Sida STYRDOKUMENT 1(18) Datum Samhällsbyggnad. Krisledningsplan. Styrdokument

Transkript

1 STYRDOKUMENT 1(18) Samhällsbyggnad Krisledningsplan Styrdokument

2 2(18) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige , 135 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av

3 3(18) Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte med krisledningsplanen Grundkrav för krisorganisationen Krisledningsplan Disposition och förvaring Revidering Definitioner Krisledningsorganisation Krisledningsnämnden (förtroendevalda) Krisledningsstaben (tjänstemän) Informationsfunktionen Servicefunktionen Räddningschef i beredskap (RCB) POSOM Kommunikation Övning och utbildning Aktivering och åtgärdsplan Aktivering av krisledningsorganisation...12 Generellt vid olyckor...12 Nivåer, ansvar och agerande...14 Oroande händelse, nivå Allvarlig händelse, nivå Mycket allvarlig händelse, nivå Extraordinär händelse, nivå

4 4(18) 1 Inledning Kommunens ordinarie verksamhet regleras bland annat i Kommunallagen (1991:900) och Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen bibehåller sitt verksamhetsansvar även under svåra påfrestningar och vid en extraordinär händelse. Detta regleras i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt lagen är kommunen skyldig att analysera vilka allvarliga händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan komma att påverka den egna verksamheten. Vidare ska kommunen med utgångspunkt från analysen fastställa en plan för hur en uppkommen krissituation ska kunna hanteras på ett välanpassat sätt, så att störningar i samhällsviktig verksamhet minimeras. 1.1 Syfte med krisledningsplanen Krisledningsplanens syfte är att: Beskriva och säkerställa kommunens agerande och förmåga att hantera en krissituation. Ge goda förutsättningar för att snabbt komma i gång med åtgärder vid en krissituation. Tydliggöra ansvar, processer och resurser under en krissituation. Beskriva hur planens aktualitet upprätthålls. 1.2 Grundkrav för krisorganisationen Krisorganisationens struktur samt respektive funktions ansvar och uppgifter ska vara definierad och tillgänglig. Det ska finnas en krisledningsplan med tydliga instruktioner. Riktlinjer för hantering av en krissituation ska bygga på kommunens risk- och sårbarhetsanalys. I anslutning till varje ny mandatperiod ska en översyn och eventuell revidering av risk- och sårbarhetsanalysen samt krisledningsplanen genomföras. Övning samt utbildning av krisorganisationen ska vardera genomföras minst en gång per mandatperiod. Krisledningsorganisationen ska vara baserad på de tre grundprinciperna i samhällets krishantering; Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det även under en krissituation. Likhetsprincipen Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala insatser.

5 5(18) 2 Krisledningsplan 1. Disposition och förvaring Krisledningsplanen består av följande delar: Organisation i händelse av kris Beskriver krisledningsorganisationen samt de olika aktörernas ansvar och arbetsuppgifter. Aktivering och åtgärdsplan Beskriver hur och när krisledningsorganisationen aktiveras samt ansvarsfördelning. Verksamhetsstöd (Bilaga A) Kontaktuppgifter för larm och kontakt med krisledningsnämnd och krisledningsstab. Även kontaktinformation till krisledningslokaler och externa samverkanspartners. Checklistor för initiering och hantering av en krissituation. Reglemente för krisledningsnämnden (Bilaga B ) Kommunfullmäktiges fastslagna reglemente för krisledningsnämndens mandat. Förvaring Krisledningsplanen finns tillgänglig via intranät; U:/gemensam/krisledning. Kommunens webbansvarige ansvarar för att planen läggs upp på intranätet. Krisledningsplanen finns även i fysiks form hos medlemmar i krisledningsorganisationen samt i respektive krisledningslokal. 2. Revidering Krisledningsplanen ska spegla kommunens ledningsorganisation och resurser. Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunen har en aktuell och adekvat krisledningsplan. Kommunens enhet för krisberedskapsfrågor har delegerats samordningen av revidering och uppdatering av krisledningsplan och tillhörande bilagor. Planen ska revideras under varje ny mandatperiod och uppdateras om uppenbara behov uppstår mellan revideringarna. Bilagorna med larmlistor ska uppdateras en till två gånger per år, eller när personalförändringar sker. Uppdateringen av larmlistorna samordnas av säkerhetssamordningsfunktionen i samarbete med kommunsekreterare. 3. Definitioner Extraordinär händelse Med extraordinär händelse menas en sådan händelse som: avviker från det normala

