Tilläggsyrkande om återrapportering av den generella krisberedskapen

Transkript

1 Tilläggsyrkande S och MP Kommunstyrelsen Ärende Tilläggsyrkande om återrapportering av den generella krisberedskapen Inför varje mandatperiod är kommunerna enligt lag skyldiga att genomföra/revidera sina riskoch sårbarhetsanalyser. Inom Göteborgs Stad har arbetet inför kommande mandatperiod precis dragits igång. Upplägget innebär att alla nämnder och styrelser uppdaterar sina lokala analyser samt att det görs en samlad analys för hela staden. Samhällsskydd och beredskap vid stadsledningskontoret har den sammanhållande rollen i denna process. Det är viktigt att beredskapen för att hantera terrorhändelser lyfts fram i detta arbete. Det har under de senaste åren hänt mycket i omvärlden som staden nu behöver ta hänsyn till. Det är också viktigt att genom lämpliga övnings- och utbildningsinsatser säkerställa att kompetensen för att hantera terrorismrelaterade händelser är god. Förslag till beslut i kommunstyrelsen: Att Att uppdra åt stadsledningskontoret att se till att beredskapen för att hantera terrorhändelser lyfts fram i det pågående arbetet med att revidera stadens riskoch sårbarhetsanalyser uppdra åt stadsledningskontoret att, i samband med det arbetet, genomföra de övnings- och utbildningsinsatser som krävs för att kompetensen att hantera terrorismrelaterade händelser ska vara uppdaterad och tillräcklig

2 Göteborg den Yrkande (M), (L) och (KD) Kommunstyrelsen Ärende YRKANDE ang. återrapportering av den generella krisberedskapen Kommunstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt Stadsledningskontoret att utreda och återredovisa förslag på en utvecklad krisledningsorganisation med ett politiskt tillsatt utskott under Kommunstyrelsen. Förändrad hotbild mot Sverige Stadsledningskontoret konstaterar i tjänsteutlåtandet att strukturen för Göteborgs Stads generella krisberedskapsarbete inklusive krissamordningen inte behöver förändras. Vi håller inte med. Hotbilden mot det svenska samhället har förändrats till det sämre. Försvarsberedningen konstaterar i sin delrapport 1 att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det ställer krav på en återuppbyggnad av det civila försvaret, som i allt väsentligt nedmonterades efter slutet av det kalla kriget. Det ställer också krav på en utvecklad beredskap och förmåga att hantera mycket svåra krissituationer och krigstillstånd. Säkerhetspolisen bedömer att terrorhotet mot Sverige är förhöjt. Det är känt att ett stort antal svenska medborgare har anslutit sig till extremistiska terrorgrupper i Syrien och Irak. Vi vet att en förhållandevis stor andel av dessa avreste från Göteborg. I och med att terrorgruppen ISIS trängs undan genom militära operationer i Levanten är det sannolikt att jihadister söker sig tillbaka till Sverige och Göteborg. Det är tyvärr sannolikt att det i Sverige och i Göteborg finns åtminstone ett fåtal individer med både ambition och förmåga att fortsätta sin kamp här. Terroristaktörer som agerar enskilt eller i mindre grupper är svåra att i förhand upptäcka och hindra. Det har vi lärt oss av ett antal terrorattentat i världen, Europa och för ett år sedan också i Sverige. Förändrad och förbättrad beredskap Det nuvarande nationella beredskapssystemet, vilket beslutades av Sveriges riksdag 2006, utgår från en annan hotbild. Systemet är främst uppbyggt för att parera allvarliga fredstida händelser såsom olyckor. Efter en sådan händelse, branden i Västmanlands län 2014, fick Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) i uppdrag av regeringen att skapa förutsättningar för en stärkt 1 Ds 2017:66

3 krisberedskap. Som främsta åtgärd förordade myndigheten att principerna för krisberedskapen ska ändras till att omfatta ansvarsprincipen 2, samverkansprincipen 3 och handlingsprincipen 4. Regeringen har ännu inte initierat något förslag om förändring av beredskapssystemet. Men då de förordade principerna sannolikt är mer lämpliga att agera utifrån bland annat i ett gråzonsläge mellan krig och fred är det inte orimligt att systemet står inför en förändring. Att implementera ett nytt beredskapssystem kommer att kräva arbete och energi. Men alldeles oavsett vilket system som framledes ska tillämpas förutsätter en god krisberedskap ledning och ledarskap. Beredskapsfrågorna måste, givet det förändrade säkerhetsläget, ges högre prioritet och kontinuerligt och med engagemang följas av Stadens politiska ledning. Utvecklad beredskapsorganisation i Göteborg De borgerliga partierna har för avsikt att efter valet 2018 ta initiativ till en förändrad och utvecklad krisberedskapsorganisation. Vi förordar att ett särskilt krisberedskapsutskott inrättas under Kommunstyrelsen. Utskottet ska bestå av minst två ledamöter och ha till uppgift att leda, följa och övervaka arbetet med att implementera Stadens säkerhetspolicy och -riktlinjer samt olika åtgärder syftande till en förbättrad krisberedskap. Utskottet kommer därmed ha andra uppgifter än den lagstadgade krisledningsnämnden. Föredragande i utskottet bör säkerhetschefen vara. I och med att beredskaps- och säkerhetsfrågorna ges ökad prioritet och dignitet av politiken kan även tjänstemannaorganisationen för området behöva ses över och justeras. Denna aspekt bör belysas av utredningen och beaktas av Stadsdirektören vid organiseringen av Stadsledningskontoret. 2 Ansvarsprincipen: Den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser. 3 Samverkansprincipen: Aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande. 4 Handlingsprincipen: Aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information.

