Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt michael.lindstedt@msb.se Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 MSB har med anledning av regeringsuppdraget att redovisa en samlad nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet, bjudit in er att delta i arbetet med att ta fram strategin. För att underlätta genomförandet av grupparbetena den 28 oktober och för att skapa förutsättningar för en bra dialog och diskussion vill vi ge er möjlighet att förbereda er inför mötet. Vi ber er fundera på de bifogade frågeställningarna. Ni som deltar kommer att bidra med era erfarenheter, kunskaper och synpunkter. Formella synpunkter från respektive deltagares organisation kommer att inhämtas senare under ett remissförfarande. Eventuella frågor kan besvaras av: michael.lindstedt@msb.se marlene.gustavsson@msb.se bertil.dahl@msb.se björn.andersson@msb.se Michael Lindstedt Biträdande enhetschef och projektledare MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-1.4 Postadress Karlstad Besöksadress: Stockholm: Kungsgatan 53 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

2 samhällsskydd och beredskap 2 (8) Bakgrund Regeringen har gett MSB i uppdrag (Fö2010/698/SSK) att redovisa en samlad nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Uppdraget innebär att MSB ska arbeta i nära samverkan med andra myndigheter och att näringslivet ska involveras utifrån rollen som ägare av en stor del av den samhällsviktiga verksamheten. Uppdraget påverkar inte ansvarsfördelningen för berörda myndigheter. Strategin ska bland annat omfatta en tydligare definition av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur och klargöra vilket skydd som avses. Strategin ska ge en långsiktig vision som vägledning för arbetet med samhällsviktig verksamhet och beskriva vilka prioriteringar som bör göras. Dessutom ska mervärdet för inblandade aktörer framgå och en avgränsning mellan krisberedskap och vardagsolyckor göras. Resultatet berör alla samhällets aktörer och operatörer som ansvarar för att inrikta, genomföra och följa upp arbetet med skydd av den samhällsviktiga verksamheten. MSB tar i arbetet med den nationella strategin utgångspunkt i målen för Sveriges säkerhet: - att värna befolkningens liv och hälsa, - att värna samhällets funktionalitet, - att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden, som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. samt utifrån de mål för samhällets krisberedskap som regeringen har preciserat: - Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor, - trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män och - hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö. Under eftermiddagen den 28 oktober kommer referensgruppen att delas in i grupper om sex personer och arbeta tillsammans med ett antal frågeställningar som kommer att presenteras på en s.k. dialogduk. Arbetsmetodiken för hur man arbetar med en dialogduk kommer att presenteras i samband med själva grupparbetet. För att ge er möjligheten att förbereda er på ett bra sätt så följer här ett urval av de frågeställningar som dialogduken kommer att innehålla. Strategi och vision Regeringen anger i uppdraget att strategin ska bygga på en långsiktig vision som vägledning för arbetet med samhällsviktig verksamhet. Vad tycker du utmärker en strategi och en vision? Varför är det viktigt att utforma en strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet? På vilket sätt tycker

3 samhällsskydd och beredskap 3 (8) du att en strategi ska utformas så att den skapar nytta och stöd för dig, din organisation och samhället i stort? MSB kommer som utgångspunkt för diskussion och eftermiddagens grupparbete presentera nedanstående förslag till vision och övergripande mål. Vision Den samhällsviktiga verksamheten kan upprätthållas även vid allvarliga händelser och kriser. Alternativt: Samhället ska fungera även när allvarliga händelser inträffar. Övergripande mål Samhällsviktig verksamhet har den förmåga som behövs för att motstå allvarliga störningar och återhämta sig (resiliens) och därigenom säkerställa funktionalitet och kontinuitet, även vid allvarliga händelser och kriser. Synpunkter och alternativa förslag? Vad är samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur? En annan mycket central frågeställning är tolkningen av vad som avses med skydd av samhällsviktig verksamhet sett till före, under och efter en inträffad kris i samhället. I regeringens Proposition 2007/08:92 noteras följande: Frågan om skydd av samhällsviktig verksamhet handlar lika mycket om infrastrukturens robusthet som om att efter ett avbrott eller störning ha förmåga att återställa funktionaliteten. Detta innebär att fokus är verksamhetens förmåga till funktionalitet och inte bara skyddsåtgärder i ett förebyggande perspektiv.

