Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Transkript

1

2 Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH

3 Krishanteringsplan Antagen av kommunfullmäktige den 09 juni 2015, Dnr KS

4 Allmänt Krishanteringsplanen ska möjliggöra för kommunens ledning att säkerställa sin ledningsförmåga för att leda och styra kommunen vid en kris och en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap, som omfattar hela hotskalan, från vardagsolyckor till krig, och grundas på principen att olyckor och kriser ska hanteras så lika och nära den normala verksamheten som möjligt. Krishanteringsplanen beskriver en grundorganisation för kommunens krisledning. Denna grundorganisation anpassas efter den inträffade händelsens behov av ledning. Den politiska ledningen finns hos valda styrelser och nämnder utom då händelsen beslutas till en extraordinär händelse.

5 Krishanteringsplan och reglemente Geografiskt områdesansvar Kommunen ska verka för samordning av all krishantering som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för, såväl i det förberedande arbetet som i det akuta. Krisplanering Varje nivå i den kommunala organisationen ska planera för att störningar på verksamheten kan inträffa. - Planerna bygger på de risker som identifieras i verksamheten. - Planerna är ett stöd i en nödlägessituation och innehåller rutiner, viktiga telefonnummer anhöriglistor etc. - Risk- och sårbarhetsanalyser är en process i den kommunala verksamheten. Höjd beredskap och krig Kommunens krisledningsorganisation är kärnan i kommunens ordinarie ledningsorganisation vid beredskap och krig. Kärnteknisk händelse Om en kärnteknisk händelse inträffar så ligger lednings- och räddningsorganisationen, samt övergripande information hos Länsstyrelsen. Kommunens ledning och information biträder och ser till att upprätthålla verksamheter utifrån av länsstyrelsen fattade beslut. Extraordinära händelser Med extraordinär händelse avses en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. En extraordinär händelse kräver skyndsamma insatser av en kommun.

6 Krisledningsnämnd = kommunstyrelsens arbetsutskott Nämnden träder i funktion Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid förhinder för ordföranden, vice ordföranden, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Nämnden sammanträder på dag och tid som ordföranden bestämmer. Ordföranden ansvarar för att ledamöterna kallas till sammanträdena. Ledamöter Ersättare Jacob Spangenberg, ordf, C Bertil Alm, C Margareta Widén Berggren, vice ordf, S Roger Lamell, S Lennart Owenius, M Per-Olof Olsson. M Jonas Svensson, S Ann-Charlotte Grehn, S Tomas Bendiksen, S Caroline Schnell, S Mötesplats Kommunstyrelseordförandes kontor. Ansvar Normativ ledning Beslutar i frågor av principiell och övergripande natur samt fastställer inriktning och sätter ramarna för den strategiska ledningen hos beredningsgruppen. Den normativa ledningen har inga strategiska eller operativa uppgifter. Beslutar om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som krisledningsnämnden finner nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Beslutar om att de uppgifter som krisledningsnämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnder när förhållande har normaliserats eller när så medges.

7 Krisledningsnämnd = kommunstyrelsens arbetsutskott Dokumentation - Ansvarig för att dokumentera nämndens beslut samt ge en sammanställning över krissituationen, vidtagna åtgärder och oförutsedda kostnader under händelseförloppet. - Kommunjurist ansvarar för dokumentationen. - Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde på motsvarande sätt som gäller när fullmäktige delegerat en uppgift till en nämnd enligt 3:15 KL. Det är fullmäktige som beslutar om omfattningen och formerna för redovisningen. - Protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Uppdrag Arbetsuppgifter - Organiseras inom två timmar med förmåga att leda egna och stödja andras insatser. - Informerar länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare att krisledningsnämnden trätt i funktion. - Företräda kommunen. - Besluta i principiella frågor och om mer omfattande prioriteringar. - Besluta om ekonomiska frågor utanför ram. - Besluta om bistånd till närliggande kommuner. - Ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget och händelseutvecklingen i kommunen. - Genomföra en ledningsgenomgång vid avlämning till nästa bemanningsgrupp. - Fatta beslut om återgång till normal organisation.

