ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Transkript

1 ADMINISTRATIV BEREDSKAP Maria Ericsson Rättsenheten

2 Upplägg Administrativ beredskap Höjd beredskap Totalförsvarsplikt Krigsplacering Värdlandsstöd

3 Administrativ beredskap Alla lagar och föreskrifter som behövs för att det svenska samhället och totalförsvaret ska kunna lösa sina uppgifter under kriser och i krig. Omdisponera personal och materiel. Ingripa i näringslivets- och enskilda medborgares fri- och rättigheter.

4 Administrativ beredskap Exempel på åtgärder: - Fatta snabba och säkra beslut inom totalförsvarets ledningsorganisation - Besluta om ransonering - Besluta om försörjningsåtgärder - Inkalla personal till totalförsvaret - Disponera arbetskraft

5 Administrativ beredskap Författningsberedskap Organisationsberedskap Regeringsformen (1974:152) Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap Fullmaktslagstiftning Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

6 Författningsberedskap (RF 15 kap) Ingen konstitutionell nödrätt, kriget ska utkämpas under lag 2 Krigsdelegation i riksdagens ställe 5 regeringen om krigsdelegation är förhindrad 8 delegation till myndigheter Högsta beredskap krig Höjd beredskap (skärpt) krigsfara eller utomordentliga förhållanden

7 Beredskapslagar RF 15:14 krigsförklaring Beredskapslagar blir tillämpliga. Framgår av lagen att angivna bestämmelser automatiskt ska tillämpas om Sverige kommer i krig. Dvs. Befogenheter som ges med stöd av lag träder under krig i kraft utan något särskilt beslut om detta.

8 Fullmaktslagar En del av beredskapsförfattningarna är fullmaktslagar Lagar och förordningar som antagits och är i kraft, men börjar tillämpas först när man beslutar om det. T.ex: Förfogandelag (1978:262), Ransoneringslag (1978:268), Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

9 Totalförsvar Verksamhet som behövs för att förebereda Sverige för krig. Består av civilt försvar och militärt försvar. För att stärka Sveriges försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

10

11 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 3 Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.

12 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (6 ) Beslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer. (9 ) Sedvanligt kungörande av lagar, radio och tv, och ev. beredskapslarm.

13 Höjd beredskap Krig eller krigsfara Krig utanför Sveriges gränser Sverige har varit i krig eller krigsfara

14 Beslut om och åtgärder vid höjd beredskap Högsta beredskap råder om Sverige är i krig. Annars beslutar regeringen om höjd beredskap om SE i krigsfara, eller det råder utomordentliga förhållanden p.g.a. krig utanför SE eller att SE varit i krig eller krigsfara. Vid höjd beredskap ska bevakningsansvariga myndigheter vidta åtgärder enligt krisberedskapsförordningen. Vid höjd beredskap ska kommuner och landsting vidta åtgärder enligt LEH och övergå till krigsorganisation. Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap och förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (KBF)

15 Hur påverkar ett beslut om höjd beredskap lagstiftningen? - Huvudregel: Påverkar inte befintliga författningar - Vissa författningar blir enligt sin ordalydelse tillämpliga i den här situationen - De fullmaktslagar som Regeringen beslutar om blir tillämpliga - Övriga särskilda regerings-eller riksdagsbeslut som kan innebära nya eller förändrade författningar

16 Civilt försvar I fred är civilt försvar den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Målen för civilt försvar i väpnad konflikt: värna civilbefolkningen säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna bidra till FM:s förmåga T.ex. prop. 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning och ds 2014:20 Försvaret av Sverige

17 Ansvarsprincipen Den myndighet eller utförare som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden, i enlighet med ansvarsprincipen, har även ansvar för att vidta de åtgärder som krävs för att verksamheten kan bedrivas även i en krissituation och vid höjd beredskap. Prop. 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning

18 Alla myndigheters ansvar inför och vid höjd beredskap Alla myndigheter ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. I planeringen ska det ingå att fortsätta verksamhet under höjd beredskap så långt som möjligt. Totalförsvarsplaneringen ska ske i samverkan med statliga myndigheter, kommuner, länsstyrelser, sammanslutningar och näringsidkare. Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (KBF)

