Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV ÅSTORPS KOMMUNS OCH REGION SKÅNES ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Transkript

1 ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV ÅSTORPS KOMMUNS OCH REGION SKÅNES ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:ev ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Bengt Joehns Sida:1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund och revisionsfråga Syfte Metod och avgränsningar Krisledning ur ett nationellt perspektiv Lagstiftning Statlig ersättning Krisaktörer Krisledning ur ett regionalt perspektiv Länsstyrelsen i Skåne län Förordning Länsstyrelsens organisation Samverkan med kommunerna och Region Skåne Region Skåne Krisledningsorganisation Krisledningsnämnd Katastrof- och beredskapsrådet, KBR (tjänstemannanivå) Referensgrupper KAMBER-Skåne Regional Medicinsk Katastrofledning, RMKL Planering Risk- och sårbarhetsanalys Uppföljning och utvärdering Övning och utbildning Information Regional samverkan och samordning Åstorps kommun Krishanteringsorganisation Krisledningsnämnd Krisledningsplan Kommunledningens akutgrupp Informationsplan vid extraordinära händelser Samverkan med andra kommuner Geografiskt områdesansvar krishanteringsråd Planering Risk- och sårbarhetsanalys Övergripande uppföljning och utvärdering Psykologisk beredskap Övning och utbildning Samverkan med Region Skåne Samlad bedömning och gjorda iakttagelser Samverkan Regionalt och kommunalt perspektiv i planer och arbete Kommentarer till krisplaner s kommun Jämförelser mellan Åstorps kommun och överenskommelsen mellan KBM och SKL Sammanfattning i förhållande till revisionsfrågorna...22 Bilaga 1 Referenser...25 Bilaga 2 Jämförelse av krisplaner mellan Åstorps kommun och Region Skåne...26 Bil. 3 Bedömning av Åstorps kommun i förhållande till KBM:s kriterier...27 Sida:2

3 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av revisorerna s kommun och av revisorerna i Region Skånes genomfört en granskning som föreslogs av styrgruppen för revisionssamverkan. Syftet med kartläggningen och granskningen är att visa och bedöma huruvida det finns planering för samarbete och samordning mellan regionen och kommunen och om det sker på ett fullgott sätt. Ett antal revisionsfrågor/frågeställningar besvaras som underlag för att bedöma denna övergripande fråga. Nedan redogörs för ett antal iakttagelser och utvecklingsområden rörande Åstorps kommun och Region Skåne avseende samverkan och internt arbete med förberedelser i enlighet med lagstiftningen om extraordinära händelser (SFS 2006:544). - Arbetet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalyser har nyligen påbörjats inom Region Skåne. Åstorps kommun har identifierat riskområdena och genomfört sårbarhetsanalys för ett riskområde. - Åstorps kommun har inrättat ett krishanteringsråd, vilket är positivt. Bland dessa krisaktörer är inte Region Skåne med i form av t ex KAMBER och/eller Skånetrafiken. Vidare saknas viktiga aktörer som teleoperatörer, vilka inbjudits men inte svarar på förfrågan. - I Region Skånes övergripande krishanteringsplaner omnämns samverkande myndigheter och krisaktörer. Samverkan mellan kommunen och Region Skåne har kommit igång med pandemiplanering på lokal nivå. Det finns sedan tidigare samverkan på det operativa området mellan Region Skånes prehospital sjukvård och kommunernas räddningstjänst. I Åstorps krisledningsplan saknas det regionala perspektivet. - Kunskapen om respektive parts krisorganisation är låg. Detta kommer till uttryck i Länsstyrelsens och Region Skånes önskan om en tjänsteman i beredskap hos kommunen. I en kommunens organisation är räddningstjänsten och/eller kris- och säkerhetssamordnaren den initiala kontakten vid en krissituation även om händelsen inte är en traditionell räddningstjänstfråga. - Den nuvarande krisledningsplanen behöver revideras och kompletteras. Planen är knapphändig och uppgifter om t ex kommunledningens akutgrupp och kommunens POSOM-grupp saknas i krisledningsplanen. Organisationen kring intern och extern information bör hanteras i en separat plan. Planen bör beslutas i kommunfullmäktige då den rör organisation och verksamhetsformer. - Åstorps kommun saknar en informationsplan vid extraordinära händelser. Av olika dokument framkommer att det finns rutiner och riktlinjer men dessa behöver samlas i ett övergripande styrdokument. Detta bör vara en prioriterad fråga, eftersom just intern och extern information är av avgörande betydelse för hanteringen av en extraordinär händelse. - Åstorps kommun saknar ett politiskt inriktningsbeslut om ansvar och organisation för hur det sektorsövergripande arbetet skall genomföras med risk- och sårbarhetsanalysen. Ett beslut skulle också förtydliga nämndernas ansvar för en fortsatt analys av den egna verksamhetens sårbarhet utifrån de scenarier som skall analyseras. Sida:3

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och revisionsfråga Efter intresseförfråga bland länets kommuner, föreslog Styrgruppen för revisionssamverkan, en granskning i samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner av hur Regionen och länets kommuner samverkar/planerar att samverka vid extraordinära händelser, händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för sådan störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av huvudmännen. Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting trädde i kraft Här krävs att kommuner och landsting för varje ny mandatperiod ska fastställa en plan för hantering av extraordinära händelser och att det ska finnas en krisledningsnämnd. Lagen ersattes av Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Den nya lagen innebär krav på vissa nya och mer preciserade uppgifter bl a ett geografiskt områdesansvar. Dessa ska, enligt en kommunöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, implementeras under en uppbyggnadsperiod om tre år. Följande revisionsfrågor/frågeställningar har legat till grund för granskningen - Hur ser krisledningsorganisation ut för hantering av extraordinära händelser? - Finns ett krishanteringsråd eller motsvarande med representanter för de lokala krisaktörerna? - Finns en plan för hur en extraordinär händelse skall hanteras? - Finns ett regionalt perspektiv och fokus i planen? - Finns en planering för uppbyggnaden av krishanteringsarbetet under uppbyggnadsperioden? - Har det definierats vilka verksamheter som alltid måste upprätthållas? - Finns planering för det fortlöpande arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser? - Har det gjorts en samlad analys av de risker och den sårbarhet i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse? - Hur sker samordning inom det geografiska området? - Övas det geografiska områdesansvaret? - Finns plan för utbildning och övning? - Utvärderas och dokumenteras genomförda övningar? - Finns förberedelser för hur informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse är samordnad mellan kommunen och de lokala krisaktörerna? - Finns förberedelser för hur berörda ska kunna lämna en samordnad rapport till länsstyrelsen om läget avseende om risker och sårbarhet samt vidtagna och planerade åtgärder. Sida:4

