Sollentuna kommun ROTEBRO. Norrviken VIBY NORRVIKEN. Väsjön EDSBERG. Ravalen HÄGGVIK. Edsviken TUREBERG HELENELUND

Transkript

1 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion Sollentuna kommun Personhot och våld ROTEBRO Allvarlig smitta Norrviken Personolycksfall VIBY NORRVIKEN Ravalen HÄGGVIK EDSBERG Väsjön Kemiska och nukleära risker Rösjön Bränder TUREBERG Edsviken SJÖBERG Störningar i infrastruktursystem Trafikolyckor HELENELUND Störnngar i elektronisk kommunikation Risk-/sårbarhetsanalys och Samlad krishanteringsplan för kommunen Perioden (återstoden av mandatperioden ) Sid 1(134)

2 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion Innehåll Förord Sid 4 1 Bakgrund, disposition och definitioner Sid En samlad risk-/sårbarhetsanalys och en samlad krishanteringsplan Sid Risk- och sårbarhetsanalys som underlag för samlad krishanteringsplan Sid Risk- och sårbarhetsanalysens olika steg Sid Risk- och sårbarhetsanalysen skall beakta hela hot- och riskskalan eller hot- och risktrappan Sid Social strukturbeskrivning är plattform för risk- och sårbarhetsanalysen Sid Risk-/sårbarhetsanalysen uppbyggd i ett antal huvudområden och i tre nivåer Sid Disposition av varje område Sid Riskgradering med fyragradiga skalor Sid 13 2 Risk- och sårbarhetsanalys och samlad krishanteringsplan Sid Vardagsolyckor/vardagskriser/vardagsstörningar Sid Extraordinära händelser Sid Samverkansområde 1: Teknisk infrastruktur Sid Samverkansområde 2: Transporter Sid Samverkansområde 3: Spridning av smittämnen, kemikalier, radioaktivitet Sid Samverkansområde 4: Ekonomisk säkerhet Sid Samverkansområde 5: Områdesvis samordning, samverkan och information Sid Samverkansområde 6: Skydd, undsättning och vård Sid 66 3 Prioriterade områden för förebyggande Sid 2(134)

3 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion verksamhet och räddningsinsatser Sid Prioriterade områden för förebyggande verksamhet och räddningsinsatser perioden Sid Vardagsolyckor/-kriser/-störningar Sid Extraordinära händelser Sid Sammanfattning av handlingsprogram för räddningstjänst Sid 79 4 Särskilda krishanterings- och beredskapsplaner Sid Sammanfattning av kommunens samlade plan för fredskrisberedskap och civilt fösvar Sid Ledningsplan (inkl reglem för Krisledningsnämnden) Sid Informationsplan Sid Kollektiv utspisning Sid Flyktingmottagning i kris och krig Sid POSOM-Enheten Sid Frivilligberedskapsenheten Sid 123 Bilaga A Länsstyrelsens riskanalysmodell med översättningstabeller Sid 126 Sid 3(134)

