Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan. LiÖ
|
|
- Gunilla Henriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan LiÖ
2 Förord Hälso- och sjukvården ska vara väl förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas. Denna regionövergripande kris och katastrofmedicinska beredskapsplan beskriver förutsättningar för planeringsarbetet, samt ger medarbetare information om vad som krävs för att kunna möta Allvarlig händelse och extraordinär händelse. Denna plan ersätter den tidigare från För att vid händelse snabbt kunna sätta sig in i vad som sker regionövergripande, finns ett sammandrag av denna plan på eller på intranätet Lisa. Varje sjukhus/länsdel har också en kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan Katastrofplan, där den lokala planeringen inklusive åtgärdskalendrar för nyckelpersoner och särskilt utpekade verksamheter finns. Frågor kring regionens beredskapsplanering ställs till Beredskapssamordnare Region Östergötland. Läsanvisning: Den senast uppdaterade versionen är alltid webbversionen (se hemsidan). Barbro Naroskyin Regiondirektör Jan Johansson Produktionsenhetschef Anita Mohall Beredskapsöverläkare
3
4 1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering Krishanteringssystemets uppbyggnad Hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering Relation mellan olika myndigheters ansvarsområden Risk- och sårbarhetsanalys Förmågeanalys Terror och krigsberedskap Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering i Region Östergötland Riskhantering Förmågeanalys av den kris och katastrofmedicinska beredskapen Kontinuitetshantering RH-check och avvikelsehantering Region Östergötlands organisation för planering av kris och katastrofmedicinsk beredskap Ansvarsfördelning Regional beredskapsplanering Region Östergötlands kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland Finansiering Lokal beredskapsplanering (ViN, US, LiM) Lokal kris och katastrofmedicinsk beredskapskommitté (LKKB) Lokal kris och katastrofmedicinsk plan ( Katastrofplan ) Finansiering Planering för katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands Samverkan i planeringsfasen Mål, utvärdering och uppföljning för regionens kris och katastrofmedicinska beredskap Uppföljning och utvärdering Mätbara kvalitetsindikatorer Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser Allvarlig händelse Extraordinär händelse Ledning av hälso- och sjukvård vid allvarlig händelse Ledningsmodell Särskild sjukvårdsledning...19
5 3.5.1 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå Prehospital sjukvårdsledning Särskild sjukvårdsledning på sjukhus Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig (TiB, CRSL) Initiala åtgärder Stab Regiondirektörens roll vid allvarlig händelse Regionens krisledningsnämnd Beredskapslägen inom Region Östergötland Regional nivå Lokal nivå Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå Utvärdering Samverkan Östergötland Organisation och handläggning i skadeområde Samordning genom ledning och samverkan Hälso- och sjukvård i skadeområde Prehospital sjukvårdsledning Förstärkning av prehospital sjukvårdsledning Roller och funktioner i prehospital sjukvårdsledning Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Stab Vårdutförare Sjukvårdsgrupp Kommunikation Rapportering Dokumentation Skadeområde Triage i skadeområde Uppsamlingsplats Uppgifter för kommunal räddningstjänst inom skadeområde Uppgifter för polis inom skadeområde Registrering...38
6 5. Direktiv för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering på sjukhus och i regionens övriga verksamhet Uppdrag och kapacitet Särskild sjukvårdsledning på sjukhus (lokal nivå) vid allvarlig händelse Larm och etablering av särskild sjukvårdsledning Beredskapslägen Omhändertagande av drabbade vid allvarlig händelse Registrering och journalföring vid allvarlig händelse Information vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge på sjukhus Personalförsörjning Primärvård Övrig verksamhet Samverkande myndigheter och organisationer Kommunens ansvar Statlig räddningstjänst Polisen Länsstyrelsen SOS Alarm Försvarsmakten Övriga samverkande aktörer och myndigheter Klädsel, material och läkemedel Klädsel, material och läkemedel på sjukhus Antidoter Blodprodukter Klädsel, material och läkemedel för arbete på skadeplats Sjukvårdsvagn Utmärkning av funktioner Märkning av ledningsfunktioner Märkning av övrig sjukvårdspersonal/vårdutförare Socialstyrelsens beredskapslager Utbildning och övning inom kris och katastrofmedicinsk beredskap Ansvar Planering, genomförande och uppföljning Kompetenskrav och utbildningsmål för vissa yrkesgrupper och funktioner Händelser med farliga ämnen (CBRN-E)... 51
7 9.1 Inledning Medicinska beslut Organisation av räddnings- och sjukvårdsarbete vid skadehändelse med farliga ämnen i skadeområde Arbetsmetod i skadeområde Sjukvårdsgruppens utrustning vid skadehändelse med farliga ämnen Organisation på sjukhus och behandlingsprinciper vid skadehändelse med farliga ämnen Antidoter och motgifter Informationskällor...56 Ordlista Bilaga 1 Smittskydd och beredskap inför influensapandemi Bilaga 2 Beredskap för händelser med radiologiska och nukleära strålkällor 74 Bilaga 3 Krisstöd vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge Bilaga 4 Informationsarbete vid allvarlig händelse Bilaga 5 Kompetenskrav och utbildningsmål för vissa yrkesgrupper och funktioner... 83
8 1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering Samhällets krisberedskap förutsätter en god beredskap i händelse av samhällsstörningar, allvarliga händelser eller extraordinära händelser. Detta för att effektivt kunna hjälpa, lindra och stödja personer som drabbas, oavsett vad orsaken är. Alla samhällsaktörer inom krisberedskapssystemet har ett ansvar att förbereda sina verksamheter och samverka med varandra för att kunna säkerställa en krishanteringsförmåga. Hälso- och sjukvårdens kris och katastrofmedicinska beredskap är en del av den svenska krisberedskapen, som även omfattar internationella insatser. 1.1 Krishanteringssystemets uppbyggnad Målet med krishanteringssystemet är att minska risken för allvarliga händelser och extraordinära händelser i samhället samt minska konsekvenserna när en sådan händelse inträffar. Systemet ska förbereda för att möta allt från en begränsad händelse i fred till en vidgad hotbild och krig. Krishanteringssystem i Sverige bygger på tre centrala principer: Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska vara densamma även under en kris. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. I Sverige gäller dels sektorsansvar, dels områdesansvar inom krishanteringssystemet. Sektorsansvar betyder att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. För hälso- och sjukvården är det Socialstyrelsen som har sektorsansvaret. Geografiskt områdesansvar innebär att en aktör har ett samordningsuppdrag vid vissa händelser eller kriser som berör flera sektorer utan att därmed ta över verksamhetsansvaret från någon myndighet. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På den nationella nivån är det regeringen som är områdesansvarig, på regional nivå har länsstyrelsen ett områdesansvar och på lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar. Region Östergötland har ett verksamhetsansvar och där ingår även sådan verksamhet som är upphandlad hos entreprenörer. 1.2 Hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap Hälso- och sjukvården är en del av samhällets hela krishanteringssystem. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Beredskapsplaneringen styrs av lagar, riktlinjer och föreskrifter och bygger på risk- och sårbarhetsanalyser, förmågeanalyser, kontinuerligt uppföljningsarbete samt lokala 1