6 6(18) innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner innebär överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser Krisledningsorganisation Kommunens tillfälliga ledning vid en händelse som inte går att hantera eller leda inom normal verksamhetsledning eller kommunens normala organisation. 4. Krisledningsorganisation Den krisledningsorganisation som ska kunna aktiveras vid en kris eller extraordinär händelse i fredstid, ska vara flexibel och kunna anpassas till aktuella händelser. Organisationen ska bestå av en krisledningsnämnd (förtroendevalda) och en krisledningsstab (tjänstemän och nyckelpersoner). Krisledningsorganisationen i Eda kommun 5. Krisledningsnämnden (förtroendevalda) Krisledningsnämnden svarar för den politiska styrningen i händelse av en krissituation. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen (förutom valnämnden, jävsnämnden, kommunrevisionen och överförmyndarnämnden) och kan även inkalla politiker från andra utskott om man vill få in kompletterande kompetens i beslutssituationer eller om behov av ersättare uppstår.

7 7(18) Krisledningsnämndens ordförande bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. Krisledningsnämndens ansvar och befogenheter vid en samhällelig kris regleras av Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt i reglementet för krisledningsnämnden (Bilaga B). Ansvar och arbetsuppgifter Samordna och leda krisorganisationen i händelse av kris (vid nivå 4) Tolka kommunens roll och ange inriktning för krishantering Följa händelseutvecklingen och besluta om mer omfattande prioriteringar Besluta i principiella frågor Besluta om ekonomiska frågor utanför ram Besluta i ärenden som rör stöd till enskild Säkerställa att författningsenliga skyldigheter iakttas Samordna information och verksamhet med krisledningsstaben Samordnande Kommunalrådet är krisledningsnämndens ordförande Samlingslokal Stora grupprummet, Kommunhuset, Charlottenberg (se bilaga A.2.1) Alternativ ledningslokal: Räddningsstationen, Charlottenberg (se bilaga A.2.6) Larmlista (Se bilaga A.1.1) 6. Krisledningsstaben (tjänstemän) Krisledningsstaben är kommunchefens arbetsgrupp som alltid informeras och/eller inkallas initialt i en krissituation. Kommunchefen eller av denne utsedd stabschef leder arbetsgruppen, tar beslut, delegerar uppgifter och är kontaktansvarig gentemot krisledningsnämnden. Ansvar och arbetsuppgifter Besluta när en krissituation har uppkommit och anses vara avslutat, samt definiera aktuell krisnivå. Informera och/eller inkalla krisledningsnämnden vid behov. Ta fram beslutsunderlag till krisledningsnämnden. Kontinuerligt analysera, sammanställa och besluta om lägesbild. Dokumentera och föra loggbok. Kontinuerligt bedöma konsekvenser av situationen och besluta om åtgärder. Analysera scenario och konsekvenser på lång sikt. Besluta om informationsinsatser.

