan säkerheten i och kring små uppkopplade enheter stärkas? Hur kan organisationer och samhället i stort skydda sig mot sådana attacker? Hur ser det juridiska ansvaret ut för data som medvetet eller omedvetet distribueras från och till alla uppkopplade enheter, nu och hur borde det ser ut i framtiden? Sakernas internet och det smarta samhället Under de senaste åren har allt fler orter i Sverige utnämnt sig själva till smarta städer. Drivkrafter för detta är till exempel att spara på resurser, öka tillgången till offentliga tjänster eller öka livskvaliteten för invånarna. Hur kan vi bygga städer och samhällen som inte bara är smarta utan där säkerheten både i den fysiska och den digitala världen är en integrerad del? Hur kan sakernas internet, på ett säkert sätt, vara en integrerad och lokalförankrad del i att lösa de stora samhällsutmaningarna? Vilka utmaningar (t.ex. praktiska, juridiska, tekniska) ställs kommuner, kommunala bolag och privata aktörer inför när det kommer till insamling, delning och användning av data i den smarta staden? Vilka behov av utbildning finns, hos medborgare och styrande? Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar cirka 15 miljoner kronor fördelat på högst fem år. Preliminärt kan 1-2 projekt beviljas inom ramarna för utlysningen. Projektet förväntas starta vid årsskiftet 2018/2019. Huvudsökande ska vara disputerad och verksam vid ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut. Urval och beredning Utlysningen öppnar i ansökningsportalen preliminärt i slutet av augusti och ansökningar ska vara MSB tillhanda senast 28 september Ansökningarna genomgår en myndighetsintern granskning. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Beslut om tilldelning beräknas kunna meddelas under november. MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande. Observera en ansökan som har sänts in till MSB är en offentlig handling och en kopia på ansökan kan på begäran komma att lämnas ut. 10 Distributed Denial of Service: en stor mängd enheter kapas och används för att överbelasta utvalda servrar

7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (9) Forskningsansökan Härmed inbjuds du som sökande att inkomma till MSB med en forskningsansökan. Forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning som ska innefatta en beskrivning av såväl state of the art/forskningsfronten som beskrivning av den forskning som ska bedrivas inom tänkt projekt (syfte, mål och metodologiska ansatser). Den ska också innefatta en beskrivning av målgrupper för satsningen, era tankar om löpande kommunikation kring forskningen och slutligen tänkt samhällsnytta av resultaten (bifogas, max 8 sidor inklusive referenslista). Beskrivning av befintlig forskningsmiljö (bifogas, max 2 sidor). CV med publikationslista för huvudsökande. Huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut (bifogas, max 2 sidor). CV för samtliga medsökande (bifogas, max 2 sidor per person). Projektbudget innehållande följande poster: Lönekostnader - Ange uppgift för lönekostnader per person. Projektledare för projektet bör lägga minst 15 % av heltid på projektet, medsökande minst 10 % av heltid. Övriga kostnader - specificerar de övriga kostnader som kommer att uppstå i projektet. Specificera på olika kostnadsslag som till exempel resekostnader, traktamenten eller kostnader för kommunikation/spridning. Sammanlagda summor inklusive påslag för OH och sociala avgifter utgör det totala sökta beloppet. Att tänka på: MSB ger full kostnadstäckning för direkta kostnader kopplat till projektet. Ange den procentsats för OH-påslag som ditt lärosäte/institut tillämpar. Utrustning finansieras endast i särskilda fall. Lokalkostnader för arbetsrum ska vara inkluderade i OH-påslag. Ofullständig ansökan beaktas ej. Kriterier för granskning Beredningen av inkomna forskningsansökningar hålls samman av en MSBintern beredningsgrupp. I bedömningen av forskningsansökan beaktas kriterierna enligt nedan. När det gäller bedömning av vetenskaplig kvalitet anlitas extern vetenskaplig expertis och när gäller bedömning av behov och relevans deltar sakkunniga handläggare på MSB.

8 samhällsskydd och beredskap PM 8 (9) Följande kriterier kommer att tillämpas: 1. Vetenskaplig kvalitet- I granskningen av ansökans vetenskapliga kvalitet bedöms bland annat nyhetsvärde, problem, metod, kommunikation och sökandes kompetens. 2. Behovsbaserad forskning Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området. Forskningen ska bidra till ökad förståelse och lösningar på problem. Forskningen ska innehålla element av såväl grundforskning som tillämpad forskning. 3. Relevans Hur väl speglar idéskissen MSB:s önskemål om inriktning och utformning av forskningssatsningen? 4. Ömsesidighet Det är MSB:s strävan att etablera långsiktiga, förtroendefulla relationer med forskningsutövare. Dialog mellan forskare, beställare och användare ska vara ett naturligt inslag i satsningen. Det finns förväntningar på att ansvariga forskare under satsningen gång ska kunna bidra till MSB:s verksamhet med preliminära resultat eller som experter. 5. Nyttiggörande av resultat Resultaten av MSB:s forskningsfinansiering ska kunna användas på såväl policynivå som av praktiker. Resultaten ska också kunna omsättas i utbildnings-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet. Forskningssatsningen bör betona kommunikation och kontakt med användare som kan nyttja forskningsresultaten. Av projektplanen ska framgå hur man inom forskningssatsningen ska organisera samarbetet med användare och intressenter. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. 6. Internationellt perspektiv - Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension vilken måste beaktas i MSB:s forskningssatsningar. När det gäller internationella perspektiv är Norden och EU av särskilt intresse. Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras. Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610)

9 samhällsskydd och beredskap PM 9 (9) Kontaktpersoner för utlysningen: Carina Olsson, Forskningssamordnare, Enheten för kunskapsutveckling, E-post: carina.olsson@msb.se Tfn