Övergripande kommunal ledningsplan

Transkript

1 Övergripande kommunal ledningsplan Fastställd av Kommunfullmäktige Januari 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS... 4 MÅL... 4 INITIERING... 5 ORGANISATION... 5 KRISLEDNINGSNÄMND... 5 KRISLEDNINGSNÄMNDENS ANSVAR... 5 KRISLEDNINGSGRUPP... 6 KRISLEDNINGSGRUPPENS ANSVAR... 6 AVLÖSNING... 6 GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR... 6 AVVECKLING AV KRISLEDNINGSORGANISATIONEN... 7 KRISINFORMATION... 7 MÅL... 7 ORGANISATION... 7 EXTERN INFORMATION... 7 INTERN INFORMATION... 7 LITTERATUR

3 Inledning Denna ledningsplan reglerar hur kommunen ska organisera sig vid en extraordinär händelse. Det ska poängteras att det inte per automatik innebär en stor händelse, en extraordinär händelse definieras i lagen som: 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Exempel på situationer och händelser där krisledningsnämnden kan verka i någon utsträckning kan vara: Svåra störningar i den tekniska infrastrukturen, såsom el- och vattenförsörjning eller IT- och telekommunikationer. Flykt av asyl- och hjälpsökande Terrorism/Hot Allvarlig smitta (exempelvis med personalbrist som följd) Olycka med farligt gods som kräver utrymning Stor brand eller olycka med döda eller skadade Snö- och regnoväder Suicid m.m. Då en mindre allvarlig händelses lösning drar ut på tiden så att den egna förvaltningen inte ensamma klarar situationen kan ledningsplanen också bli aktuell. Nedan visas en överskådlig bild av kommunens krisledningsorganisation. Krisledningsnämnd (Politik) Krisledningsgrupp (Tjänstemän) Adjungerad personal Informationsgrupp Resursgrupp Åmåls kommuns krisledningsorganisation 3

4 Bakgrund Sedan 1 juli 2002 har Sverige en ny struktur för krishantering vars främsta syfte är att höja samhällets förmåga att hantera fredstida kriser. Grundläggande principer i den nya strukturen för krishantering är ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen: innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Likhetsprincipen: innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen: innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem regleras i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (lag 2006:544) och kan sammanfattas i följande målbild: Kommunen ska ha kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka verksamheten. Kommunen ska ha förmåga att hantera en extraordinär händelse. Kommunen ska verka för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet. Syfte Ledningsplanens syfte är att säkerställa kommunens ledningsförmåga vid en extraordinär händelse. Planen är även tänkt som grundplan för ledning vid andra typer av händelser och kriser som kan förekomma i kommunen. Barn- och utbildningsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen, Teknik- och fritidsnämnden Säffle-Åmål och ÅKAB:s styrelse fastställer sina respektive ledningsplaner utöver denna plan. Risk- och sårbarhetsanalys Aktuella risk- och sårbarhetsanalyser ska finnas i alla verksamheter i kommunen, respektive enhetschef ska se till att dessa uppdateras årligen. Mål Den kommunala verksamheten ska ha en förmåga att hantera och lindra konsekvenserna av en extraordinär händelse. I möjligaste mån ska verksamheten bedrivas i samma omfattning och former som under normala förhållanden. Om händelsen kräver att kommunen övergår till krisledningsorganisation är målsättningen följande: Kommunen ska ha en omedelbar förmåga att leda och samordna verksamheten. Funktioner för ledning, samband och information ska kunna upprättas inom två timmar. Funktionerna ska kunna upprätthållas under längre tid och uthålligheten ska i kommunen skapas av en fungerande avlösningsgrupp. Korrekt information ska snabbt kunna ges till berörda personer, verksamheter och myndigheter och/eller spridas till allmänheten. 4

5 Initiering När räddningsledare eller berörd förvaltningschef bedömer att en situation kräver mer omfattande åtgärder ska kommunchefen, dennes ersättare, räddningschef eller säkerhetssamordnaren informeras. Dessa kan då gemensamt eller var för sig besluta att krisledningsgruppen ska sammankallas. Om situationen kräver det kan beslut fattas om övergång till krisledningsorganisation enligt denna plan. Detta beslut ska fattas av krisledningsnämndens ordförande, vice ordförande eller annan utsedd. Organisationen ska kunna träda ikraft inom två timmar och tjänstgöra dygnet runt så länge som krävs. Exempel på när krisledningsorganisation kan träda i kraft: En extraordinär händelse har inträffat och behov av övergripande kommunal ledning och samordning har uppkommit. Ett allvarligt hot mot kommunens invånare har uppstått. Ett akut informationsbehov har uppstått. En händelse med snabbt förlopp har inträffat och normala besluts- och arbetsformer går inte att följa. Beslut om höjd beredskap har fattas av regeringen. Enligt lagen om skydd mot olyckor ansvarar räddningschefen, eller någon av denne delegerad, för ledning och samordning av akuta insatser vid olyckor. Organisation Kommunens krisledningsorganisation består av krisledningsnämnd (politisk) och en krisledningsgrupp (tjänstemän). Till krisledningsgruppen knyts stödpersoner inom stabs-, informations-, service- och teknikarbete i en informationsgrupp och en resursgrupp. Utöver dessa kan krisledningsgruppen ha adjungerad personal som bedöms vara en resurs för organisationen. Krisledningsnämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) är krisledningsnämnd och har det övergripande ansvaret för att samordna kommunens resurser och upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse. Se vidare kommunstyrelsens reglemente. Krisledningsnämndens ansvar Ange inriktning för kommunens krishantering. Fatta beslut i principiella frågor. Fatta beslut om förändrade servicenivåer. Fatta beslut om omfördelning av kommunens resurser. Vid behov, begära bistånd utifrån. Fatta beslut om stöd till enskilda. 5