9 förhållanden i sjukvårdens struktur och geografi. Detta beskrivs i SOSFS 2013: Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:376), föreskrivs att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en kris- och katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (7 ). 4 a reglerar att kommuner och landsting kan bistå en annan kommun eller annat landsting. I HSL 32 a föreskrivs också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m m (SOSFS 2009:10 (M)) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) (M) Länk till Socialstyrelsen samtliga Föreskrifter och Allmänna råd: Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen (2008:552) och förordningen (2008:553) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. Smittskyddslagen (2004:168) Lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen utgör en del av det nationella krishanteringssystemet. Grunden för samhällets krishanteringsförmåga ska vara en generell förmåga att hantera kriser, oavsett hur de ser ut. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar i sin planeringsinriktning för samhällets krisberedskap tre viktiga förmågor: Förmåga att samordna, leda och informera vid kriser och extraordinära händelser (krishanteringsförmåga). I begreppet krishanteringsförmåga ingår kunskapsuppbyggnad, ledningsorganisation, robust tekniskt ledningsstöd och samverkan med övriga aktörer inom krishanteringssystemet. Förmåga att genomföra operativa insatser (operativ förmåga). Förmåga att motstå störningar i samhällsviktig infrastruktur (robusthet). 2
10 För att utveckla och förbättra förmågan till samverkan och samordning mellan organisationer och myndigheter finns samverkansområden. Dessa är: - Samverkansområde Teknisk infrastruktur (SOTI) - Samverkansområde Transporter (SOTP) - Samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) - Samverkansområde Ekonomisk säkerhet (SOES) - Samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO) - Samverkansområde Skydd, undsättning och vård (SOSUV) Hälso- och sjukvården finns representerad genom Socialstyrelsen och landsting/regioner (beredskapssamordnare) i fyra av dessa områden. Förordningen 2006:637 reglerar att det ska finnas organ som kan överta ledningsansvaret i kommuner och/eller landsting när omständigheterna så påkallar. Lagen uttrycker dock inte hur detta ska gå till, utan lämnar öppet för respektive huvudman att fatta beslut om det. Det finns inte heller uttryckt hur stort beslutsmandatet ska vara eller vid vilka omständigheter ledningsorganet, krisledningsnämnden, ska träda i kraft. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstingets risk- och sårbarhetsanalyser (2010:6) föreskriver vilka risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärder som ska genomföras enligt lagen 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (2003:778, LSO) syftar till att förbättra skyddet mot olyckor och öka säkerheten i samhället. Enligt lagen skall kommunerna ha handlingsprogram för förebyggande verksamhet, räddningstjänstens verksamhet samt gränssnitten mot andra verksamheter. Det står uttryckt att lagen inte omfattar vad som faller under Hälso- och sjukvårdslagen. Det finns alltså inga beslutsmandat i frågor som avser hälso- och sjukvård hos räddningstjänsten. Enligt LSO åligger det varje kommun att svara för räddningstjänsten inom kommunen, undantaget det som gäller statlig räddningstjänst. Den statliga räddningstjänsten omfattar: Polisens ansvar för fjällräddningstjänst samt efterforskning av försvunna personer. Sjöfartverkets ansvar för flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst. Kustbevakningens ansvar för miljöräddningstjänst till sjöss. Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter utsläpp från kärnteknisk anläggning. LSO kap2 4 Skyldigheter vid farlig verksamhet Vid en anläggning där en händelse i verksamheten kan orsaka svåra skador på människor och miljö är anläggningsägaren och kommunen skyldiga att ha en beredskap. Landstinget/regionen ska i samverkan med berörd myndighet och anläggningsägare utarbeta de säkerhetsregler eller andra begränsningar som gäller för sjukvårdsarbete för landstingets 3
11 anställda (eller entreprenörer) vid en sådan anläggning. I ansvaret innefattas även spridning av kunskap om ovan till hälso- och sjukvårdspersonal som kan komma att arbeta på eller inom respektive anläggning. Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (1999:381) benämns också Sevesolagstiftning. För information om så kallade Sevesoanläggningar i Östergötland, se webbsida för Räddningstjänsten Östra Götaland. Polislag (1984:387) berör polisens ansvarsområden vid bland annat olyckor och katastrofer. Polislagen är en del av den samlade lagstiftning som styr det polisiära arbetet. Sekretesslagen (2009:400 kap 25) anger vad som är sekretessbelagt och alltså undantaget från regeln att myndigheternas allmänna handlingar är offentliga. Sekretess innebär både förbud att röja en uppgift och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Den gäller även som skydd för enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Enligt sekretesslagen råder sekretess mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Patientdatalagen (2008:355) anger att all vård av patienter måste journalföras enligt patientdatalagen. Den syftar till att öka patientsäkerheten genom att de som vårdar och behandlar patienter lättare får tillgång till nödvändig information. Lagen innefattar även bestämmelser om informationssäkerhet för att också ge patienterna ett starkt integritetsskydd. Lagen (1992:1 403) om totalförsvar och höjdberedskap. Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Lagen (1988:97) om förfarande hos kommuner och förvaltningsmyndigheter och domstolar under krig, krigsfara m.m. Regionens beredskap påverkas även av andra föreskrifter, allmänna råd och standarder från exempelvis Arbetsmiljöverket och kommunernas byggnadsnämnder Relation mellan olika myndigheters ansvarsområden Olika verksamheter har olika ansvarsområden där ingen myndighet har befälsrätt över en annan. Det finns inte heller ansvar som sträcker sig över en annan myndighets verksamhetsområde. Uppgifterna i samband med olyckor i katastrofer ska lösas i samverkan. Det innebär att alla inblandade myndigheter har ett ansvar att, inom sitt eget verksamhetsområde, lösa uppgiften tillsammans med andra myndigheter. Polis och kommunal räddningstjänst har möjlighet att vid speciella omständigheter begränsa varandras eller sjukvårdens verksamhet. Ett exempel är att räddningstjänsten och/eller polisen kan meddela säkerhetsregler för ett visst område. 4