8 8(18) Svara för samverkan inom krisledningsorganisationen och gentemot externa samverkanspartners. Rapportera om händelsen (lägesbild, vidtagna åtgärder, behov etc.) till länsstyrelsen. Stabschefens/Chefen för krisledningsstabens uppgift Sammankalla, leda, samordna och planera arbetet i krisledningsstaben. Ansvara för stabsorienteringar/genomgångar (exempelvis lägesbild, behov av åtgärder: nödvändigt, angeläget, önskvärt). Ansvara för stabens kontakter med krisledningsnämnden. Bedöma behovet av samverkan inom den egna och med andra organisationer. Besluta om ansvar och delegering Funktioner/ansvarsområden som måste finnas i staben Stabschef (kommunchef om denne ej utsett annan stabschef) Sekreterare (dokumentation) Analys (förväntad utveckling av händelsen, behov av samverkan) Information (internt och externt, se informationsfunktion) Service (ersättare, personal, mat, transporter, material, resurstillgång, kontinuitet, uthållighet, se servicefunktion) Medlemmar Kommunchef (stabschef) Verksamhetschefer (samhällsbyggnad, bildning, vård & stöd) Chef IT (informationsansvarig) Räddningschef Säkerhetssamordnare Chef Administration (serviceansvarig) Experter (utvalda, inkallas utifrån händelsens art) VD:ar kommunbolag (vid behov) Samlingslokal KS-salen, Kommunhuset, Charlottenberg (se bilaga A.2.2). Alternativ ledningslokal: Räddningsstationen, Charlottenberg (se bilaga A.2.6). Larmlista (Se bilaga A.1.2) 7. Informationsfunktionen Informationsfunktionen är krisledningens instrument för information internt i organisationen, externt till/från allmänheten, massmedia och myndigheter/organisationer. IT-chef i samarbete med webbredaktör ansvarar för att informationsfunktionen upprättas. Funktionen kan inkallas helt eller i lämpliga delar. Samråd sker med Räddningschef i beredskap (RCB) och krisledningen.

9 9(18) Ansvar och arbetsuppgifter samordna informationsinsamlingen ihop med stabschef. planera, samordna och genomföra informationsinsatser (internt och externt). leverera underlag till media, uppdatera hemsida, växel och medborgarkontoret. lämna snabb, tydlig och korrekt information om händelsen och vidtagna åtgärder som kan förstås av alla oavsett språkhinder, bostadsort eller handikapp. Medlemmar IT-chef och webbredaktör. Samlingslokal BOB-rummet, Kommunhuset, Charlottenberg (se bilaga A.2.3). Presskonferenslokal: B-salen, Folkets hus, Charlottenberg (Folkets hus kan ev. tilldela annan lokal inom huset beroende på bokningar) (se bilaga A.2.4). Alternativ ledningslokal: Räddningsstationen, Charlottenberg (se bilaga A.2.6). Larmlista (Se bilaga A.1.3) 8. Servicefunktionen För att säkerställa att verksamheten ska kunna bedrivas säkert och fungera avbrottsfritt under en längre tid etableras en servicefunktion utifrån aktuellt behov. Kommunsekreteraren ansvarar för att servicefunktionen upprättas till stöd för krisledningen. Ansvar och arbetsuppgifter Service och upplysning till/från medborgare ( ) Samband och telefoni Kontorsservice Lokaler och utrustning Kontroll av in- och utpassering Mat och dryck Personal Transporter Teknikstöd Medlemmar Kommunsekreterare med stöd av personal från bl.a. Administrativa avdelningen, Medborgarkontoret, IT-enhet samt Personal. Beroende på händelsens art kan personal från flera verksamheter behöva knytas till servicefunktionen. Det gäller att tänka brett och fundera över vilka uppgifter som måste utföras och vilken personal som då är lämplig. Exempelvis kan personal från gatusektionen, med

10 10(18) vana att köra bil i tjänsten, vara lämpliga resurser när behovet av transporter är stort. Samlingslokal Medborgarkontoret (se bilaga A.2.5). Alternativ ledningslokal: Räddningsstationen, Charlottenberg (se bilaga A.2.6). Larmlista (Se bilaga A.1.4) 9. Räddningschef i beredskap (RCB) Motsvarar tjänsteman i beredskap (TiB) och är krisorganisationens förstakontakt för inrapportering av händelser av olyckskaraktär, som bedöms vara av sådan art att de kan kräva aktivering av krisorganisationen. RCB kontaktar kommunchef eller kommunstyrelsens ordförande för beslut om aktivering av krisledningsorganisationen. Larmlista (se bilaga A.1.5) 10. POSOM Till krisledningens förfogande står POSOM som är en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrofer. POSOM sammankallas vid behov. Arbetet bedrivs enligt plan för POSOM. Delegation att aktivera POSOM har; Krisledningsnämnden Krisledningsstaben Räddningschef i beredskap (RCB) POSOM-gruppens samordnare (eller dennes ersättare) Larmlista (se bilaga A.1.6) 11. Kommunikation Kommunikation mellan krisledning och verkställande funktioner i kommunen sker vid kris (i möjligaste mån) som under ordinarie verksamhet via telefoni och e-post. RAKEL Vid störningar i kommunikationen finns tio RAKEL- enheter att tillgå från Räddningstjänstens krisberedskapsenhet. Enheterna är placerade i Arvika och är gemensamma för Eda, Arvika och Säffle kommuner, vid kommunöverskridande händelse är tillgången på RAKEL- enheter begränsad. Enheterna är programmerade för kommunikation internt i kommunen, mot Räddningstjänsten, externt med Arvika och Säffle