4 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion Förord I olika författningar och av försäkringsbolagen ställs ökade krav på kommunerna att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Grundade på sådana analyser skall krishanterings-/beredskapsplaner och handlingsprogram upprättas. I stället för att göra olika risk-/sårbarhetsanalyser och olika planer/handlingsprogram har vi genomfört en samlad risk- och sårbarhetsanalys och baserad på denna upprättat en samlad krishanteringsplan för kommunen. I denna samlade krishanteringsplan har bl a de handlingsprogram för förebyggande verksamhet respektive för räddningstjänst, vilka enligt lagen om skydd mot olyckor skall antas av kommunen, integrerats. Därmed har vi fått en total överblick över de viktigaste och allvarligaste riskerna, de skadhändelser/kriser de kan leda till och de konsekvenser sådana händelser kan bedömas få. Vi har också på detta sätt tagit ett samlat grepp över riskanalys och krishanteringsplan för att bl a därigenom bättre kunna vidta samlade och samordnade åtgärder för att eliminera eller reducera risker av olika slag. I stället för detaljerade handlingsprogram/planer anges i riskanalystabellerna endast de huvudsakliga åtgärder som kan tänkas vidtas i förebyggande, skadebegränsande och krishanterande syften samt om räddningsinsatser krävs. De handlingsprogram som redovisas gäller några prioriterade olycks-/händelsetyper och är avsiktligt översiktliga. När det är dags att genomföra åtgärder får involverade aktörer i samverkan göra mer utförliga handlingsprogram. Motsvarande gäller krishanteringen för vilken vi enbart återger de viktigaste planerna som t ex Ledningsplan och Informationsplan. I vår kommun genomför vi årligen sedan 1986 stora krisledningsövningar. Dessa syftar till att bygga upp och utveckla en flexibel förmåga att hantera en krissituation vid ett givet tillfälle och med de resurser som just då finns tillgängliga. Alltför detaljerade och i förväg utarbetade planer kan lätt skapa låsningar i agerandet om en krishändelse inte utvecklar sig så som man tänkt sig i en plan. Risk-/sårbarhetsanalysen och krishanteringsplanen behandlar i ett första steg vardagsolyckor/kriser och vilka enbart drabbar en enskild person, en enskild familj eller annan liten grupp personer eller ett enskilt företag/en enskild organisation. Även om utgångspunkten för vardagshändelserna är att det främst ligger på den enskilde att själv undvika att råka ut för skadehändelser - och att den enskilde har ett eget ansvar att försöka skydda sig mot sådana typer av skadehän-delser - så inträffar de och kräver oftast räddningsinsatser. Men främst har vi koncentrerat oss på risker/händelser vars konsekvenser minst berör ett flertal personer/företag/organisationer, är betydande/allvarliga eller/och minst inne-bär betydande/allvarliga lokala samhällsstörningar (störningar i det lokala sam-hällets förmåga att fungera som samhälle). Detta samlade dokument uppfyller därrmed kraven på riskanalyser och planer/ handlingsprogram enligt berörda lagar. Dokumentet skall gälla under perioden (återstående del av mandatperioden ). Enligt bestämmelserna skall sådana dokument antas för varje ny mandatperiod och en omarbetning och utveckling av föreliggande dokument kommer att presenteras för beslut inför den kommande nya mandatperioden Sid 4(134)

5 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion 1 Bakgrund, disposition och definitioner 1.1 En samlad risk-/sårbarhetsanalys och en samlad krishanteringsplan I några lagar/författningar ställs krav på kommunerna att göra risk- och sårbarhetsanalyser och, grundade på dessa, upprätta krishanterings-/beredskapsplaner och handlingsprogram. Dessa författningar är: Sid 5(134)

6 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion * Lagen (1994:1720) om civilt försvar stadgar om beredskapsplan byggd på hotbildsbedömningar * Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering, som gäller statliga myndigheter men indirekt kan sägas beröra även kommunerna, ställs krav på risk-/sårbarhetsanalyser och krishanterings- och beredskapsplaner * Lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting kräver risk-/sårbarhetsanalyser och krishanteringsplan * Lagen (2003:000) om skydd mot olyckor ställer krav på risk-/sårbarhetsanalyser och handlingsprogram för förebyggande verksamhet respektive för räddningsinsatser Till dessa formella krav kan även läggas de återigen framförda strängare kraven från försäkringsbolagen om att kommuner måste analysera sina risker för olika typer av skadehändelser och utarbeta handlingsprogram för aktivt riskhanterings- och säkerhetsarbete. Det gäller att undvika att vi utarbetar ett flertal olika risk-/sårbarhetsanalyser och ett flertal krishanterings- och beredskapsplaner/handlingsprogram, vilka alla i stora delar kommer att överlappa varandra. Därför har vi valt att genomföra en samlad och heltäckande risk-/sårbarhetsanalys för kommunen och en samlad krishanteringsplan för kommunen, baserad på den samlade risk-/sårbarhetsanalysen. Därmed tillgodoses kraven i de olika författningarna och även försäkringsbolagens krav i ett enda dokument. I den samlade krishanteringsplanen är de handlingsprogram, som lagen om skydd mot olyckor föreskriver, nämligen för förebyggande verksamhet respektive räddningsinsatser, integrerade på ett översiktligt sätt. Utförliga versioner av dessa handlingsprogram, avseende de delar som åligger räddningstjänsten att svara för, utarbetas av BRK Attunda. På motsvarande sätt kommer kommunens förvaltningar och verksamheter att utarbeta utförligare handlingsprogram för förebyggande åtgärder i anslutning till att sådana successivt planeras och genomförs under plan-(mandat-)perioden. 1.2 Risk- och sårbarhetsanalys som underlag för samlad krishanteringsplan Av den samlade krishanteringsplanen för kommunen skall framgå hur kommunen och andra aktörer skall förebygga olyckor och extraordinära händelser, begränsa skadorna och konsekvenserna där det inte går att förebygga samt hur kommunen skall hantera inträffade olyckor och extraordinära händelser genom räddningsinsatser och andra insatser och åtgärder. Planen skall även visa vilken beredskap Sid 6(134)