5 1.2 Syfte Syftet med kartläggningen och granskningen är att visa och bedöma huruvida det finns planering för samarbete och samordning mellan regionen och kommunen och om det sker på ett fullgott sätt. 1.3 Metod och avgränsningar Granskningen har gjorts genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuerna har skett med företrädare för Länsstyrelsen i Skåne, Region Skånes samt med kommunchefen och krisoch säkerhetssamordnaren s kommun. Granskningens studier gäller förberedelser inför och insatser avseende extraordinära händelser. I praktiken är det dock inte några skarpa gränser mellan generell krishantering och krishantering i samband med en extraordinär händelse, varför t ex övningar och utbildningar redovisas oavsett om det primärt rör extraordinära händelser eller kriser av mindre dignitet. 2. Krisledning ur ett nationellt perspektiv En rad extraordinära händelser har inträffat de senaste åren som ställt mycket höga krav på kommunernas ledningsförmåga. Omfattande krav ställs på organisationen att snabbt kunna fatta beslut om prioriteringar mellan olika behov och önskemål. Stora krav ställs också på att ge medborgarna relevant information om händelseförloppet. 2.1 Lagstiftning I syfte att tillskapa en effektiv och rationell hantering av extraordinära händelser antog riksdagen lagen (SFS 2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting att gälla från och med Lagen utgjorde ett led i reformeringen av samhällets krishanteringssystem. Denna lag samt Lagen om civilt försvar upphävdes den och ersattes av lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses enligt lagen en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det som särskiljer extraordinära händelser från andra händelser är de extraordinära händelsernas stora omfattning, att händelseförloppet är snabbt och svårt att överblicka och därmed kräver snabba beslut av de kommunala organen, särskilt i krisens inledningsskede. Det är alltså händelser som ställer speciella krav på den kommunala organisationen. Bestämmelserna i den nya lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga för civilt försvar. Det nya krishanteringssystemet bygger på följande tre principer: Ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer Likhetsprincipen som innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig Sida:5

6 Närhetsprincipen som innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället Den nya lagen innebär krav på vissa nya och mer preciserade uppgifter vilka ska implementeras under en uppbyggnadsperiod om tre år. Lagen ger ett tydligt mandat för ett lokalt beslutsfattande vid kriser och tydliggör samtidigt det lokala ansvaret. I det följande beskrivs kortfattat vad lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting innebär för kommuner och landsting. Enligt den nya lagen ska kommuner och landsting för varje ny mandatperiod fastställa en plan för att hantera extraordinära händelser. Det är fullmäktige som fastställer mål och riktlinjer för kommunens och landstingets verksamhet. Dessa ska innefatta bland annat en lägsta godtagbar nivå för den del av den normala verksamheten som alltid måste kunna upprätthållas oavsett omfattning och karaktär på en inträffad kris. Kommuner och landsting ska även utse en krisledningsnämnd som ska utföra uppgifter under extraordinära händelser. Krisledningsnämnden får vid en extraordinär händelse fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget. Detta gäller även sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda företag. I den nya lagen fastställs även ett antal uppgifter som kommuner och landsting ska utföra: Risk- och sårbarhetsanalyser Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska därefter värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysarbetet ska ses som en ständigt pågående process. Geografiskt områdesansvar Kommunen ska inom sitt geografiska område verka för samverkan och samordning i såväl förberedelsearbetet som i faktiska krissituationer, detta omfattar såväl offentliga som privata aktörer. Kommunen ska även arbeta för att informationen till allmänheten samordnas under kriser, samt lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen. Utbildning och övning Kommuner och landsting ska se till att förtroendevalda och anställda får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Rapportering Kommuner och landsting ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om följande: - Vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarhet och därmed förbättra krishanteringsförmågan. - Vid en inträffad extraordinär händelse ge fortlöpande information om händelseutvecklingen och vilka åtgärder som vidtas. Sida:6

7 I den anslutande förordningen (SFS 2006:637) framgår att kommunerna ska hålla Länsstyrelsen informerad om ovanstående. Landstingen ska hålla Socialstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) informerad om de åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte. Kraven på kommuner och landsting i samhällets krishanteringssystem sammanfattas i följande målbild: Kommunen och landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka kommunens och landstingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Kommunen och landstinget har en planering för hur risker och sårbarhet skall undanröjas eller minskas. Kommunen och landstinget har också en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen och landstinget har god förmåga att hantera en extraordinär händelse, d.v.s. att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och att ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom kommunens geografiska område. Kommunen verkar för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. 2.2 Statlig ersättning Från och med år 2006 utgår en statlig årlig ersättning till landets kommuner och landsting för att de ska kunna fullfölja de uppgifter som tillkommit genom den nya lagstiftningen. Svenska Kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) och staten har kommit överens om ett nytt ersättningssystem som trädde i kraft I det nya systemet betalar staten en årlig ersättning på cirka 250 Mkr för kommunernas särskilda uppgifter i krishanteringssystemet. Ersättningen till landstingen uppgår under en treårsperiod till cirka 30 Mkr varav Region Skåne erhåller 2 Mkr. De ersättningar som utgår till landets kommuner fördelar sig på följande sätt: Höjd beredskap För de uppgifter som återstår inom det civila försvaret får Stockholms stad 700 tkr per år, Göteborgs stad 500 tkr per år och Malmö stad 400 tkr per år. Kommuner med mer än invånare 200 tkr per år. Övriga kommuner erhåller 50 tkr per år. Grundbelopp För att alla kommuner ska kunna ha särskild personal som samordnar arbetet med krisberedskapen, betalar staten ut ett särskilt belopp som varierar i förhållande till invånarantalet. Stockholms stad 2 Mkr per år, Göteborgs stad 1,25 Mkr per år och Malmö stad erhåller 1 Mkr. Kommuner med mer än invånare 500 tkr per år. Övriga kommuner får 250 tkr per år. Sida:7