11 11(18) kommuner samt med öppna kanaler till samverkansfunktioner och myndigheter. WIS Behörigheter och kompetens att använda WIS finns hos säkerhetssamordnarna. De har ansvar för att uppdatera samt hämta hem information från kommunikationsplattformen vid händelse av ökat informations- eller kommunikationsbehov. 12. Övning och utbildning Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är kommunen ålagd att öva och utbilda förtroendevalda och tjänstemän varje mandatperiod. Tjänstemän och politiker med funktion i Eda kommunens krisledningsorganisation ska under varje mandatperiod kallas till; Utbildning alternativt repetitionsutbildning Intern krisledningsövning (övande av kommunens krisledningsorganisation) Samverkansövning (krisledningsövning med externa aktörer, t.ex. annan kommun, myndighet eller företag) Utbildning och övning samordnas av kommunens krisberedskapsenhet och räddningstjänsten. Vid behov sker revidering av krisledningsplanen i samband med genomförd övning.

12 12(18) 13. Aktivering och åtgärdsplan Larm- och inkallningsprocess vid allvarlig händelse. 14. Aktivering av krisledningsorganisation Generellt vid olyckor Räddningschef i beredskap erhåller rapport om händelse. RCB kontaktar kommunchefen som fattar beslut om krishanteringsnivå. Kommunchefen sammankallar samtliga eller utvalda delar av krisledningsstaben enligt larmlista, samt informerar krisledningsnämnden. a) Vid nivå 1-2 leder huvudberörd verksamhetschef krisorganisationen. b) Vid nivå 3 leder krisledningsstaben krisorganisationen.

13 13(18) c) Vid nivå 4 sammankallar kommunchefen krisledningsnämnden enligt larmlista för att leda krisledningsorganisationen. Krisledningsorganisationen samlas på förutbestämd plats och inleder krishantering. När ska krisledningsorganisationen aktiveras? Krisledningsorganisationen ska aktiveras: Vid händelser som avviker från det normala som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner som kräver skyndsamma och samordnade insatser av kommunens resurser Vid händelser som inte kan lösas på annan nivå i kommunens organisation. Hur initieras krisledningsorganisationen? Var och en i den kommunala verksamheten som har ansvar för eller kännedom om det inträffade ska i första hand underrätta ansvarig chef om det inträffade. Ansvarig chef kontaktar kommunchefen och har möjlighet att kontakta räddningschef i beredskap (RCB) för dennes bedömning. Om ansvarig chef inte kan nås kontaktas RCB direkt eller via SOS-alarm. Vem beslutar att starta krisledningsorganisationen? Ansvarig chef eller räddningschef i beredskap (RCB) kontaktar kommunchefen eller kommunstyrelsens ordförande för beslut. Vem kallar in krisledningsstaben? Kommunchefen kallar in samtliga eller valda delar av krisledningsstaben vid behov efter samråd med krisledningsnämndens ordförande. Vid inkallning meddelas tid och plats för samling. Vem kallar in krisledningsnämnden? Kommunchefen kontaktar krisledningsnämndens ordförande eller, i dennes frånvaro, vice ordförande för stöd, beslut och deras eventuella övertagande av ansvaret för krisledningsorganisationen. För kontaktinformation, se larmlistor A.1 Nivå Händelsetyp Ansvar Nivå 4 Extraordinär händelse Krisledningsnämnden med stöd av krisledningsstaben Nivå 3 Mycket allvarlig händelse Krisledningsstaben Nivå 2 Allvarlig händelse Berörd verksamhet med stöd av krisledningsstaben

14 14(18) Nivå 1 Oroande händelse Berörd verksamhet i samråd med kommunchef (och krisledningsstaben) Nivåer, ansvar och agerande Oroande händelse, nivå 1 Nivå 1 Oroande händelse Berörd verksamhet i samråd med kommunchefen (och krisledningsstaben) Händelsen är av sådan art att om den förvärras riskerar den att bli en allvarlig eller mycket allvarlig händelse. Det kan också vara en händelse som intresserar media och allmänhet. Aktivering Berörd verksamhet aktiverar sin egen krisledningsgrupp och meddelar kommunchef och räddningschef i beredskap (RCB). Ansvar Berörd verksamhet hanterar händelsen på egen hand. Delar av krisledningsstaben kan vid behov vara ett stöd. Informationsansvarig kontaktas för stöd av samordning av information internt och externt. Rapportering Verksamhetschefen informerar vid behov kommunchefen, räddningschef i beredskap (RCB) och kommunstyrelsens ordförande. Krisledningsstaben Påbörjar beredskapsplanering inför eventuell eskalering av händelsen. Avslut Beslut om avslut av krishanteringen tas av berörd verksamhetschef i samråd med kommunchefen. Allvarlig händelse, nivå 2 Nivå 2 Allvarlig händelse Berörd verksamhet med stöd av kommunchefen och krisledningsstaben Händelse som är mer omfattande än en oroande händelse. Flera verksamheter är sannolikt inblandade och en central samordning är nödvändig. Samordning med t.ex. polis och räddningstjänst är trolig. Beslut behöver tas som inte kan vänta till nästa dag. Påtagligt tryck från media och allmänhet.

15 15(18) Aktivering Beslut om nivå 2, allvarlig händelse, tas av kommunchefen i samråd med räddningschef i beredskap (RCB). Kommunchefen sammankallar krisledningsstaben för ökad beredskap. Ansvar Berörd verksamhetschef leder och ansvarar för krishanteringen med stöd av krisledningsstaben. POSOM Krisledningsstaben kan vid behov sammankalla POSOM. Rapportering Ansvarig verksamhetschef rapporterar till kommunchefen, räddningschef i beredskap (RCB) och vid behov till kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande. Kommunen är även skyldig att rapportera inträffade händelser till länsstyrelsen (beror på hur händelsens art och utveckling), detta kan göras genom kommunchef, kommunstyrelsens ordförande eller RCB. Kommunchefen Kommunchefens uppgift är att vara ett stöd för berörda verksamheter samt leda alternativt stödja krisledningsstaben, i det senare krävs att kommunchefen har utsett en annan stabschef som leder krisledningsstabens arbete. Krisledningsstaben Krisledningsstabens uppgifter i en allvarlig händelse är bl.a. att skapa och följa lägesbild dokumentera beslut och föra loggbok samordna informationsinsatser samordna kommunens åtgärder och resurser samverka med andra aktörer (t.ex. polis, landsting, frivilligorganisationer, näringsliv) vid behov sammankalla POSOM Avslut Beslut om avslut av krishanteringen tas av verksamhetschefen i samråd med kommunchefen. Händelsen hanteras därefter inom ansvarig verksamheten. Mycket allvarlig händelse, nivå 3 Nivå 3 Mycket allvarlig händelse Krisledningsstaben Händelsen är mer omfattande än en allvarlig händelse eller riskerar att bli det. Den kräver att annan verksamhet läggs åt sidan för att enbart ägna sig åt att hantera händelsen. Händelsen berör sannolikt stora delar av kommunens verksamheter. Kommunen behöver göra en tillfällig anpassning av

