Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Transkript

1 Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

2 SSK driver tre system som har till uppgift att skydda medborgaren och samhället! Skydd mot olyckor Alarmeringsavtal Samhällets krisberedskap/civilt försvar Myndigheter Rakel Farliga ämnen

3 Justitiedepartementet ansvar och roll när det gäller civila aktörers beredskap.

4 En inrikesminister med ansvar för samhällets krisberedskap Genom att samla (civila) beredskapsfrågor i Justitiedepartementet får vi en mer sammanhållen syn på samhällssäkerhet både inom regeringen, inom regeringskansliet och på aktörsnivå. policyutveckling omvärldsbevakning och analysförmåga samt samordning. bättre förutsättningar för uppföljning och styrning, utvecklad informationsdelning och sambruk av resurser samt stärkt effekt i form av ökad trygghet för alla.

5 Säkerhetspolitiskt råd, säkerhetsstrategi, och regeringens krishanteringsförmåga Inrikesminister med ansvar för samhällets och Regeringskansliets krishanteringsförmåga Regeringens säkerhetspolitiska råd En ny säkerhetsstrategi för strategisk inriktning Säkerställa förutsättningar för effektiv samordning av krishantering på nationell nivå vad som än händer

6 Utvecklingsbehov!

7 Samhällssäkerhet och försvar Det finns behov av utveckling i takt med att omvärlden och hoten mot vår säkerhet förändras. Här tänker jag särskilt på utvecklingen i Ryssland, ett mer extremt väder och det absoluta beroendet av tekniska system i det moderna samhället. Ryssland Extremväder Ett beroende samhälle

8 För att möta konsekvenserna av extrema väderhändelser, terrorism och andra allvarliga situationer behövs en väl fungerande krisberedskap. Utveckling av krisberedskapen handlar om ökad riskmedvetenhet och förbättrad krishanteringsförmåga - för en stärkt, mer effektiv och mer alert beredskap. förbättrad samverkansförmåga - vi måste vara solidariska och gränsöverskridande och hjälpa varandra på alla nivåer från lokal nivå till internationell nivå. förbättrad informationssäkerhet - för ett säkrare framtida informationssamhälle.

9 Mot bakgrund av den försämrade säkerhetspolitiska situationen återupptas planeringen för totalförsvaret. Ett första steg för att återuppta verksamhet inom det civila försvaret är att säkerställa planeringsanvisningar till berörda myndigheter. Civilt försvar Planeringen för det civila försvaret ska återupptas och - bygga på en helhetsyn - krisberedskap och civilt försvar, (fredstida krissituationer och höjd beredskap) - använda strukturer och processer från krisberedskapen samt (bl.a. RSA och Samverkansområden) - inriktas genom av regeringen beslutade anvisningar. (för totalförsvaret) Delarna i målet för det civila försvaret är ömsesidigt förstärkande och ska ses i en helhet. Det är nu av särskild betydelse att planeringen stärker FM:s förmåga.

10 Informationssäkerhet Remissvar - NISU 2014 Remissvar - En ny säkerhetsskyddslagstiftning Slutförhandlingar - NIS direktivet. (Direktiv om nät- och informationssäkerhet.)

11 Terroristattentat Regeringen tar nu fram en ny nationell strategi mot terrorism som ska vara utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete mot terrorism. Förebygga motverka och minska avsikt att begå eller stödja terroristattentat Förhindra motverka och minska förmåga och möjlighet att begå terroristattentat Försvåra skapa och upprätthålla skydd för individer och minska samhällets sårbarhet för terroristattentat

12 Hantera konsekvenserna av ett terroristattentat Målsättning Att snabbt och effektivt kunna ingripa mot och avbryta ett pågående terroristattentat. Att begränsa samhällskonsekvenserna av ett terroristattentat. Ledning och samverkan Förmågan till strategisk och operativ ledning under kritiska förhållanden är avgörande för möjligheterna att hantera ett terroristattentat. I det fortsatta arbetet är utvecklandet av samordnade operativa rutiner, förmåga till kommunikation och informationsutbyte, exempelvis genom radiokommunikationssystemet Rakel, gemensam och regelbunden utbildnings- och övningsverksamhet samt att samverkan sker också under normala förhållanden i vardagen av stor betydelse.

13 Kommunikationsbehov för att utveckla samhällets säkerhet Public Protection and Disaster Relief (PPDR) Talkommunikation + mobila bredbandslösningar Tetra + LTE 700 MHz bandet

14 Utvecklingsbehov! SKYDD MOT OLYCKOR

15 Utvecklingsbehov Alarmeringstjänsten* Tillgången på deltidsbrandmän (RIB)* Ledning och samverkan - lärdomar av skogsbranden i Västmanland Frivilliga m.m. Rengöring och brandskyddskontroll Statlig räddningstjänst *Tillkännagivande - Beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt. I ett tillkännagivande kan riksdagen t.ex. uttala att den anser att en viss fråga bör utredas eller att regeringen bör komma med ett förslag.

16 Utvecklingsbehov! Vad vill regeringen med kommunal räddningstjänst?!

17 Ansvarsfördelning - skydd mot olyckor Statens inriktar och följer upp verksamheten Kommunen har genomförandeansvaret (mål) Kommunen har verksamhetsansvaret Kommunen har personalansvaret Statens stödjer kommunerna

18 Vad vill regeringen med kommunal räddningstjänst? Regeringen vill att kommunen ska arbeta så att det bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs i olyckor. Regeringen vill att kommunen ska tänka - där individerna är som svagast måste samhället vara som starkast. Regeringen vill att vi tillsammans - stat och kommun - bygger ett säkert och tryggt samhälle i hela landet.

19 19 DAGENS NOTISER E X T R A OVÄDRET PÅ VÄG IN ÖVER SVERIGE