8 Verksamhetsersättning För planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övningar med mera utbetalar staten 11,40 kronor per invånare till alla kommuner. Tillägg Storstäderna, liksom vissa kommuner i deras närhet, får ett särskilt tillägg för att kunna arbeta över kommungränserna. De tre storstäderna ansvarar i samverkan med berörd Länsstyrelse för att detta arbete kommer till stånd. Stockholms stad erhåller för detta en årlig ersättning på 6,5 Mkr per år, Göteborgs stad 3 Mkr per år och Malmö stad 1,5 Mkr. Därutöver erhåller, i Skåne Län, följande kommuner ersättning enligt följande; Lunds kommun 0,9 Mkr, Trelleborgs kommun 0,3 Mkr, Vellinge kommun 0,3 Mkr, Kävlinge, Lomma, Svedala, Burlöv och Staffanstorps kommun vardera 0,1 Mkr. Startbidrag För att underlätta för kommunerna att komma igång med krisberedskapsarbetet betalar staten ut 2,80 kronor per invånare och år till alla kommuner. För 2007 erhåller Åstorps kommun 506 tkr från Krisberedskapsmyndigheten. 2.3 Krisaktörer I förarbetena till lagstiftningen på området konstateras att samhällets krishanteringsförmåga bygger på samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå samt inom och mellan enskilda sektorer. Av regeringens proposition Samverkan vid kris (2005/06:133) 1 framgår att en av de mest effektiva åtgärder som kan vidtas för att förbättra krishanteringsförmågan är enligt regeringen att långsiktigt och sammanhållet bygga upp och förvalta nätverk för samordning av krisberedskapen. Av propositionen framgår vidare att regeringen avser att ge Länsstyrelserna i uppdrag att med stöd av berörda myndigheter inrätta respektive utveckla redan befintliga regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Vidare nämns att det i råden bör ingå representanter från kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer. Eftersom insatser kommer att behöva ske samtidigt från aktörerna och de är starkt beroende av varandra är det viktigt med samordning. Dagens struktur för krishantering bygger på sektorsansvar och geografiskt områdesansvar som syftar till att säkerställa samordningen. Samordning och samverkan måste fungera i alla situationer och alla aktörer måste kunna hantera händelser som präglas av stor osäkerhet och en sektorsövergripande krishantering. 2 Verksamhetsansvaret ligger fast i hela hotskalan. Den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden behåller detta ansvar även om en allvarlig kris skulle inträffa. Verksamhetsansvaret kompletteras med ett geografiskt områdesansvar på tre nivåer. Kommunen är geografiskt områdesansvarig på lokal nivå, Länsstyrelsen på regional nivå och regeringen på nationell nivå. 1 Sid Prop 2005/2006:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle Sida:8

9 3. Krisledning ur ett regionalt perspektiv 3.1 Länsstyrelsen i Skåne län Förordning I förordning avseende krisberedskap och höjd beredskap för statliga myndigheter 3 ges Länsstyrelsen ett geografiskt områdesansvar vid extraordinära händelser i syfte att vara den sammanhållande funktionen mellan lokala aktörer som kommuner, landsting och näringsliv och den nationella nivån. Vidare skall Länsstyrelsen bland annat verka för att det sammanställs en regional risk- och sårbarhetsanalys. Under en pågående kris skall Länsstyrelsen samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter samt samordna information då flera parter är inblandade. Av förordningen med Länsstyrelseinstruktion 4 framgår att Länsstyrelsen skall ha en tjänsteman i beredskap (TiB) med uppgift att initiera och samordna insatser på ett tidigt stadium. Länsstyrelsen skall ha förmåga att omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bland annat samordning och information. I förordningen framgår vidare att Länsstyrelsen särskilt skall: 1. ansvara för att en gemensam regional lägesbild sammanställs vid krissituationer, 2. stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende planering, riskoch sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning, 3. ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap, i vilket representanter för Länsstyrelsen och berörda aktörer i krishanteringssystemet bör ingå, för att skapa nödvändig samordning, 4. upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som skall kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder, 5. följa upp kommunernas tillämpning av lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 6. årligen till Krisberedskapsmyndigheten rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting vidtagit och samtidigt redovisa en bedömning av effekten av de vidtagna förberedelserna, samt 7. verka för att den verksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet avseende krisberedskapen bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås (SFS 2002:864) Länsstyrelsens organisation Länsstyrelsen har en sektion för krisberedskap och säkerhet vilken har ett samordningsansvar kring kriser avseende förebyggande arbete, under och efter kris. Vid kris finns ett ansvar att samordna myndigheters och organisationers insatser och åtgärder. Beredskap finns alltid via tjänsteman i beredskap. 3 Förordning (SFS 2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 4 Förordning (SFS 2002:864) med Länsstyrelseinstruktion Sida:9