8 Krisledningsgrupp = beredningsgrupp Ord. ledamöter Kommunchef (chef) Informationschef Säkerhetssamordnare Kommunjurist Ersättare Chef Strategienheten Kommunikatör Teknisk chef Administrativ chef Adjungerade ledamöter Barn- och utbildningschef Chefsekonom Chef Drift och Support Kultur- och fritidschef Socialchef Bygg- och miljöchef TiB Tjänsteman i beredskap (TIB) finns listad. TIB kan nås när som helst på dygnet för att omedelbart träda i tjänst. TIB arbetar med omvärldsbevakning i syfte att upptäcka allvarliga kriser eller olyckor som berör kommunen. Huvuduppgiften för TIB är att säkerställa kommunledningens tillgänglighet och effektivitet under kriser dygnet runt. TIB beslutar om att krisledningsgruppen aktiveras.

9 Krisledningsgrupp = beredningsgrupp Mötesplats Sammanträdesrum Gräsö. Ansvar Krisledningsgruppens huvudsakliga uppgift är att besluta om verkställighet av normativa beslut och insatsernas ram. Krisledningsgruppen utgör den strategiska ledningen. Den beslutar om verkställighet av normativa beslut, fastställer tidplaner, resursfördelning och geografiska avgränsningar. Den strategiska ledningen ansvarar också för omvärldsbevakning, samverkan med andra organisationer samt beslut om omfallsplaneringens inriktning. Uppdrag Organiseras inom 1 timme. Meddela växeln och kommunstyrelsens ordförande att krisledningsgruppen är igång. Skapa och vidmakthålla en aktuell bild av läget. Bereda beslutsunderlag för krisledningsnämnden. Prioritera åtgärder. Ge uppdrag till förvaltningschefer. Skapa samverkan mellan berörda myndigheter, företag och organisationer. Hålla stabsgenomgångar. Besluta om kriskommunikationen ska samlas. Besluta om upplysningscentral ska gå igång. Genomföra en ledningsgenomgång vid avlämning till nästa bemanningsgrupp. Ansvara för dokumentationen Utvecklingsstrateg med sekreterare i kommunstyrelsens arbetsutskott som ersättare.

10 Förvaltningarna under en kris Ledamöter och ersättare Förvaltningens ledningsgrupp Mötesplats Beslutas av respektive förvaltning. Ansvar Förvaltningen och dess ledningsgrupp utövar den operativa ledningen för och inom respektive verksamhetsområde. Uppdrag - Verkställa krisledningsgruppens beslut, om krisledningsgruppen är samlad. - Gemensamt samordna åtgärder och resurser inom sitt verksamhetsområde. - Ajourhålla en krisledningsplan för förvaltningen. - Rekvirera personella och materiella resurser. - Samverka med berörda myndigheter, företag och organisationer.

11 Funktioner till krisledningen Dokumentation Ledningsarbetet dokumenteras genom minnesanteckningar där beslut särskilt noteras. Respektive ledning utser ansvarig sekreterare för dokumentationen. Funktioner upprättas och indelas efter det föreliggande behovet och så att den kan arbeta med erforderlig uthållighet om insatsförloppet kan förväntas bli utdraget. Organisation Ö1 Personal Ö3 Ledning/stab Ö4 Logistik och utrustning Ö5 Planering och samverkan Ö7 Information

12 LEDNING OCH STAB Ö3 Säkerhetssamordnare med kommunjurist som ersättare Stab - Sammanställning av lägesbilder, uppföljning av lägesbilder på olika nivåer. - Sammanställning av underlag till bedömande och beslut. - Insatsplanering och operativ ledning. - Orderarbete (beslut som omsätts i order och anvisningar). - Lägesföljning (dokumentation, plotta) - Samverkanspersonal. - Avsluta insatsen.

