Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående stadens arbete med civilt försvar

Transkript

1 Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående stadens arbete med civilt försvar Alliansen har lagt ett förslag på en utvecklad krisledningsorganisation med ett politiskt tillsatt utskott under kommunstyrelsen. Vi delar analysen att beredskaps- och säkerhetsfrågorna ska prioriteras men ett politiskt utskott är inte lösningen på detta. Det finns idag en särskild ordning kring krisledning där kommunstyrelsen aktiveras som krisledningsnämnd. Vi ser inte att ett särskilt utskott utöver denna funktion, och kommunstyrelsens ansvar i övrigt, därmed är nödvändigt. Staden utgår från ansvars-, närhets- och likhetsprincipen i hela sitt krisberedskapsarbete, såväl i planerings- och förberedelsearbetet, som i hanteringen av en händelse. Detta innebär att ansvaret inte förflyttas vid en kris utan respektive förvaltning eller bolag ansvarar för hanteringen, så långt det är möjligt. Det finns idag en ordning för krisledning för nämnder och bolag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rekommenderar också att lokala krisledningsplaner specifika för respektive förvaltning inom kommunen upprättas. Det handlar om att varje nämnd och styrelse har rutiner för att inom sina respektive verksamheter identifiera och hantera säkerhetsfrågor. Ansvaret för kommunstyrelsen är tydligt och det ska också vara tydligt i ordinarie styrning och ledning för att inte riskera göra viktiga frågor om säkerhet och trygghet till sidofrågor eller hanteras långt ifrån verksamheterna. Det som behöver ses över är kunskapen och medvetenheten i de ordinarie strukturerna i stadens organisation, i linje med stadens säkerhetsprinciper. Därför har vi i ett annat ärende kring förebyggande åtgärder påpekat att hela säkerhetsarbetet från riskanalyser till behövliga insatser ska tydliggöras och samordnas på en stadsövergripande nivå. Därför betonar vi vikten av adekvata säkerhetsanalyser gällande exempelvis hoten mot demokratin.

2 Yrkande (S) Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående stadens arbete med civilt försvar Hoten mot demokratin ökar på flera sätt. Våldsbejakande extremism, påverkan på information- och kunskapsförmedling samt andra hot som söker underminera det öppna samhället måste prioriteras i civilförsvarsarbetet. Därför ska sådana hot och risker tydligt identifieras inom ramen för säkerhetsskyddsarbetet. Vi ser detta som en viktig grund i arbetet med de kommande säkerhetsskyddsanalyserna. Förslag till beslut i kommunstyrelsen: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att i det fortsatta arbetet med civilt försvar inkludera hot mot demokratin i framtagandet av säkerhetsskyddsanalyser.

3 Yrkande MP, S, V Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående stadens arbete med civilt försvar Klimatfrågan är vår tids största ödesfråga. Staden behöver ha en god beredskap för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Extremväder kommer att bli allt vanligare. Sommarens värmebölja visar att vi behöver förbereda oss inte bara inför skyfall och höjd havsnivå utan även för torka och hetta. Att inkludera civilbefolkningen och civilförsvaret är en viktig pusselbit i arbetet. På nationell nivå finns sju särskilda områden utpekade att arbeta vidare med: energiförsörjning, livsmedel (inkl. dricksvatten), transporter, hälso-och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, infor mation och kommunikation, samt skydd och säkerhet. Det är viktigt att klimatfrågan inkluderas i det fortsatta arbetet och att samtliga områden fungerar även vid extremväder. Förslag till beslut i kommunstyrelsen: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att i det fortsatta arbetet med civilt försvar inkludera beredskap för effekter av klimatförändringarna.

4 Göteborg den Yrkande (M), (L) och (KD) Kommunstyrelsen Ärende TILLÄGGSYRKANDE ang. Stadens arbete med civilt försvar Kommunstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt Stadsledningskontoret att utreda och återredovisa förslag på en utvecklad krisledningsorganisation med ett politiskt tillsatt utskott under Kommunstyrelsen. ÄRENDET Planeringen för det civila försvaret ska återupptas efter att mer eller mindre ha avvecklats sedan det kalla kriget avslutades. Kommunerna ska nu påbörja arbetet med de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) för att på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig. Det nuvarande nationella beredskapssystemet, vilket beslutades av Sveriges riksdag 2006, utgår från en annan hotbild. Systemet är främst uppbyggt för att parera allvarliga fredstida händelser såsom olyckor. Att förbereda kommunen för att verka och fungera i händelse krigsfara och krig innebär en ordentlig ambitionshöjning. En god krisberedskap i organisationen förutsätter ledning och ledarskap. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslog i februari 2018 att ge Stadsledningskontoret i uppdrag att utreda och återredovisa förslag på en utvecklad krisledningsorganisation. Yrkandet avslogs. Med anledning av att regeringen nu initierat processen för att återta och utveckla civil försvarsförmåga vill vi ånyo aktualisera frågan om en ny krisledningsorganisation, som är bättre rustad att möta de högre krav som ställs med anledning av den höjda ambitionsnivån för det civila försvaret. Beredskapsfrågorna måste, givet det förändrade säkerhetsläget, ges högre prioritet och kontinuerligt och med engagemang följas av Stadens politiska ledning. De borgerliga partierna har för avsikt att efter valet 2018 ta initiativ till en förändrad och utvecklad krisberedskapsorganisation. Vi förordar att ett särskilt krisberedskapsutskott inrättas under Kommunstyrelsen. Utskottet ska bestå av minst två ledamöter och ha till uppgift att leda, följa och övervaka arbetet med att implementera Stadens säkerhetspolicy och -riktlinjer samt olika åtgärder syftande till en förbättrad krisberedskap. Utskottet kommer därmed ha andra uppgifter än den lagstadgade krisledningsnämnden. Föredragande i utskottet bör säkerhetschefen vara. I och med att beredskaps- och säkerhetsfrågorna ges ökad prioritet och dignitet av politiken kan även tjänstemannaorganisationen för området behöva ses över och justeras. Denna aspekt bör belysas av utredningen och beaktas av Stadsdirektören vid organiseringen av Stadsledningskontoret.