12 1.2.3 Risk- och sårbarhetsanalys Enligt lag 2006:544 ska landsting och regioner identifiera och redovisa samhällsviktig verksamhet, risker mot verksamheten, beroenden och sårbarheter. En plan ska tas fram för att kunna hantera extraordinära händelser och allvarlig händelse. Planen ska baseras på en riskoch sårbarhetsanalys. Landstingen ska sammanställa och avrapportera en regional risk- och sårbarhetsanalys till Socialstyrelsen, länsstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, under mandatperiodens första år. Enligt MSB:s föreskrift MSBFS 2010:6 ska landstingen varje år följa upp och redovisa sin lagstadgade risk- och sårbarhetsanalys Förmågeanalys Enligt lag 2006:544 ska landstingen analysera den egna förmågan att hantera svåra påfrestningar och de konsekvenser sådana påfrestningar kan leda till. Risk- och sårbarhetsanalyser, resurser, kunskap, geografiska förhållanden och andra faktorer i landstinget ligger till grund för att bedöma den förmågan. I Socialstyrelsens skrift Förmågeanalys för det katastrofmedicinska området rekommendationer för hälso- och sjukvårdens planering (Socialstyrelsen 2006) redovisas en metod om hur förmågeanalyser kan genomföras. Var går gränsen för regionens förmåga? Bilden är tagen ur skriften Förmågeanalys för det katastrofmedicinska området rekommendationer för hälso- och sjukvårdens planering utgiven av Socialstyrelsen Terror och krigsberedskap Landstingens och regionernas beredskap ska bygga på att det finns en grundförmåga i den fredstida kris och katastrofmedicinska beredskapen, men gäller även vid krigshot, höjd beredskap och terrorhändelse. 5
13 1.3 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering i Region Östergötland Kris och katastrofmedicinsk beredskap omfattar den beredskap i Region Östergötland som krävs för att hälso- och sjukvården effektivt och säkert ska kunna ta hand om drabbade och minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna vid en allvarlig och/eller extraordinär händelse. Beredskapen baseras på; Planering Utrustning Utbildning, träning och övning Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse Uppföljning och utvärdering Beredskapen omfattar hela vårdkedjan skadeområdet, ambulanssjukvården, akutsjukhusen och primärvården där man vid en allvarlig händelse ska kunna möta en obalans mellan behov och tillgängliga resurser med ett optimalt patientomhändertagande och på ett kostnadseffektivt sätt. Östergötlands län omfattar till ytan drygt kvadratkilometer och cirka fem procent av Sverige befolkning. Den genomsnittliga befolkningskoncentrationen är varierande. Länet innehåller storstäder, men även glesbygd med låg befolkningstäthet och förhållandevis långa avstånd till akutsjukvård. Länet har också skärgård med många öar och ökad befolkning sommartid. Flera stora vägar går genom länet samt ett järnvägsnät med omfattande person- och godstrafik inklusive transport med farliga ämnen. Det finns tre flygplatser, varav två med internationell trafik. Norrköpings hamn är en av landets till ytan största hamnar, även där sker transporter och omlastning med farliga ämnen. Flera anläggningar i länet omfattas av speciell lagstiftning angående hantering och transporter av farliga ämnen. Länsstyrelsen har en förteckning av dessa anläggningar. Under året genomförs flera stora evenemang som samlar en större mängd människor, bland annat musikfestivaler samt olika sportevenemang. Risken för störning och/eller utslagning av infrastruktur, exempelvis. elavbrott och störningar i IT-system måste beaktas liksom hot och terrorism. Länsstyrelsen i Östergötland har tillsammans med berörda myndigheter och samhällsviktiga aktörer i Östergötland gjort en omfattande kartläggning av vilka större olyckor och händelser som skulle kunna inträffa i länet, samt identifierat vilka åtgärder som behövde genomföras för att kunna motverka eller möta dessa risker. Medarbetare från regionen är delaktiga i många delar av detta arbete, som benämns Riskbild Östergötland. Detta finns redovisat i olika rapporter: 6
14 1.3.1 Riskhantering Risk- och sårbarhetsanlyser genomförs i Region Östergötland enligt lagstadgade krav. Dokumentet Beslutsstöd för val av analysmetod inom riskhantering innehåller beskrivningar av olika metoder och förklaringar som ska underlätta valet av metod för aktuellt problem eller frågeställning. Dokumentet innehåller även en översiktlig beskrivning av regionens riskhanteringsprocess. Se länk: od%20inom%20riskhantering%20ver%201%200.pdf Förmågeanalys av den kris och katastrofmedicinska beredskapen En förmågeanalys ska bland annat ge en bild av hur många drabbade sjukvårdsorganisationen i regionen kan omhänderta vid en allvarlig händelse och även tydliggöra regionens gränssättande resurser. För att den kris och katastrofmedicinska organisationen ska kunna utvärdera och bedöma sin förmåga måste den utgå från hur regionen kan utföra ett visst uppdrag under vissa preciserade betingelser med de resurser som finns tillgängliga. År 2012 genomfördes den senaste förmågeanalysen av den katastrofmedicinska beredskapen. Resultaten används som en grund i förbättringsarbetet av den katastrofmedicinska verksamheten inom regionen. En förmågeanalys ska genomföras vart fjärde-femte år Kontinuitetshantering Enligt regionens säkerhetspolicy ska säkerhetsarbetet bedrivas systematiskt och som en integrerad del i det dagliga arbetet. Ett av målen är att säkerställa kontinuitet i vård- och stödprocesser genom förebyggande insatser. Syftet med kontinuitetshanteringen är att genom förebyggande arbete skapa robusthet i verksamheten så att den kan fungera trots vardagliga oplanerade och planerade störningar och avbrott som kan påverka vård och patientsäkerhet. Kontinuitetshantering innebär att en analys görs av verksamheten där man tydliggör vilka aktiviteter som krävs för att verksamheten ska fungera. Därefter beslutas om vilka åtgärder som behöver vidtas, exempelvis att utarbeta nya reservrutiner eller ställa tydligare krav på stödenheter. Inom varje centrum ska det finnas kontinuitetslotsar som ska stödja utarbetandet av kontinuitetsplaner inom sina respektive verksamheter. Kontinuitetsplanerna ska ses över årligen och revideras vid förändringar i verksamheten. Uppföljning sker bland annat i RHcheck. Mer om kontinuitetshantering finns att läsa på Säkerhetsportalen på Lisa, under Verktyg och metoder. Det finns också en riktlinje för kontinuitetshantering under PM och riktlinjer. 7