13 INFORMATION Ö7 Kommunikatör med kommunikatör som ersättare - Sekretesskrav samt spelregler. - Intern information till krisledningen/stab samt den egna organisationen i övrigt. - Extern information inkl. information på elektroniska hemsidor. - Media uppföljning (omvärldsbevakning). - Värdskap för observatörer och gäster. Upplysningscentral - Operativt samband med egna och samverkande resurser. - Funktioner till krisledningen - Inkommande fax, e-post och sociala medier. - Operativ information till hela egna organisationen. - Behov av speciellt eller förstärkt samband. - Datastöd.

14 Krisledningens externa resurser POSOM Till krisledningens förfogande finns en organiserad grupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrofer (POSOM). POSOM kan aktiveras av krisledningsnämnden eller krisledningsgruppen. POSOM-gruppen möts i Örmön.

15 Krisledningens externa resurser Krishanteringsråd Sammankallas av säkerhetssamordnare. Består av interna och externa resurser i Östhammars kommun

16 Grundprinciper för hantering av händelse Det svenska krishanteringssystemet har tre grundprinciper vilka tillämpas av Östhammars kommun och utgör grunden i kommunens krishantering. Ansvarsprincipen: Den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden har samma verksamhetsansvar när något allvarligt inträffat. Likhetsprincipen: Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: Händelser av allvarlig karaktär ska i första hand hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den organisation som är drabbad som ansvarar för insatsen. Det är först om de lokala resurserna inte räcker till som det blir aktuellt med stöd från högre ledning

17

18 Risk- och sårbarhetsanalys 2015

19 Varför RSA? Sveriges kommuner har krav på sig att genomföra minst en RSA per politiska mandatperiod och skicka in denna till Länsstyrelsen I antagen krishanteringsplan för Östhammars kommun finns det beskrivet att samtliga verksamhetsområden ska analysera sina risker och ta fram egna krisledningsplaner Det finns från kommunens sida att även kommunala bolag och eventuella samarbetspartners gör en RSA. Detta för att kommunens sammanställda resultat ska bli tillförlitligt,

20 ARBETSSÄTT OCH METOD Identifiera samhällsviktig verksamhet och dess beroenden Bedöm acceptabel avbrottstid Planera för eventuella åtgärder

21 SAMMANFATTNING Med säkerhets- och trygghetsarbetet ska det säkerställas att våra samhällsviktiga verksamheter har en god förmåga att motstå och hantera störningar så att de negativa effekterna på samhället blir så små som möjligt vid en kris eller olyckshändelse. Risk- och sårbarhetsanalysen ska fungera som grund för allt säkerhets- och trygghetsarbete i kommunen. Resultaten ligger till grund för en samlad bild av kommunens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet och att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse. De största riskerna av de som analyserades fram är: Väderrelaterad krishändelse Elbortfall Avbrott i drivmedelsförsörjning Brist på dricksvatten Kommunikationsbortfall Våld i offentlig miljö och social oro Större oljeutsläpp till havs som når kusten

22 Följande fem scenarier användes: Scenario 1 Elbortfall föranlett av avbrott i stamnätet vilket medfört att stora delar av det svenska samhället står utan strömförsörjning. Scenario 2 Värmebölja där scenariot bygger på den värmebölja som Osby drabbades av 1994, då maxtemperaturen var över 25 o C under 25 dagar i streck. Scenario 3 Skyfall där erfarenheten från ett inträffat skyfall som drabbade Hagfors/Råda i Värmland 2004, samt ett scenario som tagits fram av SMHI. Vid detta tillfälle i Värmland så föll 189 mm regn under ett dygn. Scenario 4 Väpnat våld inom offentlig plats baserat på skjutningen i Jokela skola, Finland. Scenario 5 Social oro lokalt, regionalt och på nationell nivå.