5 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1846/16 Handläggare Karin Eriksson Telefon: E-post: Stadens arbete med civilt försvar Förslag till beslut I kommunstyrelsen Stadsledningskontoret får i uppdrag att arbeta med civilt försvar i enligt med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtnade. Sammanfattning Ärendet behandlar hur Göteborgs Stad ska möta uppdraget kring civilt försvar i fortsatt arbete och föreslår en organisering av arbetet inom Göteborgs Stad. Återuppbyggnaden av det civila försvaret är en omfattande uppgift som omfattar alla i samhället. Så långt det är möjligt ska arbetet bygga på de strukturer och processer som används inom krisberedskapen. I detta ligger också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet. Utgångspunkten är att förmågan att hantera fredstida kriser ska ge grundläggande förmåga att hantera krigssituationer. Den 19 juni 2018 undertecknades överenskommelse om kommuners arbete med civilt försvar mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Stadens arbete föreslås organiseras i ett projekt, Civilt försvar med start och avslut Projektet ska verka under den inventerings- och uppstartsperiod som behövs för det kommande långsiktiga stadenövergripande arbetet med civilt försvar. Vid projektets utgång övergår arbetet med civilt försvar till ordinarie verksamhet i förvaltningar, bolag och förbund. Stadsledningskontoret föreslås ansvara för projektet, med deltagare även från andra förvaltningar, bolag och förbund. Ekonomiska konsekvenser Arbetet med civilt försvar under en första analys- och faktafas, till och med , innebär kostnader för exempelvis processledning, utbildning, möten och kommunikation. Dessa kostnader finansieras inom ramen för de särskilda ekonomiska medel staten tilldelat Staden för arbete med civilt försvar. Barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån dessa perspektiv då Stadens arbete med civilt försvar omfattar alla, allmänheten och verksamma i Göteborg, oberoende av ålder, kön, sexuell läggning och/eller etnisk bakgrund. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (9)

6 Miljöperspektivet I arbetet med civilt försvar finns också en ambition att säkerställa en god miljö. Omvärldsperspektivet Frågan kring totalförsvaret och civilt försvar har under de senaste åren åter aktualiserats efter att det säkerhetspolitiska läget har förändrats och den bedömda hotbilden har ökat. Under åren 2016 och 2017 har regeringen givit myndigheter uppdrag inom ramen för civilt försvar och totalförsvar. Flera kommuner har startat samtal i olika samarbetsformer med varandra och olika regionala och nationella aktörer utifrån nu gällande lagstiftning och kända uppdrag till myndigheter. Göteborg Stad deltar i ett antal forum och följer utvecklingen. Bilaga Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (9)

7 Ärendet Ärendet behandlar hur Göteborgs Stad ska möta uppdraget kring civilt försvar i fortsatt arbete och föreslår en organisering av arbetet inom Göteborgs Stad. Beskrivning av ärendet Kommunernas förmåga att upprätthålla sin verksamhet under störda förhållanden och ytterst i samband med krigsfara och krig är av grundläggande betydelse för Sveriges samlade förmåga att motstå yttre hot. I 3 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) föreskrivs därför att kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Dessa förberedelser är i fredstid kommunens bidrag till det samlade civila försvaret. I krig är det civila försvaret i kommunen liktydigt med all den verksamhet som kommunen då ska bedriva. Utgångspunkten för krisberedskapen och civilt försvar är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar beredskapen. I detta ligger också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet. Totalförsvar Totalförsvaret är benämningen på all den samhällsviktiga verksamhet vilken skall bedrivas i Sverige i händelse av krig. Detta innebär att civilt försvar och militärt försvar tillsammans är totalförsvaret. Grunden för totalförsvaret utgörs ytterst av Sveriges befolkning. Befolkningens försvarsvilja, motståndskraft och förmåga att hantera fredstida kriser och situationer under höjd beredskap är avgörande för att skapa ett totalförsvar. Åren Frågan kring totalförsvaret och civilt försvar har under de senaste åren åter aktualiserats efter att det säkerhetspolitiska läget har förändrats och den bedömda hotbilden har ökat. I slutet på 2017 utökade försvarsberedningen, i sin rapport, den mentala kartan med att gå från krismedvetenhet till krigsmedvetenhet. Försvarsberedningen talade även, i samband med att rapporten presenterades, om att vi nu står inför en samhällsreform. Under åren 2016 och 2017 har regeringen givit myndigheter uppdrag inom ramen för civilt försvar och totalförsvar. Detta har skett i såväl regleringsbrev som i enskilda regeringsbeslut. I regeringsbeslut den 11 maj 2017 gavs Försvarsmakten, FM och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB ett uppdrag att främja och utveckla en sammanhängande planering av totalförsvaret och att per sista december 2018 återrapportera hur bevakningsansvariga myndigheter och prioriterade landsting och kommuner (vilka dessa är anges inte på grund av sekretess) har stärkt sin förmåga inom följande områden: Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap Samverkan med andra aktörer möter det krav på robusthet och sekretess som höjd beredskap kräver (inklusive säkerhetsskydd) Verka från skyddad ledningsplats Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (9)