4 samhällsskydd och beredskap 4 (8) I sin skrivelse Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet, Skr. 2009/10:124, har regeringen ytterligare utvecklat sitt synsätt kring vad som kan betraktas som samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet finns på alla nivåer, såväl lokalt och regionalt som nationellt, och kan bedrivas av aktörer utanför landets gränser. Exempel på sådan verksamhet är samhällets elförsörjning avseende produktion, distribution och handel. Ett bortfall av och en svår störning i samhällsviktig verksamhet kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Samtidigt är ofta verksamheten i sig en förutsättning för att kunna hantera händelser så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Målet med skydd av samhällsviktig verksamhet är bland annat att säkerställa en robusthet och för att kunna motstå och hantera såväl olyckor som allvarliga störningar. Ett mer utvecklat resonemang kring hur samhällsviktig verksamhet kan beskrivas kommer att presenteras den 28 oktober. Kan begreppet skydd, i sammanhanget skydd av samhällsviktig verksamhet, i stället uttryckas som resiliens, som betyder förmågan att motstå, hantera och återhämta sig från olika störningar? Är det ett bra sätt att utveckla synen på vad skydd kan innebära i förhållande till samhällsviktiga verksamheter? Hur tycker du begreppet samhällsviktig verksamhet kan beskrivas? Strategiska principer för hur samhället ska (kunna) fungera även vid allvarliga händelser Om samhället ska kunna behålla sin funktionalitet även när allvarliga händelser inträffar så betyder det att samhällsviktig verksamhet måste ha förmågan att leverera samhällsviktiga produkter och tjänster i så hög grad att funktionen kan upprätthållas och ett kristillstånd undvikas eller så att samhället kan återhämta sig från en kris. Samhället är komplext och olika samhällsviktiga verksamheter kan vara beroende av varandra för att kunna leverera. På workshopen kommer MSB att närmare presentera idéer och förslag kring några strategiska principer (tankesätt) som kan ligga till grund för att ta fram strategins innehåll. Strategin kommer att utgöra grunden för hur samhället ska

5 samhällsskydd och beredskap 5 (8) arbeta med och förhålla sig till samhällsviktig verksamhet. Förslag till strategiska principer är följande: 1. Funktions- och konsekvensbaserad identifiering av samhällsviktig verksamhet Den här principen handlar om vad som är samhällsviktig verksamhet och hur den kan identifieras. Sverige är ett kunskapssamhälle med en ökande komplexitet. Beskrivningen av vad som är samhällsviktig verksamhet behöver därför byggas på hur samhället faktiskt fungerar och de funktioner som bär upp den funktionaliteten. Genom att titta på vilka (funktioner) verksamheter som alltid måste kunna bedrivas, oavsett vad som händer (vilka konsekvenser ett bortfall av en viss funktion skulle få för samhället) kan man avgöra vilka funktioner som är samhällsviktiga. Den verksamhet som är avgörande för att funktionen kan upprätthållas kan då betraktas som samhällsviktig. Det betyder att sådan verksamhet måste fungera även vid allvarliga händelser och att ett bortfall av verksamheten kan leda till en allvarlig situation för samhället. Det handlar ytterst om att värna liv och hälsa, samhällets funktionalitet och demokratiska fri- och rättigheter. 2. Före-, under- och efterperspektiv (resiliens) Hela kedjan före, under och efter en kris eller extraordinär händelse måste beaktas för att samhället ska kunna motstå, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar. Målet för krisberedskapen är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor. Hur väl samhället har förebyggt och förberett sig är avgörande för hur olika händelser kan hanteras så att de inte leder till kris och för hur snabbt samhället kan återhämta sig efter en kris. Det här skulle också kunna kallas resiliensprincipen. Skydd har i det här sammanhanget en vid betydelse och omfattar alla åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla kontinuitet hos samhällsviktig verksamhet, oavsett om det är före, under eller efter en kris. 3. Möte mellan underifrån- och ovanifrånperspektiv Det är alltid är en specifik aktör som måste genomföra en viss åtgärd, men kommunikation och information mellan olika aktörer och olika nivåer i samhället är avgörande för att samhället ska undvika, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar och kriser.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (8) Helhetsansvar hos en aktör är inte realistiskt. Behovet av överskådlighet i det komplexa samhället måste lösas på annat sätt. Till exempel behöver metoder för samordning utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. - Ansvars- - närhets- PRINCIPERNA - likhets- De ovan nämnda principerna utgör viktiga utgångspunkter i arbetet med hur allvarliga händelser ska hanteras och för att klargöra olika aktörers roller och ansvar. Aktörerna i samhället måste ha kunskap om sin roll för att kunna ta sitt ansvar. Information måste delges och mottas mellan olika aktörer så att varje aktör kan vidta rätt åtgärder. Det är aktiviteterna hos de olika aktörerna i samhället som avgör hur bra förmåga vi har att motstå och återhämta oss efter kriser. Aktörer finns på olika nivåer (lokal, regional och nationell) i samhället och de beslutsvägar och den styrning som sker uppifrån måste bli tydlig för dem som agerar underifrån. Det handlar också om frågor som när det går att styra genom vertikala processer och när det mer handlar om horisontell samverkan för att lösa en situation. Det krävs andra typer av lösningar för att klara en komplicerad händelse som påverkar många olika sektorer och nivåer i samhället än för att hantera en allvarlig händelse inom en specifik verksamhet. Nytänkande krävs för att få underifrån- och ovanifrånperspektiven att mötas, särskilt när man behöver jobba horisontellt i samhället! 4. Omfatta alla sorters risker All hazard approach Principen innebär en generell krisberedskap som omfattar alla hot och risker. Det innebär också att i arbete med olika hot och risker ska samhällsviktig verksamhet beaktas. Samhällsviktig verksamhet kan påverkas av alla sorters hot och risker. Det går naturligtvis inte att förutsäga exakt vad som kommer att hända och därför kan aldrig en fullständigt heltäckande lista över vilka hot och risker som berör en viss verksamhet tas fram. Det handlar istället om att utgå från att kontinuitet i leveransen från samhällsviktig verksamhet ska skapas och det betyder att planeringen inte bara kan göras utifrån ett visst hot eller en särskild risk. Fokus ska vara på vad som behövs för att en samhällsviktig tjänst eller produkt ska kunna levereras kontinuerligt. Vissa hot och risker är kända. En del händelser kommer med stor sannolikhet att inträffa medan andra är inte är särskilt sannolika, men ger stora konsekvenser. I arbetet med att minska eller hantera sådana hot och risker som är

