KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

Transkript

1 KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige , 31

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål för ledning och övning av den kommunala organisationen... 1 Kommunens krisledningsorganisation... 1 Krisledningsnämnd... 2 Krisledningsnämndens verksamhet... 2 Krisledningsstaben... 3 Ledningsplats... 4 Larmning... 4 POSOM-grupp (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande)... 4 FRG-grupp (Frivillig resursgrupp)... 5 Krisledningsorganisationens uthållighet... 5 Rapportering och erfarenhetsåtervinning... 6 Utbildning och övning... 6 Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap... 6

3 MÅL FÖR LEDNING OCH ÖVNING AV DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN Följande inriktningsmål utgår från kommunöverenskommelsen mellan Sveriges kommuner och landsting och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. - Kommunen ska ha goda kunskaper och förmåga att hantera en extraordinär händelse för att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas. - Kommunen ska vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap ha förmåga att leda och samordna kommunens verksamheter. - Kommunen skall genom planering ha god kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamheter. - Kommunen skall ge invånarna och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. - Kommunen skall ha en samlad bild av risker, sårbarheter och förberedelser för krishantering inom Emmaboda kommuns geografiska område./områdesansvaret/ - Kommunen skall verka för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet. - Erfarenhetsåterkoppling från extraordinära händelser skall göras till kommunstyrelsen. KOMMUNENS KRISLEDNINGSORGANISATION Kommunens organisation och verksamhet vid en extraordinär händelse skall så långt som möjligt överensstämma med den normala organisationen. Det finns dock situationer där man måste kunna besluta i brådskande ärenden och där ordinarie nämnds beslut inte kan avvaktas. För att möta sådana situationer skall det finnas en krisledningsnämnd som kan fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Kommunens ledningsgrupp, har vid en extraordinär händelse den operativa ledningen för kommunens verksamheter och utgör krisledningsstab. För övrigt gäller samma ansvars- och rollfördelning gällande beslutanderätt och verkställighet som i den ordinära kommunala verksamheten. Staben bereder information och beslutsunderlag till de förtroendevalda i krisledningsnämnden för principiella och viktiga beslut. Krisledningsstaben bemannas efter behov och efter händelsens art med den/de chefer och den/de verkställande direktörer som krisledningsnämndens ordförande anger med stöd av lagen om extraordinära händelser, LEH, och av kommunfullmäktige utfärdade ägardirektiv. 1

4 Organisationsschema för kommunens kris- och krisledningsorganisation. Samverkande myndigheter/org. POSOM-grupp Psykiskt och socialt omhändertagande KRISLEDNINGSNÄMND (KS ordf.) Polis Landsting Länsstyrelse Näringsliv m.fl. OTG-grupper Omhändertagandegrupper KRISLEDNINGSSTAB Stabschefer: Kommunchef Stf. kommunchef Säkerhetschef FRG Frivillig resursgrupp Service-adm. enl. normal org. Personal från kommunförvaltningen Beredningsgrupp Förvaltningschefer, Räddningschef och VD bolagen Informationsstaben Personal från kommun förvaltningen och Räddningstjänsten KRISLEDNINGSNÄMND Kommunstyrelsen utgör kommunens krisledningsnämnd. Nämndens beslutanderätt är delegerad till tjänstgörande ordförande. Krisledningsnämnden har de samlade politiska beslutsbefogenheterna och ansvarar för prioriteringar, extraordinära resurser och den samlade informationen. Krisledningsnämndens verksamhet skall protokollföras enligt kommunallagens (1991:900) bestämmelser. KRISLEDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHET Ordförande, med vice ordförande som ersättare, bedömer och beslutar om en extraordinär händelse har inträffat. Är så fallet medför detta att ordföranden beslutar att nämnden skall träda i funktion. Ordföranden i krisledningsnämnden får även besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Krisledningsnämnden kan fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från nämnder i kommunen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Kommunfullmäktige har i ett ägardirektiv beslutat att de kommunala bolagen ska likställas med nämnd i detta avseende. För att aktivera krisledningsnämnden krävs att händelsen utgör en allvarlig störning eller att den är av den art att det finns en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Störningen kräver i sin tur en skyndsam insats av kommunens organisation. En sådan situation kan vara en större händelse som hotar liv, hälsa, miljö eller egendom. Krisledningsnämnden kan inte besluta i frågor där räddningsledare fattar besluten om Räddningstjänst enligt lagen, SFS 2003:778, om skydd mot olyckor, LSO. Detta är det enda kommunalrättsliga undantaget från lagen om extraordinära händelser, vid sidan om valnämnd, överförmyndarnämnd och revisorer. 2

