Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1

Transkript

1 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (6) Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (6) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden... 2 Bakgrund... 2 Syfte och mål med utlysningen... 4 Utlysningens inriktning... 4 Ramar och förutsättningar... 5 Urval och Beredning... 5 Tidplan... 5 Steg 1, Intresseanmälan... 5 Steg 2, Fullständig forskningsansökan... 6 Kontaktpersoner för utlysningen:... 6 Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) avser att under fyra- fem års tid med start juli 2017 finansiera forskning med syfte att studera frågor kring återställning/återhämtning efter händelser med kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär eller explosivt inslag(cbrne/ Farliga ämnen). Satsningen kommer att finansieras med ca 20 miljoner kronor. MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att det är redo när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. I det arbetet behöver vi kunskap där forskning och utveckling är viktiga medel i vår kunskapsförsörjning. För att säkerställa att det bedrivs relevant forskning och utveckling inom myndighetens ansvarsområden har MSB i uppdrag att inrikta, beställa och kvalitetssäkra forskning. Utlysningen kommer att ske i två steg. I första steget välkomnas forskare att lämna in underlag som kan komma att användas för att inrikta utlysningen i steg 2. Om möjligt kommer steg 2 att föregås av en workshop där forskare och praktiknära professionella kan mötas för ytterligare diskussioner. Därefter öppnar steg 2 för alla forskare det vill säga, inget urval av de sökande kommer att ske i steg 1. Bakgrund Regeringens uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) innebär bland annat att MSB:s förebyggande arbete ska bidra till att antalet

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (6) olyckor och kriser samt effekterna av dessa minimeras genom att berörda aktörer vidtar förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. MSB arbetar bland annat med frågor kring hantering av farliga ämnen t.ex. ämnen som på grund av sina explosiva, brandfarliga, giftiga eller frätande egenskaper kan skada människa, miljö och egendom, och är förenat med särskilda risker. MSB:s arbete som omfattar farliga ämnen/cbrne sker både genom ett förebyggande och riskreducerande arbete men också genom att stödja och samordna den egna myndigheten och andra myndigheter vid mer operativt arbete. MSB skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor. MSB är också transportmyndighet för transport av farligt gods på väg och järnväg vilket medför att MSB har bemyndigande att utfärda föreskrifter och har ansvar för utveckling och administration av den lagstiftningen. Gällande allvarliga kemikalieolyckor och dess konsekvenser för människor och miljö så har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet. I Sverige är direktivet infört genom Sevesolagstiftningen, som omfattar lag, förordning och föreskrifterna om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, samt miljöbalken, lagen om skydd mot olyckor och plan- och bygglagen. Som ett led i detta arbete har MSB tagit fram en metod för beskrivning av miljökonsekvenserna vid en kemikalieolycka. MSB har även ansvar för att arbeta med samordning och utveckling inom områdena oljeskadeskydd, kärnenergiberedskap och CBRNE. MSB ska utarbeta en aktörsgemensam strategi för CBRNE-området i samverkan med berörda aktörer. Strategin ska återge principer, metoder och arbetsformer som genererar en stärkt olycks- och krisberedskapsförmåga. Mer specifikt som förvaltningsmyndighet för LSO så ansvarar MSB också för de paragrafer som beskriver räddningstjänst vid kärntekniska olyckor. I myndighetens uppdrag ingår att bl.a. utöva tillsyn på länsstyrelsernas beredskap samt att stötta densamma och de övriga myndigheter som har ansvar vid en sådan händelse. MSB har också uppdraget att avgöra när saneringsåtgärder efter en kärnteknisk olycka är tillräckliga. På utvecklingssidan stöttar MSB kärnkraftslänen med beredskapen, samordnar gemensamma forum och övergripande arbetsformer för utvecklingsarbetet (bla HPRN inriktning och handlingsplan). På längre sikt initierar MSB också studier och forskning till hjälp för beredskapen. MSB ansvarar också för grund- och vidareutbildning av räddningstjänstpersonal och andra aktörer som arbetar med beredskapen för kärntekniska olyckor, både förberedande och operativ personal. Regeringen beslutade att MSB tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten, länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Halland, Skåne och Västerbotten

