Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Transkript

1 för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen Castor KS Dokumentinformation Kommunens organisation och arbetssätt vid extraordinär händelse

2 2 (7) Innehåll Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Sid 1. Inledning Krisledningsplanens syfte Krisledningsplanens tillämpning Grundläggande principer vid extraordinära händelser. 4 3 Krisledningsorganisation Krisledningsstab Verkställande krisledning Krisledningsnämnd POSOM Extern samverkan Lokal samverkan Regional samverkan Stöd från försvarsmakten 4. Åtgärdsplan vid extraordinär händelse När ska krisledningsorganisationen aktiveras? Hur initieras krisledningsorganisationen? Vem beslutar att starta krisledningsorganisationen? Vem kallar in krisledningsorganisationen? Hur kallas krisledningsorganisationen in?. 7 Bilaga. Kriskommunikationsplan Del 2 Funktionsbeskrivningar och bilagor Sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 18 kap, 13 Funktionsbeskrivning 1, krisledningsstab Funktionsbeskrivning 2, verkställande krisledning Funktionsbeskrivning 3, krisledningsnämnd Funktionsbeskrivning 4, lokal samverkan i OXSÄK Funktionsbeskrivning 5, samverkan med försvarsmakten Bilaga 1. Att kalla in krisledningsorganisationen Bilaga 2. Arbetsrutin för POSOM Bilaga 3. Regional samverkan

3 3 (7) 1. Inledning Krisledningsplanen för Oxelösunds kommun utgör en komponent i kommunens krisberedskap. Krisberedskapen i sin tur utgör en del av en samlad inriktning för att skapa en tryggare och säkrare kommun 1. Övriga delar inom denna inriktning finns beskrivet i kommunens handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun och omfattar: o Internt säkerhets- och arbetsmiljöarbete o Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete o Skydd mot olyckor o Säkerhetsskydd 1.1 Krisledningsplanens syfte Oxelösund kommuns krisledningsplan är upprättad med utgångspunkt i den överenskommelse om kommuners krisberedskap som tecknats mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och Landsting 2. Krisledningsplanen beskriver hur kommunen ska hantera extraordinära händelser och redogör för: 1. Hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse 2. Hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse 3. Vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse Krisledningsplanens olika delar Krisledningsplanen består av två delar; o En övergripande beskrivning med åtgärdsplan och en beskrivning som svarar mot syftet att beskriva hur kommunen avser att organisera sig under en extraordinär händelse. Denna del av krisledningsplanen är fastställd av kommunstyrelsen. o Bilagor och funktionskort som beskriver hur kommunens krisledningsorganisation arbetar samt vilka lokaler och teknisk utrustning som används. Denna del av krisledningsplanen är fastställd av kommunchefen och revideras löpande vid behov. Del 2 av krisledningsplanen är belagd med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 18 kap, Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Dnr SKL 12/ Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Lag (2009:612).

4 4 (7) 1.2 Krisledningsplanens tillämpning Den organisation och de rutiner som beskrivs i krisledningsplanen är primärt avsedda att tillämpas vid en extraordinär händelse. Med extraordinär händelse avses; o en händelse som avviker från det normala, o innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och o kräver skyndsamma och samordnade insatser av kommunens resurser 2. Grundläggande principer vid hantering av extraordinära händelser Tre grundläggande principer är vägledande för kommunens organisation och ledning vid hantering av en extraordinär händelse. Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under ett normalläge ska även ha ansvaret under en krissituation. Det innebär att samma personer ansvarar för sin verksamhet såväl innan, under som efter att en kris har inträffat. Likhetsprincipen Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under en krissituation som i ett normalläge. Det innebär att inga större förändringar i arbetssätt och personalsammansättning bör ske i händelse av en kris. Närhetsprincipen En krissituation ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