5 Krisledningsnämnden kan också kallas in för lägesinformation om en oroande utveckling som kan leda till att krisledningsnämnden behöver ta beslut om åtgärder. När krisledningsnämndens verksamhet inte längre behövs får kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige besluta att verksamheten skall upphöra och normal beslutsordning återupptas. Beslut att gå in i och ut ur krisledningsnämnd tas av dess ordförande enligt delegation från Kommunstyrelsen. Beslut som tagits i krisledningsnämnden skall anmälas snarast till berörd nämnd/styrelse samt till fullmäktige. Uppgifter Krisledningsnämnden skall besluta i frågor som rör: - den kommunala verksamheten, - övergripande strategier och prioriteringar, - större grupper av människor, - ställningstaganden som påkallas av grannkommuner och myndigheter, m.fl., - samordning av resurser, - samordning av ledning, - samordning av den interna och externa informationen, samt att - företräda kommunen utåt och ge en samlad bild av läget. KRISLEDNINGSSTABEN Ledningsgruppen, vid behov utökad med annan egen personal samt VD för kommunalt bolag, utgör krisledningsstab, som leder det operativa arbetet vid en extraordinär händelse. Kommunchef, stf. kommunchef och säkerhetschef ska i första hand turas om att fungera som stabschefer. Krisledningsstaben skall vara i operativ drift senast två timmar efter larm. Krisledningsstaben ska bemannas och övas så att funktioner för stabsledning och sekretariat/dokumentation/samband ska kunna arbeta dygnet runt i treskift. Vidare består ledningsgruppen/krisledningsstaben av de förvaltningschefer vars specialområden berörs av den extraordinära händelsen. Samverkan med övriga organisationer via bl.a. länsstyrelsens samverkansmöten handhas av stabschefen. Alla åtgärder och bedömningar dokumenteras i en logg i informationssystemet WIS. Där dokumenteras också i en särskild mapp protokollet från krisledningsnämndens möten. Informationsstaben ansvarar för extern och intern information. Informatörerna i länet har en egen samordning av informationsinsatserna som leds av länsstyrelsen. Informationsstabens arbete beskrivs i en särskild krisinformationsplan. Uppgifter Krisledningsstaben har till uppgift att: - genom stabschefen larma in och aktivera informationsstaben, - bedöma vilka insatser som är aktuella och bereda beslutsunderlag till krisledningsnämnden, - bedöma behovet av personal, 3

6 - informera och samverka med aktuella samverkansaktörer i kommunen, - rapportera och samverka med berörda myndigheter, däribland länsstyrelsen, - ge aktuell information enligt antagen krisinformationsplan. LEDNINGSPLATS Krisledningsstabens ledningsplats och krisledningsnämndens möten ligger i rum Moberg och informationsstaben är i rum Karl-Oskar. Ledningsplatserna är utrustade med dator, telefon, radio och TV. I Moberg finns dessutom Smartboard. POSOM-gruppen har ledningsplats i Räddningstjänstens lokaler. Reservledningsplats för krisledningen är IT-undervisningslokalen på Tallbacken. LARMNING Larmning sker till 112 som larmar Räddningschef i Beredskap; RCB; som larmar enligt aktuell larmlista. Enligt denna larmas Krisledningsnämndens ordförande och dess vice ordförande samt kommunchefen och dennes ersättare och säkerhetschef. Dessa har rätt att aktivera kommunens krisorganisation som rings in från aktuell larmlista. Krisledningsstaben ska vara i drift inom två timmar från larm. POSOM-GRUPP (PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE) POSOM-gruppen är en samordningsgrupp med representanter för socialförvaltningen, bildningsförvaltningen, räddningstjänsten, sjukvården, polisen och kyrkan. POSOM-gruppen kallas vid en akut händelse i Emmaboda kommun eller där de som vistas inom kommunen är inblandade och behöver psykosocial hjälp, då inte normal organisation bedöms vara tillräcklig. Syftet med POSOMs verksamhet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid större olyckor och katastrofer för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. POSOM-gruppens uppdrag: - Är central styrgrupp/ledningsgrupp för Psykosocialt omhändertagande vid OTG/stödgrupper. - Ska vid en krissituation fungera som ett komplement till samhällets ordinarie omhändertagande efter större kriser, olyckor och katastrofer. Komplement innebär att psykosocial hjälp behövs och normal organisation bedöms vara otillräcklig. - Resurs till krisledningsstaben. POSOM-gruppens verksamhet beskrivs närmare i en särskild Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. När POSOM-gruppen träder i funktion är det socialchefen eller den socialchefen har utsett som ger erforderliga direktiv och anvisningar till POSOM-gruppen. För den direkta krishanteringen behöver POSOM-gruppen olika resurser för insatser. Dessa utgörs av OTG-grupper (Omhändertagandegrupper). 4