10 3.2 Samverkan med kommunerna och Region Skåne När Länsstyrelsen arbetar med planering av olika allvarliga störningar är kommunerna med i samrådsmöten. Det har tagits fram planer för väderstrategi, vinter och snö, storstad och epidemi/pandemi. Samverkan mellan kommunerna, Region Skåne och Länsstyrelsen sker bland annat genom Regionalt råd för räddningstjänst och Krishantering, där det finns kommunal representation enligt följande; Ystad, Ängelholm, Helsingborg, Vellinge, Åstorp, Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Räddningstjänst Syd samt KAMBER från Region Skåne. Rådet har funnits i ca 2 år och bygger på representation utifrån tätort/landsbygd, öst/väst, mitt/kust. Det finns, enligt Länsstyrelsen, en tanke på att kommunernas deltagande i rådet ska rotera. Länsstyrelsen har hållit utbildning i WIS 5. Genom WIS får kommuner och Länsstyrelse en gemensam bild av läget vid en händelse. IBERO 6 är ett verktyg som används som stöd i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen utbildar även i detta instrument. Länsstyrelsen kan också, vid behov, bistå kommunerna i deras arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen konstaterar vad gäller uppföljning och utvärdering av kommunernas arbete, att förutsättningen för uniform uppföljning är svår att åstadkomma då kommunerna kommit olika långt i sitt arbete. Det finns inga kriterier för när kommunens geografiska områdesansvar över går till Länsstyrelsens geografiska områdesansvar, ansvaret löper parallellt. Det finns exempel på hur kommunens behov har fått Länsstyrelsen att agera. Under stormen Gudrun ordnade Länsstyrelsen kontakt med Telia på direkt begäran av Osby kommun. Länsstyrelsen konstaterar att kommunerna inte har en funktion som motsvarar tjänsteman i beredskap vilken finns på Region Skåne. Länsstyrelsen efterfrågar en motsvarande funktion för snabb hantering vid ett begynnande händelseförlopp. Länsstyrelsen anser att samarbetet med Region Skåne fungerar bra. Region Skånes tjänsteman i beredskap finns alltid tillgänglig. Även samarbetet med de åtta kommuner (Malmö, Lund, Staffanstorp, Vellinge, Landskrona, Höganäs, Osby och Åstorp) som ingår i granskningen uppges fungera bra. Länsstyrelsen konstaterar att samverkan med Malmö Stad, i egenskap av en storstadskommun, ställer andra krav än samverkan med en mindre kommun. Det uppstår ett speciellt förhållande då aktörerna mötes i det lokala och regionala områdesansvaret. Detta är en diskussion som har uppstått i övnings- och utvärderingssammanhang och som dessutom pågår parallellt i Stockholm och Göteborg. 5 WebbaseratInformationsSystem 6 Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar. Ger överblick över olika händelsers konsekvenser samt hur god förmåga man har att hantera krisen i dess olika förlopp. Sida:10

11 4. Region Skåne 4.1 Krisledningsorganisation Krisledningsnämnd Enligt ett beslut i regionfullmäktige 7 beslöts att regionstyrelsens arbetsutskott skall utgöra krisledningsnämnd istället för hela regionstyrelsen. Styrelsen som helhet har dock ansvaret för beredskaps- och katastrofplaneringen. Ett förtydligande görs också i det nya beslutet avseende framtagande av en risk- och sårbarhetsanalys, vilken skall ligga till grund för en plan för extraordinära händelser. I krisledningsnämndens reglemente 8 framgår det att det ankommer på krisledningsnämnden att, i enlighet med av regionfullmäktige angivna ramar, fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Krisledningsnämnden har inte trätt i funktion i ett skarpt läge vid något tillfälle. Enligt företrädare för KAMBER 9 har krisledningsnämnden fått utbildning. Den har avsett information om lagstiftningen och den katastrofmedicinska organisationen. I februari 2008 kommer en övning att genomföras med krisledningsnämnden. Underlag för uppföljning av krisledningsnämnden krisledningsförmåga finns därför inte. Region Skånes Övergripande regional kris- och katastrofplan 10 omfattar på ett övegripande sätt Region Skånes katastrofmedicinska uppgifter när det gäller händelser såsom stor olycka, katastrof, extraordinär händelse samt höjd beredskap och väpnat angrepp Katastrof- och beredskapsrådet, KBR (tjänstemannanivå) KBR består av bland annat representanter för sjukhusen, ambulanssjukvården, primärvården, PKL 11, smittskyddet, Regionfastigheter, KAMBER och informationsfunktionen. KBR leds av regiondirektören eller av den denne utser. Uppgiften för rådet är att vara ett samråds- och samverkansorgan av främst normativ och strategisk art på både regional och lokal nivå. Generellt kan sägas att flera av de uppgifter som åligger rådet har förts över som förvaltningsuppgifter till KAMBER. Till rådet adjungeras ledamöter från Länsstyrelsen, Polisen, kommunerna, Försvarsmakten och Region Hovedstaden (sjukvården i Köpenhamn). Kommunförbundet Skåne har utsett två kommunala representanter Referensgrupper Det finns två referensgrupper under Katastrof- och Beredskapsrådet. Det är dels Referensgruppen för katastrofmedicinsk beredskap och dels Referensgruppen för beredskapsoch krishanteringsfrågor. 7 Regionfullmäktige ärende 6, Regionfullmäktige ärende 6, Ambulans-, katastrof- och beredskapsförvaltningen 10 Fastställd av Regionfullmäktige Psykologisk-psykiatrisk katastrofledning Sida:11

12 4.1.4 KAMBER-Skåne KAMBER är ansvarig för den akuta prehospitala verksamheten, katastrofmedicinsk planering och har det övergripande ansvaret för det regionala katastrof-, beredskaps- och säkerhetsarbetet på uppdrag av regionstyrelsen. Planeringen sker efter samråd med egna verksamheter och med samverkande myndigheter 12. KAMBER ansvarar bl.a. för att ta fram riktlinjer och checklistor för intern säkerhet, risk- och sårbarhetsanalyser, ledningsplaner för exempelvis krisledningsnämnd samt för att ta fram handlingsplaner för extraordinära händelser. I detta arbete ingår att genom risk- och sårbarhetsanalyser ta fram planer, öva och utbilda medarbetare och förtroendevalda i verksamheter som Region Skåne är skyldiga att upprätthålla även under extraordinära händelser samt att rapportera till de myndigheter regeringen utser Regional Medicinsk Katastrofledning, RMKL Regional Medicinsk Katastrofledning är Region Skånes katastrofledning på regional nivå. RMKL:s uppgift är att samordna och vid behov leda Region Skånes sjukvårdsresurser vid allvarliga händelser. RMKL är också en kanal till samverkande myndigheter och sjukvårdsorganisationer utanför Skåne. Regional läkare i beredskap (RLB) har mandat att besluta om Region Skånes samtliga hälso- och sjukvårdsresurser vid kriser. Om RMKL byggs ut till en större stab är chefen för KAMBER:s också chef för RMKL. TiB är första länken i RMKLs kedja. All larmning tas inledningsvis emot av TiB, och TiB kontaktar därefter RLB och kommunikatör i beredskap (KiB). KiB har som huvuduppgift att samordna Region Skånes kommunikationsinsatser vid en kris. KiB samordnar information med berörda förvaltningar inom Region Skåne och samverkar med andra samhällsfunktioner. 4.2 Planering Risk- och sårbarhetsanalys Alla landsting och regioner ska enligt lag (SFS 2006:544) arbeta kontinuerligt med förebyggande risk- och sårbarhetsarbete. Regionstyrelsen har fastställt 13 direktiv för risk- och sårbarhetsarbetet inför en extraordinär händelse. Enligt direktivet skall arbetet resultera i en krishanteringsprocess och en plan för ett robust Region Skåne genom ett kontinuerligt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser både regionövergripande på och verksamhetsnivå. Processen skall vara införd till utgången av Analyserna skall leda fram till underlag för planer avseende minskad sårbarhet, som för varje mandatperiod skall fastställas av Regionfullmäktige. Bland effektmålen finns ett mål om att utöka samverkan med andra aktörer inom samhällets krishanteringssystem. Region Skåne har ännu inte skattat sin egen förmåga i förhållande till målbilden i överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och KBM. Dock är avsikten att göra det efter hand. 12 Länsstyrelsen, räddningstjänsterna, Polisen, SOS Alarm AB och Försvarsmakten. 13 Regionstyrelsen Sida:12

