Kf , 322 Blad 1(5)

Transkript

1 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf , 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits av samtliga förvaltningar och bolag under våren Resultatet av förvaltningarnas arbete finns som bilaga till denna sammanfattning. För sammanfattningen av risk- och sårbarhetsanalysen har räddningsnämnden ansvarat för och nämnderna och bolagen har getts möjlighet att yttra sig över sammanfattningen. Tanken med risk- och sårbarhetsanalysen är att det är ett levande dokument som ses över vid varje ny mandatperiod och för varje mandatperiod tas fram ett antal skadehändelser där kommunen ska arbeta med åtgärdsprogram för att minska sannolikheten för att händelsen ska inträffa och om händelsen ändå inträffar minska konsekvenserna av denna. De skadehändelser vid valt att prioritera under denna mandatperiod är redovisade under rubriken Prioriterade skadehändelser. För varje prioriterad skadehändelse finns en ansvarig nämnd som ska arbeta fram ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen ska vara redovisade till kommunstyrelsens arbetsutskott senast Kommunstyrelsens uppgift är sedan att fatta beslut om vilka åtgärder som ska genomföras för de olika prioriterade skadehändelserna. 2. Lagstiftning Denna analys är framtagen mot bakgrund av två nya lagar. Lagen (SFS 2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting gäller från Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det är kommunens ansvar att kunna hantera en extraordinär händelse och för att kunna planera för dessa händelser krävs att kommunen känner till vad som kan komma att inträffa och gör de förberedelser som behövs. Kommunen ska anta en plan för extraordinära händelser för varje ny mandatperiod. Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor innebär bl.a. att det åläggs kommunen att varje mandatperiod fastställa ett handlingsprogram för hur man förebygger olyckor som kan leda till räddningsinsats och ett handlingsprogram för operativ räddningstjänst. Denna lagstiftning gäller från För att kunna förebygga olyckor och för att kunna hantera de som ändå inträffar behöver kommunen genomföra en riskanalys. Kommunen ska också verka för att förebygga andra olyckor än de som kan leda till räddningsinsats.

2 Kf , 322 Blad 2(5) 3. Förutsättningar för analysen Med målet att ha en så trygg och säker miljö som möjligt för alla som vistas i kommunen behövs en bra bild över hur det ser ut i dag. En inventering och analys av risker och sårbarheter i kommunen är ett nödvändigt underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser. Om man har en god kunskap om vad som kan inträffa så har man också skapat goda förutsättningar att kunna hantera dessa händelser om de skulle inträffa. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga måste också känna till de risker och sårbarheter som finns i kommunen för att kunna verka för att minska dessa så att det inträffar färre olyckor och andra allvarliga händelser i kommunen. Det kan röra sig om att färre ska skadas i olyckor, kostnader för skador på egendom ska minska och att vi ska minska olyckors skador på miljön. I den nya lagen Skydd mot olyckor har fokus hamnat på den enskildes ansvar och möjlighet att skydda sig mot olyckor. Denna filosofi grundar sig på två principer: Ju tidigare ett olycksförlopp bryts desto mindre blir i allmänhet skadan En ökad riskmedvetenhet hos den enskilde gör att förebyggande arbete kommer att bedrivas på områden där myndigheter normalt har liten möjlighet att agera aktivt till exempel i bostäder som idag är en av samhällets allvarligaste riskmiljöer beträffande bränder och vardagsolyckor. Kommunen måste framöver utöka stödet till den enskilde så att denne får bättre förutsättningar att själv förebygga och avhjälpa olyckor. Exempel på sådant stöd kan vara säkerhetsinformation, brandutbildning och brandvarnarkampanjer. Vissa åtgärder för att minska sårbarheten i kommunen kommer att kräva ett långsiktigt arbete. Här är det viktigt att ta riskhänsyn redan vid samhällsplaneringen. Exempel på detta är: Hur skapar vi trygga bostadsområden? Hur kan vi minska antalet olyckor i trafiken? Var vill vi att farliga industrier ska få finnas? Vad kan vi göra för att säkra el-, värme-, tele- och IT-försörjning? Redan idag arbetar kommunen på olika håll med att skapa ett tryggare och säkrare samhälle. Det finns bl a följande organ: Brottsförebyggande råd (BRÅ), folkhälsoråd, trafiksäkerhetsråd, kommunal riskhanteringsgrupp mm. En fråga att ta ställning till är om vi i framtiden ska ha så många organ som arbetar med frågorna om trygghet och säkerhet i samhället?