7 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion kommunen skall ha för att möta ett läge med höjd beredskap och krig. Det sista är f n inte särskilt aktuellt i Sveriges nuvarande omvärldsläge. Hur ett eventuellt krigshot kan komma att gestalta sig i framtiden är det ingen som vet. Oavsett hur en eventuell framtida krigshotbild skulle kunna se ut finns det ändå vissa generella beredskapsåtgärder som troligtvis är aktuella och det är dessa som redovisas. Den samlade krishanteringsplanen innefattar därmed samtliga de planer/handlingsprogram som skall fastställas av kommunen. För att få ett underlag för den samlade krishanteringsplanen skall det genomföras en bred ochsamlad risk- och sårbarhetsanalys inom alla kommunens nämnd- och förvaltningsområden. Genom kommunens initiativ och samordningsansvar skall även andra aktörer, verksamma inom den offentliga sektorn och näringslivet i vår kommun, genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Risk-/sårbarhetsanalyserna skall klarlägga vilka risker som finns i kommunens och andra aktörers verksamheter för olyckor och extraordinära händelser vilka kan få all-varliga och omfattande konsekvenser för kommuninvånarna och innebära allvarliga störningar i det lokala samhällets förmåga att fungera som samhälle. Av analyserna skall också framgå vilka åtgärder som måste eller bör vidtas för att eliminera eller reducera riskerna. Den samlade riskanalysen kommer inte - annat än mycket överssiktligt och sammanfattat - att redovisa det vi kan kalla vardagsolyckor/vardagsstörningar, vilka inte får någon form av samhällsstörningar som konsekvenser. Den typen av händelser skall främst hanteras inom ramen för den ordinarie verksamheten. 1.3 Risk- och sårbarhetsanalysens olika steg Risk- och sårbarhetsanalysen består av 4 steg: * Riskinventering Inventering av alla risker som kan finnas i en verksamhet. Riskinventeringen skall svara på frågan: Vad är det som kan hända? * Riskvärdering Fastställande av hur troligt det är att inventerade risker kan utlösas i oönskade händelser och vilka följdverkningar händelserna kan få. Riskvärderingen skall svara på frågorna: Hur sannolikt är det att en händelse inträffar och vilka konsekvenser får händelsen? * Riskreducerande åtgärder Utifrån sannolikheten för att en händelse kan inträffa och de konsekvenser den kan få övervägs vilka mål man vill uppnå med riskreducerande åtgärder, vilka åtgärder som är möjliga för att att eliminera (helt ta bort risken, d v s förebygga) eller att reducera risken (delvis ta bort risken, begränsa skadorna). Frågan som skall besvaras är: Vad vill vi uppnå med riskreducerande åtgärder? Hur kan risken elimineras eller minskas och hur kan konsekvenserna begränsas? * Sårbarhet Sid 7(134)