13 I direktivet 14 anges att förvaltningar/funktioner/verksamheter inom Region Skånes sektorsansvar får i uppdrag att medverka i arbetet. Enligt KAMBER ska förvaltningschefer utse kontaktpersoner, s.k. risk- och sårbarhetshandläggare. Dessa skall, med start i oktober 2007, utbildas och skall i sin förlängning vara metodledare på sin hemmaförvaltning i syfte att leda det lokala risk- och sårbarhetsarbetet. Parallellt med att förvaltningarna tar fram sina risk- och sårbarhetsanalyser tas den övergripande regionala risk- och sårbarhetsanalysen fram. När det gäller risk- och sårbarhetsarbetet finns ett ömsesidigt samarbete med LUCRAM 15 på Lunds tekniska högskola. I oktober 2008 kommer en uppföljningskonferens att hållas då förvaltningarna skall kunna redovisa pågående arbete Uppföljning och utvärdering Rapportering skall ske till Socialstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten om de åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte. Länsstyrelsen skall äga en helhetsbild över beredskapen inför extraordinära händelser inom sitt geografiska område, vilket inkluderar Region Skånes beredskap. Det framhålls från Region Skåne att det inte föreligger en formell rapporteringsskyldighet till Länsstyrelsen avseende förberedelser. Istället sker kommunikation mellan Länsstyrelsen och Region Skåne via representation i Katastrof- och beredskapsrådet och Regionala rådet för räddningstjänst och krishantering. Enligt företrädare för KAMBER ger detta möjlighet till en dialog om information om respektive parts planering och åtgärder inför en extraordinär händelse Övning och utbildning Länsstyrelsen kommer att tillsammans med Region Skåne och ett antal kommuner att genomföra en större övning i Skåne på pandemitemat under Enligt företrädare för KAMBER utvärderas större övningar gemensamt med deltagande myndigheter. Utvärdering av den egna övningsverksamheten sker men kan alltid utvecklas Information Region Skåne är anslutet till det nationella systemet WIS som underlättar informationsdelningen mellan anslutna aktörer i det svenska krishanteringssystemet för, under och efter en kris. Genom att dela information om det aktuella läget erhåller krisaktörerna bättre beslutsunderlag, får det lättare att samordna insatser samt når snabbare ut med information. KrisSam är ett webbaserat krisinformationssystem som används i situationer då allmänheten behöver och önskar information om det aktuella läget. Region Skåne och 12 av länets kommuner är anslutna. KrisSams framtid är dock osäker men arbete pågår med att ta fram ett nytt system Regional samverkan och samordning Ett samarbete med kommunerna finns via Region Skånes lokala PKL-grupper och kommunernas POSOM 16 -grupper. Sedan tidigare finns också samverkan med kommunernas 14 Beslut i regionstyrelsen , Lund University Centre for Risk Analysis and Management 16 Psykologiskt och socialt omhändertagande vis stora olyckor och katastrofer (kommunal resurs) Sida:13

14 räddningstjänst, vilket finns nedtecknat i policydokument från Andra exempel på samverkan är att KAMBER finns representerat i Malmö Stads samverkansråd och att kommunerna har två representanter i Katastrof- och beredskapsrådet. Ingen kommun har hittills kontaktat Region Skåne utifrån det geografiska områdesansvaret. I ett framtida perspektiv konstateras att de kommunala riskanalyserna blir ett viktigt underlag för Region Skånes analys. Företrädare för KAMBER menar att det är rimligt att i första hand prioritera samverkan med de kommuner som hyser Region Skånes sjukhus. Enligt intervju med företrädare för KAMBER framhålls att det inte kommer att vara möjligt att ha kontakt med länets samtliga kommuner i ett direkt planeringsarbete inför extraordinära händelser. För en helhetsbedömning och för information från övriga kommuner har Region Skåne förväntningar på Länsstyrelsen om att de ska informera om övriga kommuners arbete. Region Skåne har en önskan att Länsstyrelsen bidrar till att tydliggöra sitt regionala områdes- och informationsansvar. Region Skåne har representation i varje kommun via vårdcentralerna och folktandvården, vilket möjliggör samverkan på lokal nivå. Region Skåne ställer sig positiva till att öva tillsammans med kommunerna. I olika övningssituationer samverkar man framförallt med företrädare för de lokala sjukhusen. Företrädare för KAMBER hade gärna sett funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) i kommunerna. Länsstyrelsen framhålls som nyckeln till kontakter med kommunerna i akuta situationer. I samband med Projekt Storstad diskuterades områdesansvaret. Slutsatser från den diskussionen är att om det sker en olycka inom en kommun har Länsstyrelsen inte ett samordningsansvar. Sprider sig konsekvenserna av olyckan till ytterligare en kommun, kan Länsstyrelsen bli inblandad utifrån sitt regionala områdesansvar. Avseende informationsinsatser vid en extraordinär händelse ser KAMBER detta dels som ett åtagande för respektive aktör, dels som ett åtagande för Länsstyrelsen. Nedan finns en listning av de krishanteringsplaner som finns upprättade inom Region Skåne med hänsyn till samverkan med kommunerna. I planerna anges i regel den part inom kommunen som Region Skåne behöver samverka med. Listningen kan tjäna som en bild över den samverkan som finns uttalad mellan Region Skåne och kommunerna. Plan Samverkan med kommuner Kommentarer Regional epidemiberedskapsplan. - Miljö- och hälsoskydd - Teknisk förvaltning - Barn- och skolhälsovård - Räddningstjänst - Kommunledning Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Speciellt viktiga är Miljö- och hälsoskydd samt Teknisk förvaltning. - Räddningstjänsten Den kommunala räddningstjänsten svarar för räddningsinsatserna vid olycksplatsen, vilket också innebär transport av kontaminerade från området, upprätta saneringsplats och uppsamlingsplatser 17 Samverkan och ledning vid räddningsinsatser i Skåne Län. Sida:14