15 1.3.4 RH-check och avvikelsehantering RH-check är verksamhetens verktyg för egenkontroll av risker och säkerhet. Dessutom är det ett instrument för uppföljning för att säkerställa rätt kvalitet, stimulera förebyggande arbete samt minimera risker och kostnader för skador och avbrott. För närvarande finns RH-check för elva områden, bland annat kris och katastrofmedicinsk beredskap. Mer om RH-check finns att läsa på Säkerhetsportalen på Lisa, under Verktyg och metoder. Avvikelsehanteringen i regionen syftar till en ökad patientsäkerhet genom att enheter systematiskt analyserar och följer upp sina avvikelser. Avvikelsehantering ersätter inte anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria eller anmälningar till patient- och läkemedelsförsäkringen, Arbetsmiljöinspektionen, Försäkringskassan eller polisen. Mer om avvikelsehantering finns att läsa på Säkerhetsportalen på Lisa, under Verktyg och metoder. 2. Region Östergötlands organisation för planering av kris och katastrofmedicinsk beredskap I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:376), föreskrivs att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en kris och katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (7 ). Detta kapitel beskriver ansvarsförhållanden, organisation samt genomförande av planeringsarbetet i Region Östergötland. 2.1 Ansvarsfördelning Regionstyrelsen beslutar om den kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanen för Region Östergötland. Regiondirektören (RD) har det yttersta tjänstemannaansvaret för regionens verksamhet och för informationen till regionens politiker. Vårddirektören US (VD) ansvarar för att det finns en organisation och ett system för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering, att planer finns upprättade för allvarlig händelse och extraordinära händelser samt att regionen följer de myndighetskrav som finns på området. Produktionsenhetschefen för Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) ansvarar för kris och katastrofmedicinsk beredskap i Region Östergötland Detta innefattar att: 8
16 upprätta, verifiera och revidera fungerande kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland. Revidering ska ske vart tredje-fjärde år samt vid behov erbjuda Region Östergötlands medarbetare lämplig utbildning för uppdragen samt följa upp kompetensläget ansvara för organisation för regional beredskapssamordnare och beredskapsöverläkare ansvara för organisation, lokaler och utrustning för särskild sjukvårdsledning på regional nivå inkluderat TiB/CRSL-funktion följa upp och utvärdera den kris och katastrofmedicinska processen ansvara för att beredskap finns enligt lag (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands Ovanstående uppdrag sker med stöd av regional beredskapssamordnare och beredskapsöverläkare. Produktionsenhetscheferna för FM centrum och IT-centrum, verksamhetscheferna för Medicinsk Teknik Östergötland, smittskyddsenheten och radiofysikenheten samt kommunikationschefen ansvarar för att utbildade medarbetare finns på larmlista för att vid behov kunna ingå i särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå (LiM, US, ViN). Chefläkarna för östra, västra och centrala länsdelen har planeringsansvaret för den lokala kris och katastrofmedicinska beredskapen inom sitt sjukvårdsdistrikt, i enlighet med den kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen för Region Östergötland. Chefläkarna utser lokal beredskapssamordnare och eventuellt lokalt beredskapsansvarig läkare. Produktionsenhetschefer har ansvar för genomförande av de delar av regionens kris och katastrofmedicinska beredskapsplan där deras produktionsenheter berörs, samt av den lokala katastrofplanen. Verksamhetschefer medverkar vid upprättandet av den lokala kris och katastrofmedicinska planen ( Katastrofplan ). De ansvarar också för att medarbetarna har kunskap om enhetens beredskapsuppdrag och att medarbetarna genomgår lämplig utbildning och övning. Verksamhetscheferna ansvarar även för bemanning enligt lokal kris och katastrofmedicinsk plan efter direktiv av särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Verksamhetschefen för akutkliniken eller motsvarande har ansvar för att den katastrofmedicinska utrustningen på akutkliniken hålls aktuell och omedelbart tillgänglig. Vårddirektören för US, vårddirektören för ViN, närsjukvårdsdirektören i västra Östergötland (LiM) samt verksamhetschefen för Närsjukvården Finspång (NiF) ansvarar för säkerhets- och samordningsuppgifter lokalt inom områdena arbetsmiljö, funktionssäkerhet, brand- och miljöskydd samt kris och katastrofmedicinsk beredskap. Entreprenörer och externa vårdgivare som arbetar på uppdrag av regionen. 9
17 Region Östergötlands kris och katastrofmedicinska beredskapsplanering innefattar enligt HSL 7 (2002:452) även externa vårdgivare och entreprenörer. I entreprenörsavtalens allmänna bestämmelser regleras entreprenörernas uppgift före, under och efter allvarlig händelse. Region Östergötland ska samordna kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering med externa vårdgivare och entreprenörer. Det inkluderar utbildning, träning och övning, samt ansvar för att personalen har adekvat kompetens för sina insatser enligt beredskapsplan. Externa vårdgivare och entreprenörer har fullt arbetsgivaransvar för sin personal. 2.2 Regional beredskapsplanering Kris och katastrofmedicinsk beredskap är en del av Region Östergötlands samlade säkerhetsarbete. Enligt regionens säkerhetspolicy ska säkerhetsarbetet omfatta människor, verksamhet, miljö, information samt egendom. Arbetet ska bedrivas systematiskt som en integrerad och naturlig del i all verksamhet för att: säkerställa kontinuitet i alla verksamheter genom förebyggande insatser säkerställa en trygg och säker miljö för patienter, medarbetare, förtroendevalda, studerande och besökare minimera riskerna för negativa händelser inom Region Östergötlands verksamheter samt reducera konsekvenserna, om de trots allt inträffar bidra till att upprätthålla regionens arbetsgivaransvar optimera förutsättningarna för god sjukvård vid allvarlig och extraordinär händelse verksamheterna ska uppfylla gällande lagkrav på området bidra till att upprätthålla medborgarnas förtroende för regionen Regionens säkerhetsgrupp ansvarar för den övergripande uppföljningen och kontrollen av säkerhetsarbetet. Säkerhetsgruppen består av representanter från patientsäkerhet, kris och katastrofmedicinsk beredskap, brandskydd, funktionssäkerhet, informations- och IT-säkerhet, arbetsmiljö, medicinsk teknisk säkerhet samt miljöskydd. Gruppen leds av säkerhetschefen och utvecklingschefen. Säkerhetsgruppen är beredande till säkerhetsrådet. I säkerhetsrådet ingår bland andra produktionsenhetschefen för KMC. Säkerhetsrådet är rådgivande till regiondirektören (RD) Regionen Östergötlands kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté (RKKB) Regionen Östergötlands kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté är övergripande råd för kris och katastrofmedicinska beredskapsfrågor, och ska även vara ett samrådsforum mellan regional och lokal nivå. RKKB består av: Vårddirektör US, Ordförande 10