8 I samma regeringsbeslut gavs uppdrag till FM och MSB att verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Arbetet ska vara genomfört senast den 31 december Under juni 2017 ändrade regeringen MSB:s regleringsbrev som innebar ett visst ekonomiskt tillskott till kommunerna för att planera för arbetet med höjd beredskap utifrån fyra områden: Ökad kunskap om totalförsvaret och kommunens ansvar och roll Deltagande i övningsverksamhet avseende totalförsvaret Stärkt säkerhetsskydd Ökad robusthet i samhällsviktig verksamhet Planeringen för höjd beredskap kommer att ställa höga krav på samtliga aktörer avseende bland annat förmåga till operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter. Övergripande nationell bedömning av utvecklingen inom civilt försvar Återuppbyggnaden av det civila försvaret är en omfattande uppgift som omfattar alla i samhället. Så långt det är möjligt ska arbetet bygga på de strukturer och processer som används inom krisberedskapen. Utgångspunkten är att förmågan att hantera fredstida kriser ska ge grundläggande förmåga att hantera krigssituationer. För att ge kraft och en inriktning för kommuners arbete med civilt försvar har MSB tagit fram en målbild för kommunernas beredskapsförberedelser för perioden 2018 till Fokus ligger på stärkt säkerhetsskydd, kompetenshöjning gällande totalförsvar samt planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Sju prioriterade områden På nationell nivå pekades år 2017 sju särskilda områden ut i det fortsatta förmågehöjande arbetet. Dessa områden är: energiförsörjning, livsmedel (inkl. dricksvatten), transporter, hälso-och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation, samt skydd och säkerhet. Planering för krisberedskap och civilt försvar Berörda aktörer behöver fortsatt prioritera sin egen och den gemensamma beredskapsplaneringen. En viktig förutsättning för beredskapsarbetet är att de underlag som ligger till grund för fortsatt planering och utveckling av krisberedskapen och civilt försvar möjliggör att identifierade behov omsätts i verksamhetsplanering, implementering av åtgärder och uppföljning. Befolkningsskydd Att värna civilbefolkningen är en central uppgift för det civila försvaret. En god förmåga att kunna skydda civilbefolkningen vid väpnade angrepp är också stärkande för trovärdigheten i totalförsvaret, vilket i sin tur stärker försvarsförmågan. MSB konstaterar att någon aktiv planering inom befolkningsskyddet för exempelvis utrymning och inkvartering under höjd beredskap inte har förekommit sedan millennieskiftet. MSB avser att, i samråd med Försvarsmakten och Polismyndigheten, meddela föreskrifter om hur utrymning ska planläggas. MSB avser även, i samråd med Försvarsmakten, att besluta om vilka områden som ska planläggas för utrymning. Länsstyrelserna, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (9)

9 landstingen och kommunerna bör påbörja planering för utrymning och evakuering i avvaktan på föreskrifter. Skyddsrumslagstiftningen behöver ses över, bland annat med anledning av att uppgifter behöver fördelas till kommunal nivå. MSB ser också behov av att regeringen ger en närmare inriktning för skyddsrumsverksamheten, liksom vilka ekonomiska ramar som ska gälla för denna. Under 2018 avser MSB ta fram ett kunskapsunderlag för de vägval som behöver göras för att möjliggöra effektiv varning till befolkningen, samt ta fram förslag till framtida tekniska lösningar för effektiv varning till befolkningen i både fred och krig. Räddningstjänst under höjd beredskap Den kommunala räddningstjänsten är idag inte dimensionerad för att kunna hantera en situation med höjd beredskap och väpnat angrepp. MSB avser att återkomma till regeringen med närmare bedömningar av de aktuella utvecklings- och anpassningsbehoven för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap och för MSB:s förstärkningsresurser, samt vilka kostnader för staten som dessa behov kan föranleda. Säker kommunikation Det är vitalt att aktörer med uppgifter inom krisberedskapen och civilt försvar ges förutsättningar att kommunicera säkert i hela hotskalan. I detta ligger behovet av robusthet och sekretess, vilket förutsätter användandet av säkra kommunikationer. Informationssäkerhet och säkerhetsskydd Många verksamheter som utgör det civila försvaret är i högsta grad beroende av olika typer at IT-system. Dessa system måste skyddas för att säkerställa funktionaliteten i det civila försvaret. De aktörer som klassat sina informationstillgångar och identifierat att man hanterar uppgifter som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet måste skyndsamt agera för att säkerställa fullgott säkerhetsskydd för denna information. MSB bedömer att aktörerna behöver prioritera att skapa förmåga att hantera hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet så att en återupptagen beredskapsplanering för civilt försvar kan genomföras på ett informationssäkert sätt. Totalförsvarsövning 2020 Försvarsmakten och MSB planerar för en nationell totalförsvarsövning år Övningen ska bidra till att öka Sveriges totalförsvarsförmåga och kommer att engagera många delar av samhället, både militära och civila, offentliga och privata, på framför allt central och regional nivå, men även på lokal nivå. Det är ännu inte klart vilken exakt omfattning totalförsvarsövningen kommer att ha eller när på året den ska äga rum. Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar Den 19 juni 2018 undertecknades överenskommelse om kommuners arbete med civilt försvar mellan MSB och Sveriges kommuner och landsting, SKL. I överenskommelsen framgår målen för det civila försvaret som är att: Värna civilbefolkningen Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (9)