4 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0912/17 Handläggare Henrik Ohlén Telefon: E-post: Återrapportering av den generella krisberedskapen Förslag till beslut I kommunstyrelsen Stadsledningskontorets uppdrag , att utifrån erfarenheterna från terrordådet i Stockholm undersöka om det finns behov av att ytterligare förstärka den generella krisberedskapen i Göteborg förklaras fullgjort. Sammanfattning Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att, utifrån erfarenheterna från terrordådet i Stockholm, undersöka om det finns behov av att ytterligare förstärka den generella krisberedskapen i Göteborg. Krisberedskapsarbete är ett ständigt pågående arbete som aldrig kan anses vara klart. Varje aktivitet i det arbetet förstärker den generella krisberedskapen i Göteborg. Stadsledningskontoret fortsätter samordna och leda stadens krisberedskapsarbete och i det arbetet fokuseras på de identifierade generella behov såsom tydliggörande av säkerhetschefernas roller och mandat, vikten av en väg in till förvaltningar och bolag för att underlätta snabb hantering vid en kris, användandet av nationella kommunikationssystem samt prioritering av utbildning och övning. Strukturen för Göteborgs Stads generella krisberedskapsarbete inklusive krissamordningen behöver inte förändrats utifrån terrorhändelsen på Drottninggatan i Stockholm. Ekonomiska konsekvenser Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån dessa perspektiv då krisberedskapsarbetet omfattar alla, allmänheten och verksamma i Göteborg, oberoende av ålder, kön, sexuell läggning och/eller etnisk bakgrund. Miljöperspektivet I Göteborgs Stads krisberedskapsarbete ingår bland annat planering för att hantera olika händelser som kan vara skadliga för miljön. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (5)

5 Omvärldsperspektivet I den centrala samordningen som stadsledningskontoret har, inom ramen för Göteborgs Stads krisberedskap, så följer stadsledningskontoret den händelseutveckling som skett i omvärlden. Stadsledningskontoret deltar även i forum som uppstått efter händelsen i Stockholm. Nya hotbilder kopplat till terrorism, våldbejakande extremism, extremt väder med mera är alla faktorer som beaktas i arbetet. Stadsledningskontoret ser i nuläget inget behov av att förändra Göteborgs Stads krisberedskapsarbete utifrån händelsen i Stockholm. Det utesluter däremot inte att det kan behöva genomföras riskreducerande åtgärder inom förvaltningar eller bolag som har beröringspunkter med hotbilder som kan leda till en händelse, likt den i Stockholm. I samband med att centrala myndigheter kommer med råd och rekommendationer kommer dessa att beaktas i Göteborgs Stads krisberedskapsarbete. Totalförsvaret och civilt försvar är områden som stadsledningskontoret idag bedömer främst kommer att påverka strukturen för samhällets krisberedskap och dess arbetssätt. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (5)