18 Produktionsenhetschef KMC Beredskapsöverläkare Medicinskt ansvarig läkare i enheten för prehospital vård Chefläkare för Vrinnevisjukhuset i Norrköping Chefläkare för Universitetssjukhuset i Linköping Chefläkare för Lasarettet i Motala Beredskapssamordnare för regional katastrofmedicinsk beredskap Lokala beredskapssamordnare och lokala beredskapsansvariga läkare Olika experter som adjungeras vid behov. RKKB sammanträder två till fyra gånger per år eller vid behov. Minnesanteckningar ska föras och redovisas på Region Östergötlands intranät Lisa Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland Denna regionövergripande plan innehåller; allmänna riktlinjer och uppgifter för kris och katastrofmedicinsk beredskap i Region Östergötland med speciell tonvikt på lednings- och samordningsfrågor definitioner och termer inom kris och katastrofmedicinsk beredskap direktiv och underlag för lokala kris och katastrofmedicinska planer på ViN, US och LiM. Fokus i planen ligger på den katastrofmedicinska beredskapen, men den innehåller också riktlinjer för andra typer av allvarlig händelse och extraordinär händelse. Planen ska också kunna användas vid utbildning av regionens medarbetare och studenter Finansiering Den regionövergripande kris och katastrofmedicinska planeringen finansieras med anslag från regionstyrelsen och omfattar utbildning, övning och särskild sjukvårdsledning samt lön till beredskapsöverläkare och beredskapssamordnare Region Östergötland. Vid allvarlig händelse tillhandahåller berörda produktionsenheter medarbetare enligt planer inom egen budgetram. 2.3 Lokal beredskapsplanering (ViN, US, LiM) Lokal kris och katastrofmedicinsk beredskapskommitté (LKKB) Lokala kris och katastrofmedicinska beredskapskommittéer ska finnas vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala. I den lokala kris och katastrofmedicinska beredskapskommittén ska det ingå företrädare från de verksamheter som vanligtvis blir involverade vid allvarlig ändelse eller förhöjt beredskapsläge på sjukhus samt företrädare från miljö och säkerhet och från fastighetsdrift. Kommitténs uppgifter är att samordna verksamhetens beredskap för allvarlig händelse eller förhöjt beredskapsläge på sjukhus i den egna länsdelen samt med berörda samverkansaktörer på lokal nivå. 11
19 Samordning innebär att: upprätta den kris och katastrofmedicinska planen ( Katastrofplan ), hålla den aktuell samt se till att planen följer riktlinjerna i Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland. Revidering ska ske minst vart tredje-fjärde år eller vid behov. samordna informations- och utbildningsinsatser på sjukhuset och i vissa fall även i länsdelen inventera utbildningsbehov inom ämnesområdet kris och katastrofmedicinsk beredskap sätta upp mål för verksamheten i samband med allvarlig händelse och utifrån de målen ansvara för att insatser dokumenteras, följs upp och sammanställs säkerställa att det finns en särskild sjukvårdsledning på sjukhuset för samordning av sjukhusets insatser vid allvarlig händelse samt att utrustning finns och underhålls delta med representant i lokalt funktionssäkerhetsråd samverka med kommunernas krishanteringsråd Lokal kris och katastrofmedicinsk plan ( Katastrofplan ) Den lokala kris och katastrofmedicinska planen ska vara inriktad på hur arbetet på sjukhusen ska struktureras och ledas. Planen ska utgå från den regionala planen ( Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland ) och vara anpassad till lokala förutsättningar. Planen ska innehålla: larmplan beredskapslägen och innebörd åtgärdskalender för varje befattningshavare och funktion som är eller kan bli involverad gränssättande resurser plan för att mobilisera ytterligare resurser på kort och på lång sikt tillvägagångssätt för transport av sjukvårdsgrupper inklusive materiella resurser plan för mottagande av patienter vid varje typ av händelse eller enligt specificerat åtagande/uppdrag registreringsrutiner beskrivning av särskild sjukvårdsledning på sjukhuset (lokal nivå) organisation av krisstöd på sjukhuset och i vissa fall för länsdelen organisation av anhörigupplysning plan för information internt och externt plan för drift och funktionssäkerhet, inklusive plan för händelse i egna lokaler som kräver en särskild sjukvårdsledning på sjukhuset evakueringsplan Finansiering Varje produktionsenhetschef ansvarar för kostnaderna för den egna planeringen enligt den kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen. Sjukvårdande produktionsenheter delar på kostnaden för den sjukhusgemensamma planeringen för kris och katastrofmedicinsk beredskap på de sjukhus där man verkar. Varje produktionsenhet tillhandahåller 12
20 resurspersoner till planeringsarbetet utan särskild ersättning och svarar för egna kostnader för deltagande i planering och övning. Respektive närsjukvårdsdirektör svarar för administration och gemensam finansiering av lokaler, viss utrustning, beredskapssamordnare och om möjligt beredskapsansvarig läkare. Akutmottagningarna vid LiM, US och ViN svarar för kostnader för katastrofmedicinsk utrustning och fasta saneringsanläggningar. Vid allvarlig händelse sker finansiering från berörda produktionsenheter inom den egna budgetramen. 2.4 Planering för katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands Den 1 september 2008 trädde lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands i kraft. Lagen möjliggör för landsting och regioner att bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att stödja utlandsmyndigheter och nödställda i en situation då många människor med hemvist i Sverige drabbats av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet. Beredskap för katastrofmedicinska insatser enligt denna lag ska upprätthållas av landstingen/regionerna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne, Östergötlands, Uppsala och Västerbottens län. Övriga landsting får upprätthålla sådan beredskap. Produktionsenhetschefen för KMC ansvarar för att denna beredskap finns i Region Östergötland. 2.5 Samverkan i planeringsfasen I december 2013 fastställde Regionala krishanteringsrådet (RKS) dokumentet Samverkan Östergötland strategi för samverkan i Östergötland, före, under och efter stora olyckor och kriser. Strategin beskriver hur samverkan ska ske före, under och efter en allvarlig händelse eller en extraordinär händelse. Regionala krishanteringsrådet består av tio ledamöter från Östergötlands län, bland annat en representant från Region Östergötland, och leds av landshövdingen. RKS har till uppgift att fungera som ett organ för bland annat information, samråd, samverkan och samordning. Rådet har en strategisk funktion och fattar beslut i frågor av övergripande karaktär. Regional samordningsfunktion (RSF) har till uppgift att initiera samverkan före och efter händelser. RSF kan vid behov bilda arbetsgrupper. Länk till dokumentet Samverkan Östergötland 13