10 Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld Alla kommuner ska påbörja de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig. Prioriterade uppgifter Prioriterade uppgifter för kommunerna under perioden är: Kompetenshöjning gällande totalförsvar Säkerhetsskydd Krigsorganisation och krigsplacering Kompetenshöjning gällande totalförsvar Förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna behöver ha grundläggande kunskaper om de författningar och arbetssätt som gäller vid höjd beredskap, krigsfara och krig. Det är angeläget att kunskapen om totalförsvaret ökar. Kommunens uppgift: Nyckelpersoner (med nyckelpersoner avses minst kommunstyrelsen och kommunledningen) i kommunens organisation ska under perioden genom utbildning ges kunskaper om höjd beredskap och totalförsvar. Säkerhetsskydd Arbetet med beredskapsförberedelser inom det civila försvaret skapar behov av ett utökat och stärkt arbete med säkerhetsskydd. Säkerhetsskydd handlar om att skydda verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten. Uppgifter enligt lag: Kommunen ska vidta nödvändiga förberedelser för att i arbetet med beredskapsförberedelser, enligt 3 kap. 1 5 LEH på ett säkert sätt kunna hantera frågor som är av vikt för Sveriges säkerhet. Säkerhetsskyddslagens (1996:627) och den kommande säkerhetsskyddslagens (2018:585) bestämmelser ska kunna tillämpas i erforderlig omfattning. Kommunens uppgifter: Kommunen ska ha en säkerhetsskyddschef. Kommunen ska ha rutiner och materiel (säkerhetsskåp m.m.) för att kunna hantera uppgifter som omfattas av sekretess och som rör Sveriges säkerhet utan att de röjs, ändras eller förstörs. Kommunen ska under perioden etablera en process för säkerhetsskyddsanalys samt analysera prioriterade delar av kommunens verksamhet. Krigsorganisation och krigsplacering Uppgifter enligt lag: Kommuner och landsting ska vid höjd beredskap, enligt 7 lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (9)

11 inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Kommuner ska enligt, 4 förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ha de planer som behövs för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bl.a. krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen. Kommunens uppgifter: Kommunen ska under perioden påbörja en planering för sina uppgifter inom totalförsvaret. Planeringen ska avse den verksamhet som kommunen ska bedriva under höjd beredskap samt dess krigsorganisation och krigsplaceringar. Arbetet med de prioriterade uppgifterna kompetenshöjning gällande totalförsvar och säkerhetsskydd ska genomföras under perioden 2018 till Arbetet med framtagande av krigsorganisation och krigsplacering av personal ska vara påbörjat men behöver inte vara avslutat till Övriga uppgifter Övriga uppgifter för kommunerna är: Ledningsansvar Geografiskt områdesansvar Rapportering Ledningsansvar Uppgifter enligt lag: Vid höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen enligt, 3 kap. 2 LEH, för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Kommunens uppgifter: Kommunen bör utbilda och öva kommunstyrelsen i uppgiften att under höjd beredskap ansvara för kommunens ledning. Kommunen bör inom ramen för den statliga ersättningen medverka i utbildningar och övningar som anordnas av länsstyrelsen och delta i övning anordnad av annan statlig myndighet. Geografiskt områdesansvar Uppgifter enligt lag: Kommuners geografiska områdesansvar, som regleras i 3 kap. 4 LEH, innebär att kommunstyrelsen under höjd beredskap ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. Kommunens uppgifter: Kommunen bör informera berörda lokala aktörer om arbetet med beredskapsförberedelser och möjligheter till samverkan på lokal nivå. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (9)