6 Ärendet Återrapportering av uppdrag kring eventuella behov av att förstärka den generella krisberedskapen i Göteborgs Stad efter händelsen i Stockholm den 7 april Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade med anledning av terrorhändelsen i Stockholm den 7 april att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utifrån erfarenheterna från terrordådet i Stockholm, undersöka om det finns behov av att ytterligare förstärka den generella krisberedskapen i Göteborg. Kommunstyrelsen hemställde till trafiknämnden att i samverkan med berörda nämnder och bolag samt med relevanta externa aktörer, undersöka om det finns behov av att i Göteborg vidta specifika åtgärder för att förebygga och förhindra attentat av den typ som genomfördes i Stockholm. Vid kommunstyrelsens möte , 773 lämnade stadsledningskontoret en information kring ärendet. Generella behov som stadsledningskontoret identifierat Göteborgs Stads säkerhetspolicy föreskriver att samtliga förvaltningar och bolag ska ha en utsedd säkerhetschef. Säkerhetschefernas roller och mandat kan göras tydligare i respektive förvaltning och bolag. Verksamheternas grundläggande funktioner gällande krisberedskap bygger på nåbarhet och säker kommunikation. Det är viktigt att ha en väg in till förvaltningar och bolag för snabb hantering vid en eventuell händelse. Detta för att Tjänsteman i Beredskap, TiB, initialt ska kunna nå berörda förvaltningar och bolag men också för en vidare samordning inom Göteborgs Stad. Vidare finns möjlighet att utveckla användandet av Rakel (Radiokommunikation effektiv ledning) samt WiS (Webb-baserat informationssystem) i vardag såväl som vid kris. Rakel och WiS är utpekade nationella kommunikationssystem för lokal, regional och nationell nivå. Prioritering av utbildning och övning är grundläggande för att kunna hantera en händelse. Återkommande övningar, såväl i enskild verksamhet som tillsammans med andra verksamheter behövs för att kunna öka förmågan att hantera kriser i staden. Krisberedskap i Göteborgs Stad Krisberedskapsarbetet i Göteborgs Stad utgår från de tre nationella grundprinciperna, ansvar-, likhet- och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen Det innebär att den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden även har det vid en krissituation. Ansvarsprincipen innebär även att man har ett ansvar för samverkan med andra aktörer. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörer ska stödja och samverka med varandra. Närhetsprincipen Innebär att en kris, ska så långt det är möjligt, hanteras där den inträffat och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (5)

7 Likhetsprincipen Innebär att organisation som hanterar händelsen ska, så långt det är möjligt, efterlikna ordinarie organisation. Göteborgs Stad utgår från ansvars-, närhets- och likhetsprincipen i hela krisberedskapsarbetet, såväl i planerings- och förberedelsearbetet som i hanteringen av en händelse. Detta innebär att ansvaret inte förflyttas vid en kris utan respektive förvaltning eller bolag ansvarar för hanteringen, så lång det är möjligt. I planeringsarbetet utgör stadsledningskontoret ett stöd i arbetet med framtagande av planer, samverkan, övnings, risk- och sårbarhetsanalyser med mera. I övrigt ansvarar respektive nämnd/styrelse för det krisförberedande arbetet inom respektive ansvarsområde. Vid en större händelse samordnar den centrala krisledningen vid stadsledningskontoret arbetet. Stadsledningskontoret bemannar funktionen Tjänsteman i Beredskap, TiB, dygnet runt året runt. Funktionen är ingången till Göteborgs Stad vid händelser. Vid en liknande händelse i Göteborg som den i Stockholm, kommer flera aktörer, interna såväl som externa, att bli involverade. Dessa aktörer kommer inför, under och efter en sådan händelse att vara tvungna att planera och genomföra riskreducerande åtgärder utifrån nya riskområden och det förändrade säkerhetspolitiska läget. I Göteborgs Stad sker det grundläggande arbetet med riskidentifiering i respektive risk- och sårbarhetsanalys, och i övrigt sker det i det löpande arbetet. I dessa planer och förberedelser är samverkan en naturlig del som ingår i det ordinarie krisberedskapsarbetet. Angreppssättet och åtgärderna kan variera något beroende på bedömda utgångspunkter eller scenarion men grunden för hanteringen av en händelse är alltid densamma. Kriskommunikation i Göteborgs Stad Kommunfullmäktige fattade i februari 2017 beslut om en riktlinje för kriskommunikation. Riktlinjen säkerställer ett enhetligt arbetssätt inom förvaltningar och bolag när det gäller information och kommunikation vid en kris. Riktlinjen anger hur verksamheterna ska agera inför och under en kris när det gäller bland annat planering och förberedelser, intern och extern information och samordning/samverkan. Vid en kris behöver Göteborgs Stad ha möjlighet att använda huvudkanalen goteborg.se dygnet runt. Stadsledningskontoret har säkerställt beredskap och en teknisk lösning som innebär att en kortfattad, inledande information kan lämnas i ett mycket tidigt skede. Stadsledningskontoret är också tillgängligt för media och kan publicera dygnet runt på stadens intranät och i sociala medier. Uppdrag till trafiknämnden Kommunstyrelsen hemställde till trafiknämnden att i samverkan med berörda nämnder och bolag samt med relevanta externa aktörer, undersöka om det finns behöv av att i Göteborg vidta specifika åtgärder för at förebygga och förhindra attentat av den typ som genomfördes i Stockholm. Trafikkontoret redogjorde för uppdraget vid trafiknämndens möte /17. Ärendet är under fortsatt beredning på trafikkontoret. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (5)

8 Stadsledningskontorets bedömning Krisberedskapsarbete är ett ständigt pågående arbete som aldrig kan anses vara klart. Varje aktivitet i det arbetet förstärker den generella krisberedskapen i Göteborg. Strukturen för Göteborgs Stads generella krisberedskapsarbete inklusive krissamordningen behöver inte förändras utifrån terrorhändelsen på Drottninggatan i Stockholm. Henrik Ohlén Planeringsledare Karin Eriksson Avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (5)