15 Plan Samverkan med kommuner Kommentarer Övergripande regional kris- och - Räddningstjänsten och Samverkan med kommunala räddningstjänsten katastrofplan. - andra funktioner inom kom- och polis skall ske efter Regional kriskommunikationsplan Region Skåne munen - Räddningstjänsten och - andra funktioner inom kommunen inarbetade rutiner i skadeområdet Information skall ges om det finns nödställda, skadade och plats dit räddade förts. Kärnteknisk olycka - Räddningstjänsten Kommunala räddningstjänsten blir primärt ansvarig och ansvarar för informationen. Regional PKL-plan - POSOM-grupper Vid större olyckor eller katastrofer kan den regionala PKLorganisationen få en samordnande roll. Samverkan sker framförallt med den kommunala räddningstjänsten och då med tyngdpunkt på samarbete i de operativa delarna sett till skadeplatsrelaterade insatser. Vad gäller gemensam planering, informationsinsatser och krisledningsorganisation framgår inte detta i ovanstående dokument. 5. Åstorps kommun 5.1 Krishanteringsorganisation Krisledningsnämnd Kommunfullmäktige antog 2006 ett krisledningsreglemente 18. Av reglementet framgår att krisledningsnämnden fullgör sina uppgifter i enlighet med Lagen om extraordinära händelser (SFS 2002:833). Nämnden skall bestå av fem ledamöter och fem ersättare som väljs av kommunfullmäktige. Ledamöterna utses per mandatperiod 19. Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens arbetsutskott samt fem ersättare. Enligt reglementet kan krisledningsnämnden adjungera förtroendevalda från andra nämnder då ett ärende bereds. Dock har de adjungerade enbart yttranderätt och kan inte delta i nämndens beslut. Enlig krisledningsplanen kan krisledningsnämnden adjungera förtroendevalda från andra nämnder och representanter från externa samverkansparter såsom Länsstyrelsen eller annan myndighet. Krisledningsnämnden har sammanträtt för att anta ett antal planer, dock inte i syfte att hantera en kris. Vid sammanträdet antogs ett antal planer 20. Vidare beslöts att köpa in mobila elkraftverk, vilket har gjorts enligt intervjuer. 18 Kommunfullmäktige 47, För innevarande mandatperiod ( ) valdes ledamöterna Ledningsplan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser och svåra påfrestningar s kommun, Handlingsplan (Hp) för olycka med skolbuss, Hp för omfattande brand, handlingsplan vid extraordinär händelse (xo) för avbrott i telefoni, radio och TV, Hp vid xo-händelse för snöstorm och Hp vid xohändelse för elavbrott Sida:15

16 5.1.2 Krisledningsplan Krisledningsnämnden har antagit en ledningsplan 21. Bland målen kan noteras att kommunens ledningsförmåga skall vara uthållig över tid och vara väl anpassad för en effektiv information åt kommunens medborgare. Även vid en anpassad organisation, dvs. att krisledningsnämnden övertagit hela eller delar av nämndernas ansvar, skall verksamheten bedrivas så långt som möjligt i den ordinarie linjeorganisationen. Det som är den avgörande skillnaden mellan ordinarie och anpassad organisation är det faktum att beslut kan behöva tas och verkställas med kort varsel. I planen anges ett antal krisscenarier som bedömts som relevanta för Åstorps kommun, vilka överensstämmer med riskanalysen för Åstorps kommun 22, men är fler till antalet än vad riskanalysen påvisar. Krisledningsnämnden biträds av en berednings- och verkställighetsgrupp 23, som består av tjänstemän med nyckelposition i kommunens förvaltningar. Noterbart är att kommunens kris- och säkerhetssamordnare och POSOM-gruppens chef inte ingår i berednings- och verkställighetsgruppen. Gruppen skall kunna inställa sig och vara organiserad inom tre timmar från inkallelsen. Krispärmen, som alla i den övergripande krisledningen har ett exemplar av, innehåller bland annat en listning av personerna i krisledningen. Ansvarig för att sammankalla krisledningen är den person som är överst på listan, frånräknat de som av olika anledningar inte är i tjänst. Då ansvaret skall överlämnas sker detta enligt uppgjord rutin. Vidare anges ledningsplatser för krisledningsnämnden och berednings- och verkställighetsgruppen. Det åligger den informationsansvarige att tillse att ledningsplatserna är iordningsställda. Enligt intervjuer anses det vara lätt att nå och starta upp krisorganisationen. Det finns en gemensam jourhavande räddningsledare för Åstorp och Klippan samtidigt ingår kommunen i den sk gränslösa räddningstjänsten, vilket bland annat innebär bakre jour via Helsingborg. Kris- och säkerhetssamordnaren uppges ha en allmän beredskap, dvs är tillgänglig över telefon/personsökare. De ovan nämnda funktionerna kan tillsammans med PO- SOM-gruppen nås av SOS-alarmering. Sedan har dessa funktioner tillgång och möjlighet att nå politiker och tjänstemän i krisledningen. I kommunen finns också en socialjour Kommunledningens akutgrupp Enligt riskanalysen från november 2007 finns det en akutgrupp inom kommunledningen, vilken dock inte omnämns i krisledningsplanen. Syftet med gruppen är att få en helhetsbild över den uppkomna krisen för att bedöma huruvida den ordinarie verksamheten fungerar. Akutgruppen skall också vara ett stöd till behöriga för att eventuellt kalla in krisledningsnämnden. Gruppens arbete upphör så fort läget normaliserats eller att krisledningsnämnden trätt i kraft. 21 Ledningsplan för krisledningsnämnden vid xo-händelser och svåra påfrestningar s kommun, Krisledningsnämnden Riskanalys för Åstorps kommun, Räddningsnämnden Berednings- och verkställighetsgruppen består av kommunchef, miljöchef (finns ej red. anmärkn), räddningschef, samhällsbyggnadschef och info-ansvarig (kommunsekreteraren och fritidschef red. anmärkn). Sida:16