12 Rapportering Uppgifter enligt lag: Kommuner ska under höjd beredskap, enligt 3 kap, 5 LEH hålla den myndighet som regeringen bestämmer (länsstyrelsen) informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen. Kommunens uppgifter: Kommunen ska medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för informationsutbyte. Kommunen ska i samverkan med länsstyrelsen implementera rutiner för rapportering och för lägesbilder. Påbörjat arbete inom Stadsledningskontoret Förvaltningsstaben, Samhällsskydd och Beredskap har sedan 2017 följt utvecklingen och debatten kring civilt försvar och totalförsvar. Kompetenshöjning inom området är påbörjat, om än i mindre omfattning. Arbete pågår för att ta fram en kommunikationsplan/utbildningsplan för kompetenshöjning till olika målgrupper. Kontakter och dialog med andra förvaltningar och bolag sker utifrån de kända beslut som är tagna på nationell nivå samt frågeställningar som kommer till kontoret. Exempel är frågan om fastighetsägarnas skyldighet avseende skyddsrum. Ett annat område är stadsbyggnadskontorets kartdatabaser med mera utifrån sekretess. Staden har utsedd säkerhetsskyddchef. Sedan några år pågår arbetet med att stärka stadens säkerhetsskydd och under hösten 2017 genomfördes en utbildningsinsats kring säkerhetsskydd för berörda verksamheter inom Staden. Från 2019 kommer staden ha förmåga att samverka med myndigheter utifrån Försvarsmaktens krav på sekretess och kryptosystem. Inventering av befintliga anläggningar lämpliga som skyddade ledningsplatser är gjorda med stöd av MSB. Resultat/förslag på åtgärder beräknas komma från MSB under 4:e kvartalet Arbetet med hur stadens krigsorganisation och då också vilken personal som ska krigsplaceras är omfattande och i nuläget fokuseras arbetet på hur det ska göras. Deltagit i samverkansövningar med bland annat Försvarsmakten, exempelvis Regional ledningsträningsövning RLTÖ 2017 och Chef insats samverkansfältövning våren För rapportering finns de av staten anvisade teknisk systemen radiokommunikation för effektiv ledning, Rakel och webbaserat informationssystem, WIS. Dessa system implementerats succesivt i stadens förvaltningar, bolag och förbund. Förslag på struktur för fortsatt arbete inom Staden Arbetet föreslås organiseras i ett projekt, Civilt försvar med start och avslut Projektet ska verka under den inventerings- och uppstartsperiod som behövs för det kommande långsiktiga stadenövergripande arbetet med civilt försvar. Vid Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (9)

13 projektets utgång övergår arbetet med civilt försvar till ordinarie verksamhet i förvaltningar, bolag och förbund. Stadsledningskontoret föreslås ansvara för projektet, med deltagare även från andra förvaltningar, bolag och förbund. Projektet innebär kostnader för exempelvis processledning, utbildning, möten och kommunikation. Dessa kostnader finansieras inom ramen för de särskilda ekonomiska medel staten tilldelat Staden för arbete med civilt försvar. Från år 2019 bedöms att kommunala resurser (personella och ekonomiska) kan komma att behövas. Resurser kan behövas för utbildning, ökad detaljplanering, upprustning och eller bibehållande av civilförsvarsanläggningar mm. Omfattningen är svårbedömt då Stadens förvaltningar, bolag och förbund i nuläget är olika mycket berörda av arbetet med civilt försvar. Stadsledningskontorets bedömning Statens förväntningar på kommunerna när det gäller civilt försvar har de senaste åren varit lågt ställda. Dessa förväntningar har nu ökat och bedöms komma att öka ytterligare. Det arbete stadsledningskontoret påbörjat inom ramen för civilt försvar är i linje med den överenskommelse om kommunernas uppdrag kring civilt försvar som undertecknades i juni 2018 mellan MSB och SKL. Det finns flera frågor och utmaningar i det framtida arbetet med civilt försvar varför det bedöms vara en framgångsfaktor att arbetet under organiseras i ett projekt som leds av stadsledningskontoret. Karin Eriksson Handläggare Gabriella Nässén Chef Förvaltningsstaben Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (9)

14 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

15 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse Målbild för perioden 2018 till Ersättning Myndigheternas stöd till kommunerna Kristidsverksamhet Prioriterade uppgifter Kompetenshöjning gällande totalförsvar Säkerhetsskydd Krigsorganisation och krigsplacering Övriga uppgifter Ledningsansvar Geografiskt områdesansvar Rapportering Bilaga 1 Ersättning Bilaga 2 - Uppföljning... 13

16 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 1. Överenskommelse Denna överenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) reglerar ersättning och uppgifter och därtill kopplat stöd för kommunernas arbete med civilt försvar under perioden Åtgärderna ska påbörjas och i vissa fall genomföras under perioden 2018 fram till 31 december Kommunerna, länsstyrelserna och MSB ska arbeta tillsammans för att öka samhällets robusthet och beredskap på lokal nivå. En god beredskapsutveckling ska bygga på ett nära samarbete mellan staten, SKL samt kommunerna. Uppgifterna utgår från: lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (FEH) säkerhetskyddslagen (1996:627) och den kommande säkerhetsskyddslagen (2018:585) Utgångspunkten för arbetet med civilt försvar är krisberedskapen. Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar är ett komplement till Överenskommelse om kommunernas krisberedskap diarienummer SKL 12/6159 och MSB Överenskommelsen utesluter inte arbete med andra åtgärder avseende förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap (civilt försvar) enligt LEH. Denna överenskommelse reglerar de förberedelser som kommunen ska vidta inför höjd beredskap. Överenskommelsen reglerar inte förhållanden mellan stat och kommun vid höjd beredskap. Detta förhållande regleras enligt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Denna överenskommelse gäller från och med undertecknat datum och tillsvidare men kan justeras eller sägas upp, dock tidigast fr.o.m Justering och uppsägning kan även ske om det föranleds av ändring eller upphävande av LEH eller FEH. Vid uppsägning eller ändring av överenskommelsen ska detta ske i samordning med eventuella övergångsbestämmelser i lag och förordning. Stockholm den 19 juni 2018 Stockholm den 19 juni 2018 MSB SKL Dan Eliasson Vesna Jovic