19 Bevakningsansvariga myndigheternas särskilda ansvar inför och vid höjd beredskap Planera för att kunna anpassa verksamheten inför förändrad säkerhetspolitisk situation. Omvärldsbevaka, göra RSA:er m.m. så att de klarar sina uppgifter vid höjd beredskap. Utbilda och öva personal för verksamhet vid höjd beredskap. Vid höjd beredskap: Inrikta verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Hålla regeringen informerad om utveckling mm. Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (KBF)

20 Kommuners ansvar inför och vid höjd beredskap Kommuner ska vidta förberedelser för verksamhet under HB. Vid HB: Kommunstyrelsen ansvarar för ledningen av CF inom kommunen. Medverka i varuförsörjning, prisreglering, ransonering m.m. i försörjningsfrågor. Verka för samordning och samverkan. Hålla länsstyrelsen underrättad. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

21 Andra ansvar inom civilt försvar MSBska företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser. Förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsenär högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet och ska utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under höjd beredskap. Förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Många myndigheter har ett reglerat ansvar inom CF genom regler riktade direkt till myndigheten eller insprängt i regelverk.

22 Lagstiftning s.k. gråzonen Är nuvarande lagstiftning tillräcklig för att aktörerna ska kunna vidta adekvata och tillräckliga åtgärder för att möta möjliga hot innan regeringen konstaterat att det råder krigsfara?

23 Totalförsvarsplikt Totalförsvarsplikt gäller för: - Varje svensk medborgare från början av det kalenderår som personen fyller 16 år till slutet av det år personen fyller 70 år. - Även var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. En totalförsvarspliktig är skyldig att: - Medverka vid utredning om sina personliga förhållanden - Tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. (Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt)

24 Totalförsvarsplikt Tjänstgöringen fullgörs genom: - Värnplikt - Civilplikt - Allmän tjänsteplikt

25 Totalförsvarsplikt Värnplikt och civilplikt innefattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Civilplikten - säkerställa tillgången på personal inom det civila försvaret. Möjliggör att totalförsvarspliktiga grundutbildas och krigsplaceras i fredstid för att därefter kunna kallas in vid behov till krigs- eller beredskapstjänstgöring. Allmänna tjänsteplikten - bara tillämplig vid höjd beredskap. Regeringen får föreskriva om allmän tjänsteplikt om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Föreskriften kan avse en viss del av landet eller en viss verksamhet. Någon grundutbildning sker inte inom ramen för allmän tjänsteplikt.

26 Allmänna tjänsteplikten Fullgörs genom att den som är totalförsvarspliktig: 1)Kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag. 2)Tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret. 3)Utför arbete som hänvisas av den myndighet som regeringen bestämmer (får ej vara förenat med bruk av vapen mot annan om inte den som tjänstgör samtycker till det).

27 Allmänna tjänsteplikten Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska besluta: -Hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt ska fullgöras. -Vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän tjänsteplikt.

28 Plikt straff Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen. Totalförsvarspliktig som uppsåtligen: - avviker eller uteblir från värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt - vägrar eller underlåter att lyda en förmans eller annan chefs order - eller på annat sätt åsidosätter vad som åligger personen under tjänstgöring döms för brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst 1 år, om gärningen är avsedd att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt. Vid höjd beredskap kan detta brott medföra fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år om brottet medför avsevärt men för totalförsvaret eller annars är att anse som grovt.

29 Krigsplacering Totalförsvarpliktiga som har krigsplacerats är skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring. Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet efter framställningar från statliga myndigheter, kommuner, landsting, bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund eller andra enskilda.

30 Process för krigsplaceringar Ta en kontakt med totalförsvarets rekryteringsmyndighet för att få stöd i hur ni kan gå vidare med processen!

31 Konkreta förberedelser? Materiel: upphandling HR: personal Civila myndigheters uppgifter inför och under höjd beredskap återfinns i många regelverk. Vad är relevant för oss? Totalförsvarets författningshandbok , Försvardepartementet. Värdlandsstöd Folkrätt kurs i höst

32 Definition värdlandsstöd/host Nation Support (Prop. 2015/16:152) Civila och/eller militära stöd Fred, kris, krig En nation till en annan nation eller organisation Efter inbjudan Övningsverksamhet, tranistering, insatser På värdlandets territorium