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (6) gemensamt ska ta fram en handlingsplan för området radiologiska och nukleära händelser (HP RN)(DNR ). Myndigheterna, ska enligt regeringen, fokusera på de långsiktiga konsekvenserna vid en sådan händelse Flera av de projekt som ingår i HP RN fokuserar på hur beredskapen ska utvecklas för att säkerställa möjligheten för samhället att återställas efter en händelse med radiologiska och nukleära ämnen. Övningen SAMÖ - KKÖ satte bland annat fokus på hur samhället ska återställas efter en kärnteknisk olycka. Övningen visade att Sverige fortfarande har ett stort utvecklingsbehov inom området sanering och återställande av samhället. Mitt under övningen inträffade kärnkraftsolyckan i Fukushima. Japanerna har arbetat med sanering av mark och bostäder i och kring kärnkraftverket sedan olyckan inträffade och det finns en mängd forskare som genomför experiment och saneringsarbete i områdena kring Fukushima. Arbetet kring Tjernobyl har också genererat kunskaper kring lagring av saneringsmassor och forskningsresultat kring miljösanering. CBRN-händelser generellt kan ställa beslutsfattare inför svåra val, till exempel när det gäller riskvärderingar, saneringsmetoder, avspärrningar och samhällsekonomi. I Sverige är forskningen inom området framförallt relaterat till kärnteknisk olycka begränsad vilket medför att Sverige i dagsläget behöver utveckla sin kunskap och forskning för att stå bättre rustade vid en händelse. Syfte och mål med utlysningen För att aktörerna ska kunna utvecklas i sin beredskap behövs ny kunskap som är anpassad till svenska förhållanden. Utlysningen syftar till att fylla angelägna kunskapsluckor inom området och belysa frågeställningarna utifrån flera olika vetenskapliga perspektiv. Utlysningens inriktning Utlysningen är initierad utifrån ett behov att stärka forskningen relaterat till långsiktiga effekter av de åtgärder som tas för att återställa samhället efter kärnteknisk olycka. Dock avser MSB att bredda frågeställningarna till att inkludera stora händelser med olika farliga ämnen. Bland underlagen för den här utlysningen finns en studie genomförd vid Karlstads universitet. Den visar på luckor i kunskap kring långsiktiga samhällseffekter av saneringsåtgärder efter kärnteknisk olycka. En annan studie genomfördes under hösten 2014 av Europeiska CBRNE-centret för att kartlägga nationell och internationell forskning inom området CBRN. Den senare studien bedömer att de långsiktiga samhällseffekterna av en CBRNhändelse bör studeras bland annat genom att genomlysa effekter på miljö, hälsa, ekonomi, förtroende hos politiker och myndigheter. Generellt är hela området CBRNE relativt underbeforskat ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Inte minst är det de tvärvetenskapliga kunskaperna, om bl.a. den kärntekniska olyckan och den påföljande miljösaneringens effekt på samhälle och invånare som behöver bli bättre.

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (6) Syftet med utlysningens första steg är att skapa ett fördjupat underlag för att i steg 2 utnyttja det kunskapsunderlag som inkommit till att tydligare inrikta utlysningen i steg 2. I första hand ser MSB gärna att kunskapsunderlaget i steg 1 omfattar lånsiktiga samhällseffekter av återställande åtgärder efter stora händelser med kemiska och kärntekniska ämnen. Andra ämnen som representeras av CBRNE kan också vara av intresse. Ramar och förutsättningar Urval och Beredning Steg 1, Intresseanmälan i form av kunskapsunderlag. Forskare bjuds in att bidra med input som kan komma att användas för att inrikta utlysningen i steg 2. Underlaget bearbetas en första omgång av en MSB intern arbetsgrupp. Inget urval av sökande från steg 1 till steg 2 kommer att ske. Om MSB anser det nödvändigt kommer en workshop att genomföras med forskare och praktiknära professionella för ytterligare diskussioner. Steg 2, kommer att vara mer riktad utlysning utifrån underlag i steg 1 samt eventuell input från workshop. Utlysningen kommer att vara öppen för alla och fullständig ansökan gäller. De fullständiga ansökningarna genomgår en fördjupad myndighetsintern granskning. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. I steg 2 kommer vetenskapliga meriter, relevansen för området samhällsskydd och beredskap, originalitet och nytänkande samt innehåll premieras. Beslut om tilldelning meddelas i juni. Därefter vidtar avtalsdialog. MSB:s mål är att projektstart ska ske september Tidplan Steg 1: 12 dec- 8 feb 2017 Workshop-vecka 11 Steg 2: preliminärt 27 mars-4 maj 2017 Steg 1, Intresseanmälan Intresseanmälan till MSB ska bestå av följande: Ett kunskapsunderlag/idéskiss som innefattar en övergripande beskrivning av hur den sökande ser på forskningsområdet, forskningsbehov, tänkt samhällsnytta för det forskningsbehov som föreslås i intresseanmälan och framtida utvecklingen av området. (Max 4 sidor.) CV för huvudsökande

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (6) Steg 2, Fullständig forskningsansökan Den fullständiga forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning (max 8 sidor) inklusive en översiktlig beskrivning av hur forskningsresultaten kan nyttiggöras. Beskrivning av befintlig forskningsmiljö (max 1 sida) CV med publikationslista för huvudsökande, huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut CV för samtliga medsökande Budget Ofullständig ansökan beaktas ej. Mer information och kriterier för granskning av forskningsansökningarna anges i utlysningstext för steg 2. Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610) Kontaktpersoner för utlysningen: Sara Brunnberg, forskningssamordnare, Enheten för kunskapsutveckling, Tfn , E-post: Sara.Brunnberg@msb.se Michael Wermelin, handläggare, Enheten för samverkan och ledning, Tfn , E-post: michael.wermelin@msb.se Pelle Postgård, handläggare kärnenergiberedskap, Enheten för samverkan och ledning, Tfn , E-post: pelle.postgard@msb.se