17 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020 Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning ska planeringen för civilt försvar återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för verksamheten i statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret. Målet för det civila försvaret är att: Värna civilbefolkningen Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld Alla kommuner ska påbörja arbetet avseende de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig. Prioriterade uppgifter för kommunerna under perioden är: Kompetenshöjning gällande totalförsvar Säkerhetsskydd Krigsorganisation och krigsplacering Arbetet med de prioriterade uppgifterna kompetenshöjning gällande totalförsvar och säkerhetsskydd ska genomföras under perioden 2018 till Arbetet med framtagande av krigsorganisation och krigsplacering av personal ska vara påbörjat men behöver inte vara avslutat till Statens förväntningar på kommunens arbete ska stå i paritet med den ersättning som kommunen erhåller. 1.2 Ersättning De ekonomiska medlen fördelas på ett sådant sätt att alla kommuner kan komma igång med arbetet med beredskapsförberedelser. En del av de ekonomiska medlen styrs till kommuner som ligger i eller i anslutning till militärstrategiskt viktiga områden. Kommunerna är placerade i två kategorier: Kategori 1: Kommuner som ligger i eller i anslutning till militärstrategiskt viktiga geografiska områden i händelse av en säkerhetspolitisk kris eller krig Kategori 2: Övriga kommuner Kommuner i kategori 1, som erhåller en högre ersättning, ska hålla ett högre tempo i arbetet med beredskapsförberedelser utifrån de prioriterade

18 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) uppgifterna. Kommunerna i kategori 1 bör också under perioden kunna inleda arbete med övriga uppgifter d.v.s. ledningsansvar, geografiskt områdesansvar och rapportering. Den del av ersättningen som baseras på invånarantal ska för år 2018 till 2020 utgå från invånarantalet i respektive kommun den 31 december Ersättningen betalas ut senast den 30 juni respektive år. Inför första utbetalningen får kommunen reda på storleken på sin årliga ersättning. Principer för beräkning av ersättning finns i bilaga 1. Bilaga 1 omfattas av försvarssekretess (15 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen 2009:400). 1.3 Myndigheternas stöd till kommunerna Enligt denna överenskommelse ska MSB och andra myndigheter stödja kommunernas arbete med civilt försvar. Stödet ska kopplas direkt till de åtgärder som beskrivs i överenskommelsen. Stödet till kommunerna kommer, i samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och myndigheter, att utvecklas under perioden. Kommunerna ska involveras och bidra i arbetet. Beredskapsförberedelserna i kommunerna bör sedan genomföras i takt med att stöd i form av bl.a. vägledningar och utbildningar finns på plats. För de tre prioriterade uppgifterna lämnas följande inriktning för stödet: (1) Kompetenshöjning gällande totalförsvar: De regionala totalförsvarskonferenserna genomförs under Kartläggning av lagstiftning och framtagande av systematiskt koncept för kunskapsspridning beräknas vara klart i början av Kommunen kan påbörja arbetet med uppgifterna under 2018 och genomföra dem (2) Säkerhetsskydd: De regionala utbildningarna i säkerhetsskydd genomförs under Vägledningarna väntas vara klara i början av Kommunerna kan påbörja uppgifterna under 2018 och genomföra dem under 2019 och (3) Krigsorganisation och krigsplacering: Vägledning och planeringsförutsättningar ska vara klara från andra halvan av Kommunerna kan påbörja uppgifterna under andra halvan av 2019 och under MSB kommer på sin webbplats med start hösten 2018 att publicera arbetsläget i utvecklingen av stöd, samt befintliga vägledningar m.m. 1.4 Kristidsverksamhet Uppgifter enligt LEH 3 kap. 3 avseende kristidsverksamhet finns inte med i denna överenskommelse för perioden Kristidsverksamheten kommer att lyftas in i arbetet med civilt försvar när förutsättningarna för detta finns på plats.