6 Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen är beredande organ åt krisledningsnämnden och har det operativa ansvaret. Kommunchefen är krisledningsgruppens ordföranden. I krisledningsgruppen och dess avlösningsgrupp ingår: Ordinarie Kommunchef (ordförande) Personalstrateg Kanslichef Räddningschef Kommunens kommunikatör Berörd förvaltningschef Avlösning Personalchef Ekonomichef Försäkring/ekonomi Säkerhetssamordnare Annika Larsson Berörd verksamhetschef Annan personal, som ordföranden eller dess avlösare bestämmer, kan behöva adjungeras till krisledningsgruppen. Exempel på detta är förvaltningschefer samt personal från gemensam nämnd Åmål-Säffle. Vid ordförandes frånvaro ersätts denne med motsvarande avlösare enligt lista ovan. Krisledningsgruppens ansvar Skapa en samlad bild av läget. Följa läget och sammanställa beslutsunderlag till krisledningsnämnden. Initiera en samordnad krishantering. Bedöma behov av och samordna insatser. Utarbeta förslag till åtgärder. Etablera kontakt med berörda myndigheter och organisationer. Bedöma behov av och initiera insatser för psykosocialt omhändertagande. Dokumentation Avlösning Om situationen kräver det ska kommunens krisledningsorganisation kunna tjänstgöra dygnet runt så länge som krävs, detta sker praktiskt genom en avlösningsgrupp (se tabell ovan). Organisationens olika funktioner ska vara beredda att arbeta i skift, vid varje skiftavlösning ska ledningsgenomgång genomföras. Utöver genomgången svarar varje funktion för löpande överlämning vid skiftavlösning. Geografiskt områdesansvar Med geografiskt områdesansvar menas att kommunen ska verka för inriktning, prioritering och samordning av åtgärder som behöver vidtas under en extraordinär händelse. Vid behov måste kommunen kunna samverka med berörda myndigheter, företag och organisationer för att lösa sina uppgifter. Sammanfattningsvis innebär det geografiska områdesansvaret att kommunen ska: Ha en samlad analys av risker och sårbarhet som kan leda till en extraordinär händelse inom kommunens geografiska område. 6

7 Vara sammankallande för ett samarbete med representanter för de lokala krisaktörerna. Verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder samordnas. Verka för att informationen till allmänheten samordnas. Kunna lämna en samlad bild av läget i kommunen till länsstyrelsen. Både vad gäller förberedelser för, samt planerade och vidtagna åtgärder vid, en extraordinär händelse. Avveckling av krisledningsorganisationen När krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande bedömer att ordinarie rutiner för ledning och styrning fungerar igen ska krisledningsorganisationen avvecklas. Krisledningsnämnden eller kommunfullmäktige beslutar om avveckling av organisationen. När organisationen avvecklats ska berörda nämnder och styrelser samt samverkande myndigheter snarast meddelas att så skett. Krisinformation Mål Kommunen ska kunna säkra resurser och arbetsformer för att vid behov kunna ge löpande information till allmänheten. Organisation Kommunens krisledningsgrupp ansvarar för ledning och samordning av all krisinformation. Det operativa arbetet leds av informationsansvarig. Informationsenheten sammankallas vid behov och svarar för all information. Extern information Kommunens information ska vara snabb, korrekt, begriplig, entydig, samordnad och lämnas regelbundet. Informationen ska även anpassas till grupper med särskilda behov, t ex invandrare, hörsel- och synskadade samt funktionshindrade. Intern information Intern information till berörd personal lämnas regelbundet i form av ledningsgenomgång från krisledningsgruppen. Övrig intern information ges däremellan till berörda förvaltningar. Varje förvaltning svarar för att informationen sprids vidare inom respektive område. Information ska samlas i en gemensam fil på Intranätet. 7

8 LITTERATUR Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) Förordning om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:637) Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle (Prop. 2005/06:133) Krisberedskapsmyndighetens planeringsunderlag, samhällets krisberedskap Länsstyrelsen underlag för kommunernas krishanteringsarbete och skydd mot olyckor. Samhällets säkerhet och beredskap (Prop. 2001/02:158). Hot och risker i samhället (Prop. 1996/97:11). Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789). Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (Prop. 2001/02:10) 8