21 2.6 Mål, utvärdering och uppföljning för regionens kris och katastrofmedicinska beredskap Övergripande mål Region Östergötland ska vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter Uppföljning och utvärdering Samhällets krav på uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet har ökat. Detta gäller även kris och katastrofmedicinsk beredskap och insatser i samband med en allvarlig händelse. Med hjälp av en indikator, ett kvalitetsmått, kan responsen på en allvarlig händelse och genomförandet av särskild sjukvårdsledning mätas och följas upp. Kvalitetsindikatorerna utgör underlag för planeringen före, genomförandet under, och uppföljningen efter en allvarlig händelse. Samtliga indikatorer kan användas för regionala och nationella sammanställningar och analyser av kvalitet. I Region Östergötland utvärderas samtliga allvarliga händelser. Vid en allvarlig händelse dokumenteras beslut och åtgärder och utvärderas sedan med stöd av mätbara kvalitetsindikatorer som är framtagna vid KMC. Kvalitetsindikatorerna har sitt ursprung i Socialstyrelsens nationella ledningsmodell och har använts i flera vetenskapliga studier i Sverige och utomlands. Samtliga indikatorer bygger på det effektivaste sättet att hantera tidskritiska processer. Exempelvis kan tiden till definitiv behandling vara livsavgörande vid trauma. Regionens beredskapsöverläkare och beredskapssamordnare ansvarar för utvärdering och uppföljning. Återkoppling sker till berörda medarbetare och redovisning av utfallet redovisas i regionens kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté samt i verksamhetsberättelse. Uppföljning av händelser i länet sker utifrån en helhetsyn, där samverkan mellan alla aktörer ska åstadkomma en gemensam inriktning och samordning av insatserna. Detta sker med stöd av mätbara kvalitetsindikatorer för samverkan. I verksamheten genomförs årliga egenkontroller genom RH-check även inom området kris och katastrofmedicinsk beredskap. Dokument för RH-check finns att ladda ned på Säkerhetsportalen på Lisa, under Verktyg och metoder, RH-check. I Region Östergötland finns ett system för avvikelsehantering som även används när det gäller kris och katastrofmedicinsk beredskap. Mer om avvikelsehantering finns att läsa på intranätet Lisa under området Patientsäkerhet. Samtliga erfarenheter nyttjas kontinuerligt i förbättringsarbetet Mätbara kvalitetsindikatorer Vid en allvarlig händelse används ett 50-tal mätbara kvalitetsindikatorer för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. 14
22 Exempel på mätbara kvalitetsindikatorer för prehospital sjukvårdsledning Genom-vindrutan-rapport ska lämnas inom två minuter från ankomst till skadeområde Sjukvårdsledare ska etablera kontakt med TiB/särskild sjukvårdsledning på regional nivå inom fem minuter från ankomst till skadeområde Samverkan med andra aktörer ska starta inom fem minuter Transport av patienter från skadeområdet ska vara påbörjad inom 15 minuter Exempel på mätbara kvalitetindikatorer för TiB/särskild sjukvårdsledning regional nivå TiB ska bekräfta allvarlig händelse inom en minut från mottaget larm Beslut om resursförstärkning till skadeområdet ska tas inom tre minuter Mottagande sjukhus ska larmas inom tio minuter Ett preliminärt inriktningsbeslut ska formuleras inom 15 minuter En preliminär fördelningsnyckel ska lämnas till sjukvårdsledaren i skadeområdet inom tio minuter Inom 30 minuter ska en bedömning av om andra landsting/regioner behöver larmas ha genomförts Analys av omfall ska utföras En strategi för krisstöd ska utformas Analys av sjukvårdens kapacitet på kort och lång sikt ska utföras 3. Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser Sjukvården är i huvudsak organiserad för normala händelser där det råder balans mellan behov och resurser. Vardagliga insatser i akutsjukvården kännetecknas ofta av att de har begränsad omfattning, pågår under kortare tid och är möjliga att överblicka. När det inträffar händelser med obalans mellan behov och resurser, krävs det en särskild ledning för att optimera verksamheten och på bästa sätt lösa uppgiften. 3.1 Allvarlig händelse Allvarlig händelse i hälso- och sjukvården är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta inkluderar också risk för eller hot om sådan händelse. Exempel på allvarliga händelser är transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, samt psykosocial påverkan av samhället som en följd av traumatiska händelser. 3.2 Extraordinär händelse I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, definieras extraordinär händelse som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig 15
23 störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas. 3.3 Ledning av hälso- och sjukvård vid allvarlig händelse De sjukvårdsinsatser som utförs i samband med en allvarlig händelse kräver ofta resurser som används i den dagliga sjukvården. Vid en allvarlig händelse där resurserna, trots en omfördelning, inte räcker för att upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav måste målsättningen förändras och därmed också det medicinska inriktningsbeslutet. Det förutsätter en ledning som utifrån särskild kompetens effektivt kan prioritera mellan den allvarliga händelsen, normal verksamhet och kraven på beredskap. 3.4 Ledningsmodell Socialstyrelsen definierar ledning som en aktivitet som syftar till att definiera en verksamhets uppgift och se till att tillgängliga resurser samordnas och nyttjas på bästa sätt för att denna uppgift ska kunna lösas. 16
24 Region Östergötland använder nedanstående ledningsmodell. Nationell Dirigering larmcentral Regional nivå Lokal Lokal Skadeområde Lokal Lokal Lokal Sjukhus Skadeområde Sjukhus Sjukhus Ledningsmodellen vilar på fyra grundstenar: A. ledningsnivåer B. ledningskomponenter C. beredskapslägen D. ledningsroller A. Ledningsnivåer Ledningsmodellen består av tre nivåer: Lokal nivå omfattar ledning av verksamheten i skadeområde, sjuktransporter och sjukvårdsinrättningar (mottagande enheter). Regional nivå omfattar ledning och samordning av Region Östergötlands resurser, aktiviteter samt kontakt med andra landsting/regioner och myndigheter. 17
25 Resurssamordningen mellan landsting/regioner utgår från det landsting eller region där händelsen har inträffat. Nationell nivå omfattar ledning rörande frågor där det finns ett nationellt samordningsbehov, samt vid behov kontakt med andra myndigheter och med den nationella politiska ledningen. B. Ledningskomponenter En ledningsorganisation som ska kunna fungera i en föränderlig omgivning måste ha förmågan att samtidigt utöva normativ, strategisk och operativ ledning. För ledning av sjukvård vid allvarlig händelse innebär det följande: Operativ ledning innebär att leda en insats inom ramen för tilldelade resurser, utifrån den beslutade inriktningen för sjukvårdsinsatsen. Den operativa ledningen tilldelar de enskilda enheterna uppgifter samt meddelar till strategisk ledning om det uppstår obalans mellan behov och resurser. Strategisk ledning innebär att fatta beslut om inriktning och omfattning av en sjukvårdsinsats efter en bedömning av omedelbara och kommande behov av sjukvårdsresurser. Strategisk ledning är också att fördela sjukvårdsresurser mellan pågående sjukvårdsinsatser och samtidigt upprätthålla en normal beredskap för övriga sjukvårdsinsatser. Den strategiska ledningen ska om möjligt tillskapa ytterligare sjukvårdsresurser och fördela dessa på ett optimalt sätt. Normativ ledning innebär att tolka och besluta om sjukvårdsorganisationens roll och uppgift utifrån gällande lagstiftning. C. Beredskapslägen Sjukvården måste ha en organisation som kan anpassas för uppgiften. För att detta ska vara möjligt bör sjukvården gradvis kunna höja sin förmåga och kapacitet med utgångspunkt från ett normalläge. Följande beredskapslägen finns på alla nivåer inom sjukvården: Stabsläge - innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen Förstärkningsläge- innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner Katastrofläge - innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner D. Ledningsroller Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse förutsätter att roller, ansvar och befogenheter är väl kända. Vilka individer som innehar dessa roller kan växla under utvecklingen av den allvarliga händelsen. Sjukvårdsledare, person i hälso- och sjukvården som administrativt leder sjukvårdens arbete. Rollen som sjukvårdsledare återfinns på alla nivåer. 18