19 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 2. Prioriterade uppgifter Nedan följer en beskrivning av de för perioden 2018 till 2020 prioriterade uppgifterna som kommunerna särskilt ska arbeta med avseende civilt försvar. 2.1 Kompetenshöjning gällande totalförsvar Förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna behöver ha grundläggande kunskaper om de författningar och arbetssätt som gäller vid höjd beredskap, krigsfara och krig. Det är angeläget att kunskapen om totalförsvaret ökar. Kommunens uppgift: Nyckelpersoner 1 i kommunens organisation ska under perioden genom utbildning ges kunskaper om höjd beredskap och totalförsvar. Statliga myndigheters stöd: - Länsstyrelsen bör genomföra regionala utbildningar och konferenser för att höja kompetensen gällande totalförsvar. - MSB ska i samverkan med Försvarsmakten och kommunala företrädare ta fram ett koncept för systematisk kunskapsspridning om totalförsvaret och planeringen inför höjd beredskap. I konceptet kan ingå seminarier, webb-utbildningar, kurser samt utbildningsmaterial. - MSB ska göra en sammanställning och ta fram grundläggande utbildning avseende det regelverk som gäller för kommuner inför och vid höjd beredskap. 1 Med nyckelpersoner avses minst kommunstyrelsen och kommunledningen.

20 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 2.2 Säkerhetsskydd Arbetet med beredskapsförberedelser inom det civila försvaret skapar behov av ett utökat och stärkt arbete med säkerhetsskydd. Säkerhetsskydd handlar om att skydda verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten. Uppgifter enligt lag: Kommunen ska vidta nödvändiga förberedelser för att i arbetet med beredskapsförberedelser, enligt 3 kap. 1-5 LEH på ett säkert sätt kunna hantera frågor som är av vikt för Sveriges säkerhet. Säkerhetsskyddslagens (1996:627) och den kommande säkerhetsskyddslagens (2018:585) bestämmelser ska kunna tillämpas i erforderlig omfattning. Kommunens uppgifter: Kommunen ska ha en säkerhetsskyddschef. Kommunen ska ha rutiner och materiel (säkerhetsskåp m.m.) för att kunna hantera uppgifter som omfattas av sekretess och som rör Sveriges säkerhet utan att de röjs, ändras eller förstörs. Kommunen ska under perioden etablera en process för säkerhetsskyddsanalys samt analysera prioriterade delar av kommunens verksamhet. Statliga myndigheters stöd: - Länsstyrelsen bör stödja kommunens arbete med säkerhetsskydd. - MSB ska med stöd av Säkerhetspolisen ta fram en vägledning för kommuners arbete med säkerhetsskyddsanalys. - MSB ska ta fram en vägledning i praktiskt arbete med säkerhetsskydd och signalskydd (säkerhetsskåp, datorer, lokaler m.m.). - MSB ska genomföra regionala utbildningar avseende säkerhetsskydd. - MSB ska tillhandahålla en grundläggande interaktiv utbildning i säkerhetsskydd. Förtydliganden: Enligt säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska alla kommuner ha en säkerhetsskyddschef, om det inte är uppenbart obehövligt. Enligt denna överenskommelse ska samtliga kommuner ha en säkerhetsskyddschef, då detta är en förutsättning för att kommunerna ska kunna samverka med länsstyrelsen och Försvarsmakten avseende totalförsvarsfrågor. Den 1 april 2019 träder en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) i kraft. Uppgifterna i överenskommelsen är formulerade utifrån den terminologi som används i den nya lagen.

21 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 2.3 Krigsorganisation och krigsplacering Uppgifter enligt lag: Kommuner och landsting ska vid höjd beredskap, enligt 7 lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Kommuner ska enligt, 4 FEH, ha de planer som behövs för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bl.a. krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen. Kommunens uppgifter: Kommunen ska under perioden påbörja en planering för sina uppgifter inom totalförsvaret. Planeringen ska avse den verksamhet som kommunen ska bedriva under höjd beredskap samt dess krigsorganisation och krigsplaceringar. Statliga myndigheters stöd: - Länsstyrelsen bör genomföra utbildning i metod kring beredskapsplanläggning och krigsplacering samt stödja kommunen i planeringen. - MSB ska tillsammans med företrädare för länsstyrelserna och för kommunerna ta fram en vägledning för krigsorganisation och krigsplacering i kommun. - MSB ska tillsammans med Försvarsmakten och företrädare för kommunerna ta fram övergripande planeringsförutsättningar för den planering för det civila försvaret som kommunerna ska genomföra enligt överenskommelsen. Förtydligande: Kommuner i kategori 1 ska delta i länsstyrelsens analysarbete avseende stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap samt bör delta i arbetsgrupper anordnade av MSB och Försvarsmakten.

22 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 3. Övriga uppgifter 3.1 Ledningsansvar Uppgifter enligt lag: Vid höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen enligt, 3 kap. 2 LEH, för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Kommunens uppgifter: Kommunen bör utbilda och öva kommunstyrelsen i uppgiften att under höjd beredskap ansvara för kommunens ledning. Kommunen bör inom ramen för den statliga ersättningen medverka i utbildningar och övningar som anordnas av länsstyrelsen och delta i övning anordnad av annan statlig myndighet. Statliga myndigheters stöd: - Länsstyrelsen bör stödja kommunen bl.a. med övningar och utbildningar för ledning av verksamhet under höjd beredskap. - Länsstyrelsen ges möjlighet att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för kommunens förberedelser och deltagande i större övningar (t.ex. TFÖ 2020) där extra ersättning till kommunen är motiverad. - MSB ska utveckla sitt koncept för samverkan och ledning för höjd beredskap/civilt försvar. - MSB ska ta fram färdiga övningar för att öva kommunstyrelsen att leda verksamhet vid höjd beredskap enligt konceptet Öva enkelt. Förtydligande: Rådgivning och vägledning angående ledningsplatser samt ekonomiskt bidrag för tekniska åtgärder för ledningsplats ingår inte i överenskommelsen, utan hanteras vid behov i en egen process hos MSB.