17 Akutgruppen består av kommunchefen, förvaltningschefer, kris- och beredskapssamordnaren, räddningschefen samt informationsansvariga. Rapportering sker till presidiet i kommunstyrelsens arbetsutskott Informationsplan vid extraordinära händelser Information till allmänheten skall skötas av den informationsansvarige i beredningsgruppen med hjälp av den informationscentral som inrättas i kommunhuset. Enligt intervjuer finns en gammal informationsplan, som knappast är giltig idag, men som skall omarbetas i enlighet med KBM:s riktlinjer. Kommunen önskar gå med i KRISAM 24 men då läget för det informationsstödet är osäkert, tas inte fler kommuner med i samverkan. Dock framhålls i intervjuer att det finns en informell samverkan med grannkommunerna vad gäller information till allmänheten och det finns informellt stöd av grannkommunernas POSOM-grupper. Kommunens hemsida är förberedd med plats för krisinformation under rubriken Kris webbplats Samverkan med andra kommuner Åstorps kommun finansierar tillsammans med Klippans kommun en kris- och säkerhetssamordnare. De bägge kommunerna har formaliserat samverkan i ett avtal, som också gäller räddningstjänsten, vilket inkluderar samverkan kring funktionen jourhavande räddningsledare. Inom Skåne Nordväst pågår diskussioner om en fördjupad samverkan, som också skall inbegripa samverkan kring planering och beredskap inför extraordinära händelser. Idag finns ett informellt samarbete inom Skåne Nordväst rörande omvärldsbevakning av området extraordinära händelser via Skånes Nordvästs hemsida, samarbete mellan kommunernas PO- SOM-grupper, krisinformation och utbildning Geografiskt områdesansvar krishanteringsråd Kommunen har inlett samverkan med aktörer som kan bli aktuella inom kommunens geografiska område i händelse av en större kris. Syftet är att samordna planering och förberedelser samt information till allmänheten. För närvarande ingår, förutom kommunen, åtta företag och organisationer 25. Det är större företag i kommunen samt Länsstyrelsen 26, Svenska kyrkan och en frivillig resursgrupp. Länsstyrelsen är med som kanal till andra nationella myndigheter. Telefonoperatörer har bjudits in men har tackat nej till medverkan. Dock kommer kommunen att fortsätta att bearbeta dessa för medverkan. Region Skåne är inte heller med i krishanteringsrådet. 24 En samverkan och ett IT-stöd för kommuner, initierad av Länsstyrelsen i Kronoberg, som innebär att kommuners informatörer bistår den drabbade kommunen med att svara på inkommande telefonsamtal (FAQ). Den drabbade kommunens telefonväxel kan koppla samtal till fler informatörer som finns i de medverkande kommunerna. 25 I Krishanteringsrådet finns BFAB, EON-elnät Sverige AB, Saint-Gobain Ecophon, FRG-gruppen - Klippan (Frivilliga ResursGruppen), KREAB-energi AB, Länsstyrelsen i Skåne län, Svenska kyrkan och Jeld-Wen Sverige AB. 26 Kommunchefen är med som kommunrepresentant i Länsstyrelsen Regionalt råd för räddningstjänst och krishantering i Skåne län. Sida:17

18 Från kommunens sida deltar kris- och säkerhetssamordnaren och räddningschefen. Gruppen samlas två gånger per år och kommunen är sammankallande. 5.2 Planering Risk- och sårbarhetsanalys Räddningsnämnden har antaget en riskanalys 27. Analysen omfattar både den riskanalys som kommunen skall genomföra enligt Lagen om skydd mot olyckor och den risk- och sårbarhetsanalys som skall göras utifrån Lagen om extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen ses som en process och kommer inte att bli ett färdigt dokument, utan skall vara ett dokument som uppdateras allteftersom kunskapen ökar. Syftet med den samlade risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall utgöra en grund för kommunens fortsatta beredskapsplanering och framtagande av handlingsplan. Enligt uppgift kommer riskanalysen att antas i kommunfullmäktige tillsammans med handlingsplanen under Lagen om skydd mot olyckor och delar av risk- och sårbarhetsanalysen under Lagen om extraordinära händelser. I analysen anges en tågordning för implementationen av processen risk- och sårbarhetsanalys. Under 2007 har förberedelser vidtagits genom bland annat utbildning av risk- och säkerhetssamordnaren i analysverktyget IBERO. Under 2008 skall förvaltningarna göra analyser av sin verksamhet utifrån IBERO:s olika krisscenarier. På förvaltningsnivå skall scenarierna brytas ned för att ge en lägesbild av förvaltningarnas nuvarande krisberedskap och för att bedöma huruvida denna är tillräcklig. Ytterst handlar sårbarhetsanalysen om att säkerställa tillräcklig nivå för den samhällsviktiga verksamheten. Analysen innehåller inte en definition av vilka verksamheter som avses. Vilken nivå på samhällsservicen som kommunen skall kunna upprätthålla under en extraordinär händelse blir sedermera en fråga för kommunfullmäktige att redovisa i handlingsplanen som skall föreligga före De scenarier som riskanalysen omnämner är färre till antalet än vad krisledningsnämndens ledningsplan anger som möjliga extraordinära händelser. Riskanalysen anger inte händelser som primärt hanterar kriser med psykologiska förtecken, som t ex olyckor där förskoleeller skolbarn är inblandade. Krisledningsnämnden har fastslagit ett antal kommunövergripande beredskapsplaner, som bland annat understryker ansvaret för samverkan, information internt och externt, lägesbedömning och krisstöd. Pandemiplanen ger förvaltningscheferna i uppdrag att planera för konsekvenserna av att ungefär 25% av kommunens anställda kommer att insjukna. Planen utgår från Region Skånes övergripande pandemiplanering och arbetet har skett i samverkan med sjukhuset i Helsingborg och primärvården i kommunen. Andra krisberedskapsplaner på förvaltningsnivå är krisberedskap för VA-området, incident och beredskapsplanering för telefoni, säkerhetsplaner, POSOM- instruktioner och plan för psykosociala kriser inom skolan. I det senare fallet skall varje skola ha upprättat enkla pla- 27 Riskanalys för Åstorps kommun, Räddningsnämnden Sida:18