26 Medicinskt ansvarig, person i hälso- och sjukvården som prioriterar och beslutar om medicinska åtgärder. Rollen som medicinskt ansvarig återfinns på alla nivåer. Stab är ett ledningsstöd som sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvariga kan behöva. En stab kan återfinnas på alla nivåer. När ledningen bara består av en person, innehar denna person rollen som både sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. 3.5 Särskild sjukvårdsledning I Region Östergötland finns det möjlighet att omedelbart etablera en särskild sjukvårdsledning. Den kan finnas på regional nivå, det vill säga regionövergripande, och på lokal nivå, det vill säga i ett skadeområde och på de tre akutsjukhusen i länet. Dessa sjukvårdsledningar ska kunna anpassas för alla typer av händelser och ska kunna prioritera mellan verksamheter utifrån behov. De ska också kunna omdisponera tillgängliga resurser och mobilisera nya resurser. Den särskilda sjukvårdsledningen ska enligt föreskriften (SOSFS 2013:22) ha befogenhet och förmåga att: samordna verksamheter prioritera insatser leda personal omdisponera resurser mobilisera resurser som inte finns omedelbart tillgängliga förflytta patienter och evakuera vårdenheter samt samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Den särskilda sjukvårdsledningen ska minst vara bemannad med: personal som har förmåga att administrativt leda sjukvårdsinsatser (sjukvårdsledare) och hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens att göra medicinska prioriteringar och besluta om medicinska åtgärder (medicinskt ansvarig). Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvariga kan vara en och samma person Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå En särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för verksamheten i skadeområdet (prehospital sjukvårdsledning) eller på något av de tre akutsjukhusen. Den särskilda sjukvårdsledningen anger avsikt och inriktning för insatsen, samt fördelar uppgifter och resurser. I särskild sjukvårdsledning i skadeområde och på sjukhusen ingår rollerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och stab. 19
27 Prehospital sjukvårdsledning Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet och har därmed det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen (motsvarande räddningsledare för räddningstjänsten). Sjukvårdsledaren har ansvar för sjukvårdens organisatoriska ledning, bland annat för sjukvårdsresurser, säkerhet, samverkan och för all sjukvårdskommunikation. Rollen som sjukvårdsledare kan i Region Östergötland endast innehas av sjukvårdspersonal från regionen (inbegriper ambulansentreprenör) om sådan finns på plats. Undantag är Ydre kommun enligt särskilt avtal. Medicinskt ansvarig har det övergripande medicinska ansvaret för hur sjukvårdsarbetet ska utövas med de resurser sjukvårdsledaren kan göra tillgängliga. I detta ligger även ansvar för transporter av skadade inom och från skadeområdet. Den medicinskt ansvarige ska ta medicinska beslut utifrån givna förutsättningar. Det kräver medicinsk kompetens och därför måste denna person vara minst legitimerad sjuksköterska. Stab är de personer som stödjer sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige i att utföra sina ledningsfunktioner. Övrig sjukvårdspersonal i skadeområdet benämns vårdutförare. Ambulanssjukvården ska säkerställa att det alltid finns utbildad personal tillgänglig som kan ta rollerna som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Detta ansvar ges i regel till den första ambulansen som anländer till ett skadeområde eller den som har tilldelats uppgiften redan i larmfasen Särskild sjukvårdsledning på sjukhus Särskild sjukvårdsledning på sjukhus ska etableras när beredskapsläget höjs. Utsedd beslutsfattare (kirurgens traumajour/mellanjour på US, kirurgens bakjour på ViN samt anestesijour på LiM) ska besluta om att höja eller förändra beredskapsläge utifrån en bedömning av hur sjukhuset kommer att påverkas av den allvarliga händelsen. Dessa beslut kan också fattas i samråd med särskild sjukvårdsledning på regional nivå. En plan för hur ledningen byggs upp och åtgärdskalendrar för de lokala sjukvårdsledningarna ska finnas i respektive sjukhus katastrofplan. Det ska också finnas en förberedd organisation som är nåbar dygnet runt med en utsedd funktion som vid behov ska kunna ta beslut om förhöjt beredskapsläge. På varje sjukhus finns ett förberett ledningsrum Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Särskild sjukvårdsledning på regional nivå aktiveras vid allvarlig händelse där resurserna blir, eller riskerar att bli, otillräckliga i förhållande till behoven eller där samordning inom regionen krävs på grund av en störning. Beslutet att aktivera regional sjukvårdsledning fattas av tjänsteman i beredskap (TiB) som initialt blir sjukvårdsledare. Funktionen chef regional sjukvårdsledning (CRSL) aktiveras och är initialt medicinskt ansvarig. När dessa funktioner anländer till ledningsplatsen övertar 20
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20
Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och
Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap
2010-01-12 Dnr 2164/2010 1(5) Enheten för krisberedskap Joakim Beck-Friis Tel: 075-247 34 38 E-post: joakim.beck-friis@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna
Katastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap
Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,
~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006
~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en
Krissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland
Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna
Reviderad övergripande kris och katastrofplan för Landstinget i Östergötland
Ledningsstaben BESLUTSUNDERLAG 1(2) 2014-07-11 LiÖ 2014-682 Landstingsstyrelsen Reviderad övergripande kris och katastrofplan för Landstinget i Östergötland Landstingets övergripande kris och katastrofmedicinska
Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006
Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i
Krisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX
Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Mål... Fel! Bokmärket
... 9... 10... 11 ... 26... 27
... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,
Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer
Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare
Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun
Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren
Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Krislednings- och informationsplan
Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab
1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för
Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018
Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3
Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN
RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna
Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Bilaga 2. POSOM-plan
STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Landstingens utbildningsoch övningsverksamhet. Uppföljning 2010
Landstingens utbildningsoch övningsverksamhet Uppföljning 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
PLAN KRISER 2012-08-31
PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...
SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk
Krishanteringsprogram
1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige
Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap
2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma
Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
Krisberedskapsplan 2015-2018
Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...
Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande
Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig
Risk- och sårbarhetsanalys Region Östergötland 2015-2018
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Miljö- och säkerhetsenheten Sabina Nideborn 2015-04-27 Dnr: RS 2015-401 Regionstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys Region Östergötland 2015-2018 Bakgrund Region Östergötland har inom
Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Socialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16
Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för
Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 Landstingsstyrelsen Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser
Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan
Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7
Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse
Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet
PM 2009: RI (Dnr 001-1057/2009) Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Egenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun
2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3
Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits
Finansieringsprinciper
Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst
Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH
Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne
Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor
Bakgrund robusthet och reparationsberedskap
RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att
Socialstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 2014
Socialstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna
Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.
Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i
Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.
MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (11) Samordnat av Carina Fredström Mötesdatum 2015-05-07 Mötestid 08:30 16:45 Närvarande Länsstyrelsen Stig Husin Torbjörn Johansson
Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget
Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Patientsäkerhetsberättelse
2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt
Handlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Rapport 2010:24. Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2010. Plan- och beredskapsenheten
Rapport 2010:24 Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2010 Plan- och beredskapsenheten Omslagsbild: Hedboberget i närheten av Furudal Foto: Trons. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri,
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011
Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med
Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22
Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför
STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Heby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15
Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska
Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med
Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges
VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014
VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 Upprättad 2010-05-28 Reviderad 2011-12-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Inledning 3 Kommunfullmäktiges mål för socialnämnden 3 Organisation 4 Socialnämndens
Central krisledningsplan för Örebro kommun
2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3
En Regional Handbok. POSOM och PKL
En Regional Handbok POSOM och PKL 2013 POSOM-grupperna (psykiskt och socialt omhändertagande) är en del av kommunernas krishanteringsverksamhet och består i allmänhet av representanter för socialtjänsten,
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Legala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun
Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Säkerhetsfunktionen Dokumentnamn Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen 2015-03-03,
Regional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR
1 Rikssjukvård av brännskador Riksuppdrag gemensamt Utfärdande enhet: Brännskadecentrum Akademiska sjukhuset, Region Uppsala och Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Region Östergötland bearbetad av:
För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap
För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Antaget av Kommunfullmäktige 2016-01-DD 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Rapport 2011:30. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2011. Plan- och beredskapsenheten
Rapport 2011:30 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2011 Plan- och beredskapsenheten Foto: Trons. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, november 2011. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas
Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet
Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet
Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor
Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära
Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...
1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 4 Inledning... 2 Omfattning... 2 Säkerhetsskydd... 2 Krishantering... 2 Personsäkerhet...
Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Redovisning av säkerhetsarbetet och säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013
1(5) Rapport Datum 2014-03-11 Diarienummer RS 1393-2013 Ver. 2.0 Administrativa avdelningen/säkerhet Handläggare Jan S Svensson 0708-630 642 E-post jan.s.svensson@vgregion.se Redovisning av säkerhetsarbetet
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1997-05-26 53 1997-05-27 1997/236-171 Kf 2012-06-25 120 2012-06-26 2011/906 HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMHÄLLSINRIKTAT