Katastrofmedicinskt centrum KMC

Transkript

1

2 Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik

3 Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

4 Före Under Efter

5 Det svenska krisberedskapssystemet har tre grundprinciper: Ansvarsprincipen Krisberedskap - beredskap för att kunna förebygga, motstå och hantera krissituationer Likhetsprincipen Hälso- Närhetsprincipen och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap är en del av den svenska krisberedskapen Skyldigheter att samverka

6 regeringsbeslut 2015 att planeringen skulle återupptas totalförsvar är den verksamhet som fordras för att förbereda Sverige för höjd beredskap och krig. består av militärt försvar och civilt försvar civilt försvar handlar om att hela samhällets robusthet i kris och krig civilt försvar är inte en organisation hälso- och sjukvården är en viktig del av civilt försvar

7 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (rekommendation; ett gemensamt sätt att tänka och arbeta)

8 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 7 HSL landstingen ska planera hälso- och sjukvården så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (2002) Den beredskap som krävs för att omhänderta Föreskrift drabbade Katastrofmedicinsk och minimera de somatiska beredskap och (SOSFS 2013:22) psykiska följdverkningarna vid allvarlig händelse Nationell ledningsmodell Socialstyrelsens Termbank

9 Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt Tjänsteman i beredskap (TiB) i varje landsting ska det finnas en funktion som ständigt är bemannad Särskild sjukvårdsledning förberedd organisation för att leda hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarlig händelse

10 Samhällsstörning ( gemensam term för alla samhällsaktörer) Stor olycka Katastrof Kris Extraordinär händelse Allvarlig händelse för sjukvården!

11 Regeringen med departement 290 kommuner Samt lokala aktörer (företag, organisationer, trossamfund etc.) Centrala myndigheter med särskilt ansvar Övriga centrala aktörer 21 länsstyrelser 20 landsting och regioner 11 Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping

12 Före Under Efter

13 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Tjänsteman i Beredskap Värdera/analysera påverkan på sjukvården Besluta om Allvarlig händelse eller ej Upprätta Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Larma vidare Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå SOS Alarm 112 Dirigering och prioritering Vidarebefordring av larm Något har hänt! Larmmottagare och beslutsfattare Sjukhus Värdera/analysera påverkan på eget sjukhus Besluta om att aktivera katastrofplanen Upprätta Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå Larmplan Ambulanssjukvård Prehospital sjukvårdsledning Triage-prioritering rapporter

14 Ta emot larm om misstänkt Allvarlig händelse verifierar uppgifterna Bör ha befogenheter att fatta de beslut som krävs för att initiera och samordna det inledande arbetet bekräfta Allvarlig händelse! Larma vidare Informera om händelsen SOSFS 2013:22 Katastrofmedicinsk beredskap

15 TIB tar beslut och aktiverar Särskild sjukvårdsledning regional nivå TiB bör initialt utgöra Särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Sjukvårdsledare/Chef Medicinskt ansvarig

16 Stabsläge Förstärkningsläge Katastrofläge

17 Beredskapsläge regional nivå Beslut om extra resurser Fördelning av drabbade Inriktning för insatsen Information internt/externt Dokumentation Bedöma behovet av samverkan Stöd och samordning av verksamheter (Skadeområde/vårdenheter/krisstöd)

18 Sjuktransporter Privata vårdgivare Särskild sjukvårdsledning regional nivå Landstingets/regionens krisledningsnämnd Primärvård Skadeområde Sjukvårdsledare Medicinsk ansvarig Särskild sjukv.ledn lokal nivå (vårdenhet) Särskild sjukv.ledn lokal nivå (vårdenhet)

19 Vad behöver samordnas på landstings/regionövergripande nivå gällande medicinsk teknik vid en allvarlig händelse? Hur görs det?

20 Tjänsteman i Beredskap, TiB Chef Regional Sjukvårdsledning Stabschef Kommunikatör/pressjour Krisstödssamordnare Sekreterare Expert/expertgrupp efter behov t ex medicinsk teknik, säkerhetsfunktion, el, vatten, strålskydd, smittskydd..

21 Särskild sjukvårdsledning regional nivå (initialt TIB) Socialstyrelsen SOS Alarm Strategisk nivå räddningstjänst, polis Kommun (er)/ Krisledningsnämnd Länsstyrelse Annat landsting Andra aktörer

22 Skapa samordning och inriktning Samverka Stödja

23 Larmmottagare Beslutsfattare Stabsläge Förstärkningsläge Katastrofläge

24 Ledning av händelsen på akuten Aktivera sjukhusets katastrofplan Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå - i väntan på staben Skapa mottagningsyta (triage, behandling)

25 Besluta om inriktning för akutmottagningen och sjukhusets övriga verksamheter Disponera och omfördela egna resurser för att kunna möta ett akut ändrat vårdbehov. Lämna underlag till Särskild sjukvårdsledning på regional nivå om sjukhusets kapacitet/resurser på kort och lång sikt Dokumentation Information till egen personal Krisstöd Medicinsk teknik? Skapa surge capacity

26 Personal Staff Stuff Utrustning Förbrukningsmaterial Läkemedel Structure Rutiner Ledning S 4 : System Lokaler Akutmottagning IVA Op m.fl Barbisch and Koenig. Understanding Surge Capacity: Essential Elements Acad Emerg Med, 2006:13;11,

27 Särskild sjukvårdsledning lokal nivå sjukhus krisstöd Akutmottagning Blodcentral Intensivvård vårdavdelningar operation

28 Före Under Efter

29 P G U

30 Tiden har betydelse! Fördelning av drabbade riskerar att ta för lång tid. Samverkan är nödvändigt mellan landstingen. Stabsstruktur och arbetssättet i staben har ett direkt samband med sjukvårdsledningens resultat. Mätbara kvalitetsindikatorer är bra instrument för att kvalitetssäkra respons och skapa en strukturerad jämförbar uppföljning.

31 5 kap. Planering 3 Varje landsting ska ta fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan. 1. hur nödvändiga funktioner i hälso- och sjukvården ska larmas och aktiveras vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan händelse, 2. vem som ska leda och samordna hälso- och sjukvården vid allvarlig händelse och 3. vilka andra aktörer som landstinget vid behov ska samverka med. 31 Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping

32 Frågor?