19 ner för olika typer av incidenter eller kriser, såsom t ex. brand, sabotage, droger, inbrott. Planerna har ett fokus på de sociala och psykologiska aspekterna av en kris. Inom hälso & omsorgsnämnden uppges det i intervjuer inte finnas planer med bäring på krisberedskap. Kommunens IT-system har inte följts upp utifrån ett krisperspektiv Övergripande uppföljning och utvärdering På regional och nationell nivå görs uppföljningar. Varje år skickas uppgifter till Statens Räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten. Länsstyrelsen gör en sammanställning över krisberedskapen i regionens kommuner bland annat utifrån omfattningen av utbildning och övning. Dock uppges att länsstyrelsen inte har återkommit med uppgifter om länsstyrelsen har sett övergripande regionala risker, t ex om trafikflöden och transporter av farligt gods. Se bilaga 3 för en jämförelse mellan målbilden och Åstorps kommun Psykologisk beredskap POSOM-gruppen består av representanter för socialtjänst, primärvård, trossamfund, polis och räddningstjänst. Organisatoriskt finns en ledningsgrupp och stödpersoner. Vid större olyckor skall det upprättas ett informations- och stödcentrum 28. Beslut om att inkalla POSOM-gruppen fattas av dess ledningsgrupp, räddningsledare, polisen eller kris- och säkerhetssamordnaren. Ledningsgruppen ansvarar för rekrytering, planläggning och kontakter, samarbetet med PKL-grupper och utvärdering Övning och utbildning Under 2006 har larm- och startövning genomförts med kommunledningens akutgrupp. Fyra personer har deltagit i utbildning i WIS samt ungefär 200 personer har utbildats i hantering av kris och oväntade händelser. En inventering har gjorts av ledningscentralernas kapacitet 29. För de kommande tre åren finns en plan för övningar och utbildning. På övningssidan planeras krisledningsövning för krisledningsnämnden, övning för kommunledningens akutgrupp avseende hela processen från igångsättande via stabsarbete till avveckling av krisledningen och informations- och kommunikationsövningar. När det gäller utbildningar finns t ex fortsatta WIS-utbildningar. Övriga insatser är revidering av krisinformationsplanen och utveckling av ledningscentraler. Dokumentation och utvärdering finns från övningen 2006 med akutgruppen. Bland iakttagelser kan noteras att inställelsen fungerade bra liksom ansvarsfördelningen mellan beredningsgruppen och krisledningsnämnden. Ledningscentralerna behöver utvecklas liksom ytterligare en ledningscentral. Det behövs fler informatörer och bättre rutiner kring informationshanteringen. De flesta brister är åtgärdade men informationsplanen återstår. 28 I första hand kommer Svenska kyrkans församlingshem att användas men andra lokaler kan vara aktuella. 29 Ledningscentralerna finns i kommunhuset och brandstationen. Lokalerna är utrustade med reservel och med förstärkt tillgång till telefonlinjer och datorer. Sida:19

20 De mobila reservkraftverk som inköptes enligt beslut i krisledningsnämnden, behöver förtecknas, kontrolleras och stämmas av i förhållande till de anläggningar de skall understödja samt placeras strategiskt. Räddningschefen har fått detta uppdrag. 5.3 Samverkan med Region Skåne Representanter från Region Skåne har inte bjudits in till krishanteringsrådet. Av intervjuer framgår att syftet med en eventuell representation från Region Skåne inte är tydliggjort. Sjukvårdsförsörjning är ett vitt område. Däremot är Region Skåne en aktör i de riskscenarier som är identifierade. Pandemiplanen har tagits fram i samverkan med representanter för Region Skåne och primärvården är med i kommunens POSOM-grupp. Det finns ett antal spörsmål som räddningstjänsten har att diskutera med företrädare för den prehospitala sjukvården vid t ex trafikolyckor. 6. Samlad bedömning och gjorda iakttagelser 6.1 Samverkan Samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Skåne framhålls som god från båda parter. Åstorps kommuns samverkan med Region Skåne har inletts genom framtagandet av en pandemiplan, vilket skett i samverkan med sjukhuset i Helsingborg och primärvården. Primärvården är också representerad i POSOM-gruppen. Krisaktörer inom kommunens geografiska område är identifierade och ett lokalt krishanteringsråd har upprättats, vilket är positivt. Dock har inte Region Skåne bjudits in, varken centralt i form av KAMBER alternativt delregionalt och inte heller Skånetrafiken. Dock finns enligt intervjuer tydliga beröringspunkter mellan kommunen och Region Skånes hälso- och sjukvård. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns fler områden för samverkan men att samverkan ha kommit igång. När det gäller samverkan med Länsstyrelsen så inrapporterar kommunen efterfrågade uppgifter. Kommunen är representerad av kommunchefen i Länsstyrelsens Regionalt råd för räddningstjänsten och krishantering i Skåne Län och omvänt är Länsstyrelsen med i kommunens krishanteringsråd. Kontakten med Länsstyrelsen uppges vara god och kommunen saknar inte någon form av stöd. Enligt intervjuer uppfattas rollerna som tydliga och ett stort ansvar åligger kommunen. Vid behov av stöd efterfrågas detta istället från grannkommunerna inom Skåne Nordväst. Det föreligger okunskap om de tre parternas organisation och ansvar. Både Länsstyrelsen och företrädare för KAMBER uttrycker osäkerhet kring vem i kommunen som kontakt kan tas med vid en extraordinär händelse, då det inte gäller räddningstjänstrelaterade händelser. Länsstyrelsen och Region Skåne har båda en tjänsteman i beredskap medan kommunerna har en annan beredskapsorganisation. Kommunernas beredskap utgår i regel från räddningstjänsten. I Skåne Nordväst finns avtal om en gränslös räddningstjänst som också innebär en bakre jour från Helsingborg. Sida:20