23 DE STÖRSTA RISKERNA I KOMMUNEN Följande risker, utan inbördes rangordning, analyserades fram som de mest allvarliga i Östhammars kommun: Väderrelaterad krishändelse Elbortfall Brist på dricksvatten Kommunikationsbortfall Våld i offentlig miljö, t.ex. skolskjutning Större oljeutsläpp till havs som orsakar kustpåslag Andra risker som bör beaktas i kommunens fortsatta säkerhetsarbete, utan inbördes rangordning, är: CBRNE olycka (CBRNE står för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära (N)och explosiva (E) ämnen Terrorism eller psykiskt sjuka personer som begår antagonistisk handling Social oro Pandemi, smittor Större brand i samlingslokal, vid farlig verksamhet eller större skogsbrand Klimatförändringar

24 BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE Följande sårbarheter och brister är de mest väsentliga av de som har framkommit vid denna riskoch sårbarhetsanalys. De redovisas utan inbördes rangordning. Dricksvattenförsörjning Här finns brister som behöver åtgärdas. Infrastruktur Inom samtliga tätorter samt till och från dessa finns sårbar infrastruktur. Detta gäller även för enskilda bostäder inom glesbyggd och öar. Påverkar flera samhällsviktiga verksamheter, t.ex. ambulans, polis och räddningstjänst, hemsjukvård och hemtjänst. Kommunikation Brister finns i flera kommunikationslösningar, t.ex. IT, telefoni, internet. Brist på drivmedel - Drivmedel behövs för alla transporter. Vid elstörningar krävs tillgång till bensinstationer som har eller kan förses med reservkraft. Alternativet är en annan bränsledepå som kommunen har en prioriterad tillgång till. Kärnkraftverket Forsmark Enligt Regional risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2013 Länsstyrelsen i Uppsala län, är den tydligaste riskbilden för kommunen, och den med störst konsekvenser, är ett plötsligt uppkommet haveri i Forsmarks kärnkraftverk med stort utsläpp. Detta scenario förutsätter dock att det uppstår en serie av fel i de tekniska systemen, men även att tekniken för att begränsa utsläppet inte fungerar. Sannolikheten för att en allvarlig olycka skall inträffa vid kärnkraftverket i Forsmark bedöms som låg. Vid omfattande epidemier kan detta slå mot strategiskt viktiga funktioner och enskild personal.

25 BEHOV AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETENSANALYSENS RESULTAT Följande åtgärder behöver genomföras med anledning av identifierade brister: Säkerställa dricksvattenförsörjning. Dricksvattenförsörjning till samtliga tätorter inom kommunen behöver utredas. Planering för nödvattenförsörjning finns framtagen. Information och kommunikation är grundpelarna i en framgångsrik krishantering. Redundans och alternativa lösningar behöver utvecklas inom flera områden. Ur säkerhetssynpunkt är ett optofiberbaserat kommunikationsnät att föredra till fysiskt fasta punkter i jämförelse med t ex trådlös kommunikation eller äldre ADSL teknik. Dock krävs trådlös teknik för att få en yttäckande mobil åtkomst. Transporter är också en viktig del av hur en kris hanteras. Drivmedelförsörjning behöver säkerställas. Fortsatt deltagande i de Länsstyrelsestyrelseledande projekt som i sin helhet, utgör särskilda satsningar som syftar till att höja samhällets samlade förmåga att genom regional och nationell samverkan hantera kärnkraftolyckor och andra kriser. Införande av RAKEL-enheter för jour- och beredskapspersonal. Upprätthålla planer och erforderliga resurser för reservkraft. Färdigställa oljeskyddsplanen Samverkan med FRG (Frivilliga resursgrupper) bör initieras En väl fungerande kontinuitetsplanering behöver säkerställas för kommunens förvaltningar och bolag. För att bibehålla fortsatt god kompetens på krisberedskapsorganisationen krävs kontinuerlig utbildning och övning. Övningsplanering finns framtagen. Djupare utredning krävs för ovanstående åtgärder. Genomförande-, kostnads- och finansieringsförslag bör tas fram. Huruvida dessa risk- och sårbarhetsreducerande förslag sedan ska genomföras bör beslutas inom kommunkoncernens normala beslutsprocesser.