5 5 (7) 3. Krisledningsorganisation I det följande beskrivs kommunens krisledningsorgansation och externa resurser. Beskrivningen är översiktlig. En närmare beskrivning av respektive funktions organisation/roll, samband/kontaktuppgifter, lokaler samt checklista för det inledande arbetet är dokumenterade i bilagda funktionsbeskrivningar och tillgängliga för berörda i krisledningsorganisationen. 3.1 Krisledningsstab Krisledningsstaben är kommunchefens/krisledningschefens arbetsgrupp och inkallas alltid initialt vid extraordinära händelser. I ett fortsatt operativt skede avgör krisledningschefen hur staben ska formeras. I detta skede kan delar av verkställande krisledning knytas till krisledningsstaben. Funktionsbeskrivning 1, krisledningsstab 3.2 Verkställande krisledning Verkställande krisledning utgörs av kommunens förvaltningschefer, kommunbolagens VD samt personalchefen. Verkställande krisledning informeras alltid initialt vid extraordinära händelser och hela eller delar av ledningen kan knytas till krisledningsstaben. Funktionsbeskrivning 2, verkställande krisledning 3.3 Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden svarar för den politiska styrningen vid en extraordinär händelse. Krisledningsnämnden utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. Arbetsutskottets ersättare är ersättare även i krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden har enligt lag rätt att ta över ansvar som normalt ligger på annan nämnd. Krisledningsnämnden kan adjungera annan politiker om man behöver få in annan kompetens i beslutssituationerna eller om behov av ersättare uppstår. Funktionsbeskrivning 3, krisledningsnämnd 3.4 POSOM Till krisledningens förfogande står en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrofer, POSOM. Arbetet i POSOM bedrivs enligt en särskild rutin. Krisledningschefen eller tjänsteman i beredskap (TiB) beslutar om POSOM ska sammankallas. Bilaga 2. Arbetsrutin för POSOM

6 6 (7) 3.5 Extern samverkan Lokal samverkan OXSÄK är kommunens forum för lokal samverkan. Via OXSÄK tillgodoses kommunens ansvar för att olika aktörer samverkar och samordnar sitt planerings- och förberedelsearbete, sina krishanteringsåtgärder samt information till allmänheten. Funktionsbeskrivning Regional samverkan Regional samverkan bedrivs enligt en strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap med mera (RSI). Strategin regelerar bland annat hur samverkan ska bedrivas under en samhällsstörning. Bilaga 3. Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Stöd från försvarsmakten Försvarsmakten kan utgöra en resurs för kommunen under en extraordinär händelse. Resursen kan tillhandahållas som räddningstjänst, enligt lag ((2003:778) om skydd mot olyckor, eller som stöd, enligt förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Begäran om stöd/räddningstjänst sker via Räddningschef i beredskap (RCB). Begäran om stöd till samhället i övrigt vid en extraordinär händelse görs av tjänsteman i beredskap (TiB) eller krisledningschef efter beslut i krisledningsnämnd. Funktionsbeskrivning 5

7 7 (7) 4. Åtgärdsplan vid extraordinär händelse 4.1 När ska krisledningsorganisationen aktiveras? Krisledningsorganisationen ska aktiveras när en händelse antas vara, eller antas kunna leda till, en extraordinär händelse. Extraordinär händelse o en händelse som avviker från det normala, o innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och o kräver skyndsamma och samordnade insatser av kommunens resurser 4.2 Hur initieras krisledningsorganisationen? Var och en i den kommunala verksamheten som har ansvar för eller kännedom om det inträffade ska i första hand underrätta ansvarig chef om det inträffade. Ansvarig chef kontaktar tjänsteman i beredskap (TiB) för samråd och bedömning. Om ansvarig chef inte kan nås kontaktas TiB direkt eller via SOS-alarm. Tjänsteman i beredskap (TiB) SOS-alarm Vem beslutar att starta krisledningsorganisationen? Tjänsteman i beredskap (TiB) kontaktar kommunchefen. Händelsen/situationen analyseras och kommunchefen beslutar om krisledningsorganisationen ska aktiveras. Kommunchefen informerar kommunstyrelsens ordförande eller, vid dennes förfall, vice ordförande som beslutar om krisledningsnämnden ska sammankallas. 4.4 Vem kallar in krisledningsorganisationen? Tjänsteman i beredskap eller kommunchefen sköter det praktiska inkallandet av krisledningsstab och verkställande krisledning. Kommunstyrelsens ordförande eller, vid dennes förfall, vice ordförande beslutar om krisledningsnämnden ska inkallas. 4.5 Hur kallas krisledningsorganisationen in? Inkallning sker via systemet Rapid Reach. Bilaga 1.