3 4. Kostnader och nyttoeffekter av föreslagna åtgärder Kf , 322 Blad 3(5) När kommunen prioriterar vilka åtgärder som ska genomföras är det angeläget att vi ser till den samlade samhällsnyttan när vi prioriterar vilka av riskerna och sårbarheterna som ska åtgärdas. Vinsterna med det förebyggande arbetet kommer inte enbart att tillfalla kommunen utan även det övriga samhället. Det kan t.ex. gälla minskade vårdkostnader, minskade kostnader för sjukfrånvaro p.g.a. olycksfall för såväl offentliga verksamheter som för privata arbetsgivare. Åtgärder för att minska sårbarheten i den kommunaltekniska försörjningen ger nyttoeffekter både för de som bor i kommunen och för de som driver verksamhet i kommunen. Att arbeta förebyggande till skydd mot olyckor innebär allt från att minska den enskildes lidande p.g.a. olycksfall till sträva efter att minska hela samhällets kostnader. Det är ur det perspektivet vi bör prioritera vilka åtgärder som ska genomföras. 5. Uppföljning Risk- och sårbarhetsanalysen ska ses över varje mandatperiod. Denna analys omfattar därmed tiden till och med I början på 2007 bör därför denna risk- och sårbarhetsanalys utvärderas och bl. a. följande frågor bör ställas Vilka av de prioriterade skadehändelserna har åtgärdats? Vad har ej åtgärdats och varför? Vad har åtgärdsprogrammen kostat? Vilka erfarenheter tar vi med oss till nästa översyn av risk- och sårbarhetsanalysen Vilka skadehändelser har förvaltningarna/bolagen arbetat med utan att de är med på listan över prioriterade skadehändelser? 6. Prioriterade skadehändelser Det material som varje förvaltning tagit fram finns redovisat som bilaga till denna sammanfattning av kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Man kan finna flera gemensamma saker som återkommer i många förvaltningars redovisningar. Vi väljer att ta fram följande sex prioriterade skadehändelser eller stöd som krävs vid en inträffad skadehändelse som vi ska arbeta med under denna mandatperiod Informationsbehov vid inträffad skadehändelse: Vid alla händelser är behovet av information stort. Rätt information vid rätt tidpunkt är mycket viktiga för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete vid en allvarlig händelse som berör ett större antal personer. Vi har en krislednings- och informationsplan som är reviderad Eftersom förvaltningarna sätter informationsfrågorna högt upp på sin prioriteringslista är det motiverat att dessa frågor genomlyses. Frågor att ta upp är bl.a. Är vår informationscentral rätt dimensionerad Förfogar informationscentralen över rätt teknisk utrustning Finns tillgång till utbildad och övad personal Hur ska informationscentralen övas Är vår informationsplan rätt utformad Ansvarig nämnd för att ta fram åtgärdsförslag: Kommunstyrelsen

4 Kf , 322 Blad 4(5) 6.2. Långvarigt elavbrott i kommunen: När elen försvinner så blir det snabbt störningar i samhället. Nästan allt i vårt samhälle kräver tillgång till el och för vissa viktiga funktioner finns reservkraft att tillgå i begränsad omfattning. Ett längre elavbrott inträffar som regel när det finns andra störningar i samhället som ex. kallt väder, snöoväder eller kraftig blåst och detta gör ju att påfrestningarna i samhället blir ännu större. Frågor att belysa är bl.a. Vilka kommunala fastigheter bör ha tillgång till reservkraft Hur klaras vattenförsörjningen vid långvarigt elavbrott Hur ska kommuninvånarna informeras vid ett långvarigt elavbrott Hur ska kommunen samverka med elleverantörerna Hur fungerar de olika larmena (brand, inbrott, trygghetslarm, driftlarm m.m.) Ansvarig nämnd att ta fram åtgärdsförslag: Samhällsbyggnadsnämnden 6.3. Omfattande IT-avbrott i kommunens nät: Kommunens olika verksamheter är idag mycket IT-beroende. Ett avbrott i IT-kommunikationen ställer snabbt till stora problem. Frågor som bör belysas är bl.a.: Hur sårbart är vårt IT-system Vad är gjort för att förebygga IT-avbrott Vilka störningar kan förekomma Hur långbart avbrott kan verksamheterna klara Vilken beredskap för IT-avbrott ska vi ha Ansvarig nämnd att ta fram åtgärdsförslag: Kommunstyrelsen 6.4. Större brand i skola: Vilken beredskap har vi för en större brand i en skola? Om branden startar under skoltid måste utrymning av skolan fungera för att undvika personskador. När skolan står där med lokaler som ej kan användas för undervisning är problemet att hitta ersättningslokaler så att undervisningen kan fortsätta. Frågeställningar: Klargöra behov av utrymningsplanering för en skola Behov av övningar vad beträffar brandskydd och utrymning Vem är ansvarig för vad när det gäller utrymning och brandskydd Hur ska man ordna med undervisningen när ordinarie lokaler ej går att använda Hur sker information till elever och föräldrar Ansvarig nämnd att ta fram åtgärdsförslag: Barn- och ungdomsnämnden tillsammans med utbildningsnämnden.

5 Kf , 322 Blad 5(5) 6.5. Olycka vid Ringhals kärnkraftverk: En olycka vid Ringhals kärnkraftverk är en händelse med liten sannolikhet men med mycket stora konsekvenser. Närheten till Ringhals gör att Marks kommun på olika sätt är med i beredskapsplaneringen för en olycka vid kärnkraftverket. Räddningstjänsten har uppgifter i att medverka kring indikering av strålning, Sjöbyskolan är utsedd till en uppsamlingsplats vid en utrymning från Ringhals närområde, mottagande av utrymmande m.m.. Frågor att belysa är bl.a. Är våra beredskapsplaner uppdaterade och rätt utformade Hur fungerar kontakterna med länsstyrelsen Halmstad betr. beredskapsplaneringen Är vår organisation övad och utbildad för uppgiften Har Sjöbyskolan bra förutsättningar att klara sin uppgift Ansvarig nämnd att ta fram åtgärdsförslag: Räddningsnämnden 6.6. Våld och hot mot personal och förtroendevalda Våld och hot mot personal och förtroendevalda blir tyvärr allt vanligare inslag i vår vardag. Hur kan vi förebygga detta och när det inträffar vilket stöd kan vi ge de som är drabbade? Frågeställningar? Kartlägga vilka arbetsplatser som är utsatta för våld och hot Hur förebygger vi våld och hot mot personal Hur kan personalen skyddas vid våld och hot Ansvarig nämnd att ta fram åtgärdsförslag: Kommunstyrelsen