16 16(18) verksamheten och t.ex. kraftigt utöka informationsverksamheten, samordna informationsinsatserna och erbjuda ett krisstöd i form av POSOM. Starkt tryck från media och allmänhet. Aktivering Beslut om nivå 3, mycket allvarlig händelse, tas av kommunchefen eller kommunstyrelsens ordförande i samråd med RCB. Krisledningsstaben sammankallas till kommunhuset eller annan förutbestämd plats. Ansvar Krishanteringen samordnas av kommunchefen som leder krisledningsstaben i samråd med berörd verksamhetschef. Kommunchefen har möjlighet att utse annan stabschef. POSOM Krisledningsstaben kan vid behov sammankalla POSOM. Rapportering Krisledningsstaben rapporterar till länsstyrelsen (vid behov) och krisledningsnämnden. Kommunchefen Kommunchefens uppgift är att vara ett stöd för berörda verksamheter samt leda alternativt stödja krisledningsstaben, i det senare krävs att kommunchefen har utsett en annan stabschef för att leda krisledningsstabens arbete. Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden sammankallas och hålls underrättad om händelsen och lägesbild. Krisledningsstaben Krisledningsstabens uppgifter i en mycket allvarlig händelse är bl.a. att skapa och följa lägesbild dokumentera beslut och föra loggbok samordna informationsinsatser samordna kommunens åtgärder och resurser samverka med andra aktörer (t.ex. Polis, Landsting, frivilligorganisationer, näringsliv) vid behov sammankalla POSOM rapportera till krisledningsnämnden och länsstyrelsen (vid behov) Avslut Beslut om avslut av händelsen tas av kommunchefen i samråd med berörd verksamhetschef.

17 17(18) Extraordinär händelse, nivå 4 Nivå 4 Extraordinär händelse Krisledningsnämnden med stöd av krisledningsstaben En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av en kommun. Ett stort antal människor kan komma att drabbas vid en extraordinär händelse. Situationen kan bli svår att hantera när många människor är berörda. Händelsen kan medföra stor arbetsbelastning, kollektiv stress, stort medialt intresse samt ge långsiktiga politiska följder. Kommunen behöver göra en tillfällig omorganisation och t.ex. kraftigt utöka informationsverksamheten samt erbjuda ett samordnat POSOM. Aktivering Krisledningsnämndens ordförande beslutar om situationen är sådan att kommunen står under påverkan av en extraordinär händelse och att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden in i dennes ställe. Krisledningsorganisationen samlas på kommunhuset eller annan förutbestämd plats. Ansvar Krisledningsnämnden har det övergripande, yttersta ansvaret för krishanteringen. Krisledningsnämnden kan vid behov besluta att överta berörda utskotts beslutsfattande rörande händelsen/krisen. Ordföranden i krisledningsnämnden (eller vice ordförande vid ordförandes förhinder) får besluta på utskottets vägnar i ärenden som är så brådskande att utskottets avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till utskottet. POSOM Krisledningsnämnden kan vid behov sammankalla POSOM. Rapportering Krisledningsstaben rapporterar till länsstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunchefen Kommunchefens uppgift är att vara ett stöd för drabbade verksamheter samt leda alternativt stödja krisledningsstaben. I det senare krävs att kommunchefen utsett en annan stabschef för att leda krisledningsstabens arbete. Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden har det yttersta ansvaret för kommunens krishantering och fastställer övergripande mål och direktiv för hela

18 18(18) krisledningsorganisationens arbete. Krisledningsnämnden fungerar också som kommunens ansikte utåt. Krisledningsstaben Krisledningsstabens uppgifter i en mycket allvarlig händelse är bl.a. att skapa och följa lägesbild dokumentera beslut och föra loggbok samordna informationsinsatser samordna kommunens åtgärder och resurser samverka med andra aktörer (t.ex. polis, landsting, näringsliv) vid behov sammankalla POSOM rapportera till krisledningsnämnden och länsstyrelsen Avslut Beslut om avslut av händelsen tas av krisledningsnämnden. När beslut om avslut och återgång till normal organisation har fattats ska följande beaktas att; avvecklingen sker successivt, framför allt av kommunikationsfunktionerna överlämning av personal till ordinarie tjänstgöring föregås av dialog om behov av ledighet, information eller debriefing handlingar i ärendet diarieförs och arkiveras