23 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 3.2 Geografiskt områdesansvar I det geografiska områdesansvaret finns en förberedande del som är nödvändig för att såväl fredstida krishantering som den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap ska fungera. Många kommuner har ett samverkansorgan för krisberedskap, som används för den förberedande delen av det geografiska områdesansvaret. Formerna för hur det geografiska områdesansvaret ska tillämpas inför och vid höjd beredskap kommer att utvecklas under de kommande åren. Uppgifter enligt lag: Kommuners geografiska områdesansvar, som regleras i 3 kap. 4 LEH, innebär att kommunstyrelsen under höjd beredskap ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. Kommunens uppgifter: Kommunen bör informera berörda lokala aktörer om arbetet med beredskapsförberedelser och möjligheter till samverkan på lokal nivå. Statliga myndigheters stöd: - Länsstyrelsen bör stödja kommunen i utvecklingen av geografiskt områdesansvar inför och vid höjd beredskap. - MSB ska i samverkan med Försvarsmakten och kommunala företrädare ta fram ett informationsmaterial som är anpassat till ovanstående åtgärd.

24 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) 3.3 Rapportering Uppgifter enligt lag: Kommuner ska under höjd beredskap, enligt 3 kap, 5 LEH hålla den myndighet som regeringen bestämmer (länsstyrelsen) informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen. Kommunens uppgifter: Kommunen ska medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för informationsutbyte. Kommunen ska i samverkan med länsstyrelsen implementera rutiner för rapportering och för lägesbilder. Statliga myndigheters stöd: - Länsstyrelsen och MSB ska utveckla och implementera en etablerad lösning som omhändertar kraven såväl tekniskt, fysiskt som administrativt för att kommunen ska kunna utbyta information som rör Sveriges säkerhet med respektive länsstyrelse och inom länet med kommuner och privata aktörer. - Länsstyrelsen och MSB ska återföra information från andra statliga myndigheter till kommunerna i de frågor som har påverkan på kommunernas beredskapsplanering. Förtydligande: Kommunen ska medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för informationsutbyte, under förutsättning att införandet inte medför några större kostnader för kommunen.

25 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) Bilaga 1 Ersättning Bilaga 1 omfattas av försvarssekretess (15 kap. 2 offentlighets- och sekresslagen 2009:400).

26 Diarienr SKL 18/01807 MSB (13) Bilaga 2 - Uppföljning Uppföljningen ska ske gentemot de uppgifter som kommunerna har enligt LEH och särskilt de prioriterade uppgifter som anges i denna överenskommelse. Fokus i uppföljningen ska ligga på att kommunen har påbörjat uppgifter. Uppföljning av kommunens arbete med civilt försvar ska samordnas med uppföljning av Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Hela ersättningen ska användas till uppgifterna i denna överenskommelse. Det är möjligt att inom överenskommelsens period spara en större del av ersättningen till kommande år i syfte att genomföra denna överenskommelses uppgifter. Kommunen ska då ha en plan för hur ersättningen ska användas kommande år. Däremot är det inte möjligt att spara denna periods ersättning till efter perioden. I enlighet med de principer som gäller för när ersättningen kan reduceras eller falla bort, kan MSB besluta om en lägre ersättning för en kommun som inte har en plan för hur oförbrukade medel ska användas. MSB kommer att ta fram och distribuera anvisningar för den ekonomiska hanteringen i kommunerna i anslutning till överenskommelsen. MSB kommer vidare komplettera befintlig processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap med vad som gäller för arbetet med civilt försvar. Principer för när ersättningen kan reduceras eller falla bort Länsstyrelsen kan i enlighet med FEH föreslå för MSB att en del av ersättningen ska reduceras eller falla bort. MSB fattar beslut om reducerad ersättning utifrån länsstyrelsens rapportering. Hur mycket som ska reduceras eller falla bort avgörs från fall till fall. Reduktion av den ersättning som kommunen får för utförandet av uppgifter enligt LEH ska ske i proportion till hur stor del av arbetet som utförts. Följande principer ligger till grund för beslutet om att en del av ersättningen för uppgifterna ska reduceras eller falla bort: om en kommun inte påbörjat arbetet med de prioriterade uppgifterna i denna överenskommelse om ersättningen finansierar annan verksamhet än den som är beskriven som ersättningsgill i lagen eller denna överenskommelse om en kommun 12 månader efter periodens slut har oförbrukade medel ska dessa återbetalas MSB:s beslut om reducerad ersättning kan överklagas i enlighet med 8 kap. 1 LEH. För formerna för överklagande samt fastställande och beräkning av överklagandetid hänvisas till förvaltningslagen (2017:900). Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunen på de brister som identifierats i uppföljningsarbetet. Kommunen ska med stöd av länsstyrelsen upprätta en åtgärdsplan för hur bristerna ska hanteras.