Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Transkript

1 Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

2 Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu?

3 MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Verksamhetsidé MSB utvecklar, tillsammans med andra, individens och samhällets förmåga att förebygga, hantera och lära av olyckor och kriser

4 Fokusområden 1. Möt konsekvenserna av ett förändrat klimat 2. Ta vara på samhällets samlade resurser 3. Utveckla förutsättningarna för ledning och samordning 4. Utveckla kommunernas arbete med samhällsskydd och beredskap 5. Utveckla MSB:s myndighetsutövning mot enskild 6. Tydliggör mål, ansvar och beroenden inom samhällsskydd och beredskap

5 Mål för avdelningens verksamhet De aktörer som har ett ansvar vid olyckor och kriser ska han en god förmåga att kunna: begränsa konsekvenserna av sådana händelser när de inträffar, leda och fatta beslut inom det egna ansvars- och verksamhetsområdet, och att samverka med andra

6 Enheten för ledningssystem & beslutsstöd Lars Nilsson, enhetschef Niklas Andrén, verksamhetsansvarig ledningsplatser Christer Wiklund, projektledare Bo Edström, projektledare

7 Centrala myndigheters ledningsförmåga Utgångspunkt för centrala myndigheters krishantering är: Förordningen (SFS 2006:942) I denna förordning avses med krisberedskap: förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Varje myndighet, vars ansvarsområde berörs av en krissituation, skall vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Myndigheterna skall samverka och stödja varandra vid en sådan krissituation

8 Ledningsplatser genom teknisk rådgivning och ekonomiska bidrag medverka till att åtgärder vidtas som stärker ledningsförmågan och säkerställer robusta ledningsfunktioner på lokal, regional och nationell nivå för de aktörer som ska leda, samordna, samverka och informera vid allvarliga olyckor och kriser.

9 Aktörerna - Ledningsplatser Kommunal ledning Räddningstjänstens ledning Landstingens ledning Länsstyrelsernas ledningsplatser Centrala myndigheter

10 Stärka aktörernas ledningsförmåga Lednings- och beslutsstöd Säkra och robusta lokaler och försörjningssystem Rakel Tele- och datakommunikation

11 Process för genomförande Mognad Kvalitetscirkel (PDCA) Act Plan Check Do Kontinuerlig förbättring Kvalitet Befästande/ Standardisering Tid

12 Ledningsförmågan vid ledningsplatser Fördjupat arbete med behovsanalysen Ta fram beslutsunderlag Analysera underlag Ta fram en behovsanalys/risk- och sårbarhetsanalys Analysera Förbättra Förbättra Planera Planera A K T Ö R Genomföra Anpassa ledningsplatsen exempelvis genom förstärkningsåtgärder, översyn av förvaltning, utbildning och införande av beslutsstödssystem Genomföra Utvärdera Utvärdera Tillsyn Utvärdera resultaten från övningar och funktionskontroller Öva Funktionskontroll av tekniska system och beroendet mellan dessa Öva verksamheten med personal och teknik

13 Ledningsförmågan vid ledningsplatser Lokaler Strömförsörjning Beslutsstöd Stab TiB Telefonsystem RAKEL Informationssäkerhet (Signalskydd) FTN Övrigt samband Ex. SGSI Data/IT

14 Ledningsplatser tekniskt stöd FTN Försvarets Telenät Förbättra tekniska ledningsmöjligheter under allvarliga kriser Mellan regionala och centrala myndigheter Lokal nivå: ATL-ab. Delar av nätet används i Rakels infrastruktur

15 Syfte Förbättra ledningsförmågan under extra ordinära händelser Skapa en redundans till ordinarie telekommunikation, med syfte att säkerställa en förstärkt förmåga hos de viktigaste aktörerna inom krisberedskapen Målet är att huvuddelen av de viktigaste aktörerna ur ett krisberedskaps- perspektiv skall vara anslutna till FTN.

16

17 Förutsättning för anslutning Med hänsyn till konkurrenslagstiftningen (1993:20, 19 ), kan inte civila myndigheter använda FTN för sin dagliga kommunikation under normala omständigheter. Endast i en krissituation eller vid övning får FTN nyttjas, detta för att inte otillbörligt konkurrera med privata operatörer. Viktigaste aktörer är myndigheter enligt 4 i förordningen (2002:472 ersätts av 2006:942) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap inklusive länsstyrelserna (benämns i dokumentet fortsättningsvis samverkansansvariga myndigheter), länspolismyndigheterna, landstingen/regionerna.

18 MSB:s roll för anslutning Ett ramavtal finns mellan FMV och MSB Det finns även en rutin som redovisar respektive parts åtaganden MSB:s roll är att samordna och i vissa fall finansiera anslutningarna Anslutningen offereras, projekteras och installeras av FMV.

19 Abonnenter (idag) Banverket ARCC/MRCC FMV Försvarsmakten FOI Försvarsdepartementet Kärnkraftsäkerhet, KKV Landsting, under anslutning Luftfartsverket Länsstyrelser MSB NMC, Kroppkärr, Telia Sonera Länspolismyndigheter (LKC) Regeringskansliet Sjöfartsverket SMHI Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten Svenska Kraftnät Sveriges riksdag SÄPO Tullverket HK, RSC under anslutning Rikspolisstyrelsen Räddningstjänsten, ~180Br.stn/RL, LC

20 Katalog För tillfället finns en förfrågan till Försvarsmakten att införa ATL-katalogen digitalt i RIB MSB har fått ett positivt förhandsbesked från Försvarsmakten