7 samhällsskydd och beredskap 7 (8) kända (t.ex. översvämning) är det också viktigt att vända på resonemanget och analysera och vidta åtgärder utifrån påverkan på samhällsviktig verksamhet. Scenarier kan användas för att öva och pröva om planeringen, åtgärderna och beredskapen har gett tillräcklig förmåga att skapa resiliens. 5. Prioritera baserat på hur kritisk en verksamhet är Vid allvarliga händelser, med stora konsekvenser för samhällets funktionalitet, är det rimligt att samhället kan behöva prioritera (Ds 2009/10:124). Beroende på vad, när och var en störning inträffar är olika verksamheter olika kritiska för att bevara samhällets funktionalitet. Prioritering kommer att behöva göras. Vägledning behöver tas fram för hur man kan tänka när man prioriterar åtgärder vid en allvarlig händelse. Den vägledning 1 som tagits fram inom Styrelprojektet skulle kunna vara en utgångspunkt. Det handlar om att olika verksamheter i samhället är av varierande betydelse i olika situationer och att det måste finnas möjlighet att prioritera. Därför är en viktig fråga hur lagstiftningen kan anpassas till den här principen. Andra frågor är vem som kan besluta om prioritering och hur det går till i praktiken. Utformning av strategin Baserat på de strategiska principerna ska strategiska mål och aktiviteter tas fram. Vi behöver er hjälp och era synpunkter för att slutligt kunna forma och föreslå de strategiska principer, mål och aktiviteter som kommer att utgöra själva kärnan i den nationella strategin. Vilka områden är mest prioriterade i en nationell strategi för skydda av samhällsviktig verksamhet? Se även bilaga 2. 1 Se bilaga 1.

8 samhällsskydd och beredskap 8 (8) Samverkan, involvering och delaktighet Regeringen anger i sitt uppdrag att framtagandet av den nationella strategin ska ske i nära samverkan med flera berörda myndigheter och med näringslivet utifrån dess roll som ägare av stor del av den samhällsviktiga verksamheten och kritiska infrastrukturen. Vilken roll/ansvar har den organisation som du representerar i skyddet av samhällsviktig verksamhet? Hur ser du på behovet av att samverka med andra organisationer och aktörer? Hur anser du att samverkan kan bedrivas mellan offentliga sektorn och näringslivet? På vilket sätt vill ni vara involverade i det fortsatta arbetet med vision och strategi? Övriga kommentarer