7 OTG-grupperna har följande uppdrag: - Ta emot de drabbade på ett positivt sätt. - Ge samtalsstöd. - Ordna med förtäring. - Erbjuda möjligheter för de drabbade att få kontakt med anhöriga och eventuell kontakt med försäkringsbolag. OTG-gruppens verksamhet beskrivs närmare i en särskild Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. FRG-GRUPP (FRIVILLIG RESURSGRUPP) En frivillig resursgrupp kallas in på begäran av kommunledningen för att i nödsituationer hjälpa till med exempelvis evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. En frivillig resursgrupp består av personer från olika frivilligorganisationer. De har rekryterats för att de har erfarenhet, utbildning och personliga förutsättningar för att klara de uppgifter som gruppen kan ställas inför. Kommunen och Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås tillhandahåller särskilt avdelad materiel till Emmaboda civilförsvarsförening för att föreningen ska kunna fullgöra uppgifter som FRG-grupp. Exempel på uppgifter: - Upprätta informationsställe i anslutning till inträffad händelse. - Vid utrymningar/inkvarteringar registrera, samla upp och transportera personer. - Transport och leverans av mat, förnödenheter, teknisk materiel m.m. - På polisens uppdrag bistå med eftersök av saknade personer. KRISLEDNINGSORGANISATIONENS UTHÅLLIGHET Krisledningsorganisationen skall vara uthållig. Krisledningsnämndens ordförande och de båda vice ordförandena tjänstgör så att man alltid har en ordförande som kan kontaktas dygnet runt. Om det är möjligt och lämpligt med hänsyn till händelsens art och omfattning kan hela Krisledningsnämndens sammanträda på bestämda tider. Om behov finns kan tre lag med förtroendevalda gå omlott om varandra. Ordföranden bestämmer organisationen efter händelsens art och omfattning. Krisledningsstaben skall vara uthållig. Det finns 3 utsedda som kan ha rollen som stabschef samt förvaltningschefer som tjänstgör efter behov. Om behov finns skall minst tre lag gå omlott om varandra på alla funktioner i staben. Krisledningsnämnden kan vid behov besluta att ytterligare förstärka ledningsstaben för större uthållighet. Kommunchefen och dennes ersättare skall alltid kunna nås på mobiltelefon. Informationsstabens sammansättning framgår av krisinformationsplanen. 5

8 RAPPORTERING OCH ERFARENHETSÅTERVINNING Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Kommunstyrelsen skall informeras om krisledningsstabens samt POSOM-gruppernas aktiviteter utförda vid en extraordinär händelse. Kommunen skall vid en extraordinär händelse ge den myndighet som regeringen bestämmer, till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelsen eller Socialstyrelsen, lägesrapporter och information om händelseutvecklingen. Tillståndet, den förväntade utvecklingen, vidtagna och planerade åtgärder skall också rapporteras. Vid höjd beredskap skall kommunen informera berörd myndighet om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret. Krisledningsnämnden, krisledningsstaben och POSOM-grupperna skall efter en händelse analysera insatserna och de erfarenheter som dragits för att erfarenhetsåterkoppla. Säkerhetschefen skall delta vid analyserna och sammanställa erfarenheterna. UTBILDNING OCH ÖVNING Krisledningsorganisationens ledning, såväl stabspersonal som förtroendevalda, ska erbjudas utbildning i den mån det krävs för att de ska ha kunskap om uppdraget och hur samverkan och beslutsfattande sker kris. På ledningskonferenser och utbildningsdagar ska regelbundet informeras om krisorganisationens uppdrag och bemanning. Krisorganisationen ska övas minst 1 gång varje år. Om en större regional övning genomförs kan den ersätta en egen lokal övning. FÖRBEREDELSER FÖR OCH VERKSAMHET UNDER HÖJD BEREDSKAP Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva. Kommunen skall vidta beredskapsförberedelser för verksamheter under höjd beredskap. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder. Länsstyrelsen ska hållas underrättad om kommunens beredskapsläge under höjd beredskap. Kommunstyrelsen ska, genom dess utskott: - svara för ledningen av den egna verksamheten, - ange övergripande inriktning och göra prioriteringar, - samordna verksamheter, - samordna information, - följa upp och utvärdera, samt - informera den myndighet som regeringen bestämmer om beredskapsläget. Kommunstyrelsen skall under höjd beredskap verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. 6