8 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion Det sista steget innebär att man bedömer hur sårbar verksamheten är om en viss risk utlöses i en oönskad händelse. Sårbarhet skall svara på frågan: Vilken grad och omfattning av beroenden/kopplingar/särskilda förhållanden finns i verksamheten och som kan skapa problem även om säkerhetsnivån i något avseende är hög? 1.4 Risk- och sårbarhetsanalysen skall beakta hela hot- och riskskalan eller hot- och risktrappan Hot- och riskskalan Hot-/riskskalan illustreras nedan med exempel på typer av olyckor/händelser utefter denna skala. De händelser, som ligger längst till vänster på skalan de s k vardagsolyckorna/vardagsstörningarna skall hanteras med samhällets ordinarie organisation och resurser. Om vardagsolyckorna/-störningarna utvidgas till extraordinära händelser eller sådana inträffar direkt så måste kommunen sätta en särskild krishanteringsorganisation och särskilda krishanteringsresurser i funktion. Flera extraordinära händelser samtidigt kan man kalla svåra påfrestningar på hela samhället. Ordinarie organisation och ordinarie resurser Krisorganisation och särskilda resurser Vardagsolyckor och Extraordinära händelser Svåra påfrestningar Krig vardagsstörningar på samhället i fred Bränder Snöovädret i Gävle; Gasol- Storstörning i elför- Trafikolyckor vagnsolyckan i Borlänge; sörjningen; Inbrott, skadegörelse Översvämningarna i Arvika; Kärnkraftsolycka El-, vatten-, värmeavbrott Avbrott i IT-system Sannolikhe t Konsekve ns Hot- och risktrappan eller hot- och risknivåerna Ett annat sätt att beskriva hur hot och risker kan delas in, hur de kan eskalera och var de måste mötas är en hot- och risktrappa eller att gruppera i hot- och risknivåer. Det senare kan göras på följande sätt: * Nivå 1 Vardagsolyckor och vardagsstörningar Vardagsolyckor/vardagsstörningar kan t ex vara korta avbrott i el-, vatten eller värmeförsörjningen, en lägenhetsbrand, en mindre trafikolycka eller en mindre arbetsplatsolycka. Denna typ av olyckor/störningar inträffar ofta flera på olika platser varje dygn i en storstadsregion som Stockholms län. De drabbar enbart en enda Sid 8(134)

9 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion individ eller en liten grupp av personer (t ex en familj, några personer i ett fordon eller några personer på en arbetsplats). Dessa händelser är självfallet allvarliga och tragiska för dem som direkt drabbas och för deras närmaste krets. Men de innebär inte några påtagliga samhällsstörningar som negativt påverkar ett mycket stort antal människor och verksamheter i samhället. Vardagsolyckorna/vardagsstörningarna skall kunna hanteras med ordinarie organisation och ordinarie resurser inom olika berörda sektorer av samhället och på alla berörda samhällsnivåer. Möjliga händelser i nivå 1 skall redovisas i risk- och årbarhetsanalysen, särskilt den typ av händelser som kan kräva räddningsinsatser. Samtliga händelser i nivå 1 bör samtidigt förtecknas vid sidan om därför att det kan finnas skäl till att man överväger insatser/åtgärder inom den ordinarie verksamhetens ram för att t ex genom information och utbildning stödja den enskildes eget ansvarstagande för att undvika att drabbas av vardagsolyckor/vardagsstörningar. * Nivå 2 Extraordinära händelser I lagen om extraordinära händelser i kommuner och landsting definieras en s k extraordinär händelse som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller över-hängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kom mun eller ett landsting. Denna typ av till omfattning och konsekvenser mycket allvarliga händelser kan tänkas inträffa i och i första hand drabba en enskild kommun. Men de kan även komma att beröra någon eller några av de angränsande kommunerna helt eller delvis. En extraordinär händelse kan också tänkas drabba de flesta eller alla kommuner i en region, t ex inom ett län men kan ha startat i en enda kommun. I värsta fall kan halva eller hela landet drabbas/beröras av en storskalig extraordinär händelse. En storskalig extraordinär händelse eller flera samtidigt inträffande extraoridnära händelser kallas för svåra påfrestningar på samhället i fredstid (se närmare om detta under rubriken Nivå 3). I vår risk- och sårbarhetsanalys är det särskilt viktigt att försöka identifiera sådana hot och risker som kan förorsaka extraordinära händelser, antingen de kan finnas i kommunens egna verksamheter eller hos andra aktörer. Även om denna typ av risker finns hos någon annan aktör så har kommunen ett ansvar att genom samverkan söka få annan aktör att vidta riskreducerande åtgärder. * Nivå 3 Svåra påfrestningar på samhället i fredstid I en ny överenskommelse mellan staten och kommunförbundet om ett nytt ersättningssystem för krishanteringen i kommunerna finns även begreppet svår påfrestning på samhället i fredstid. Begreppet definieras på följande sätt: En svår påfrestning är inte en enskild händelse i sig (...) utan är ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig eller eskalerar till att Sid 9(134)

10 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion omfatta flera delar av samhället. (...) Tillståndet är av sådan omfattning att det uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och kräver att insatser från flera olika myndigheter och organ samordnas för att kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna. Vidare sägs: En mycket omfattande och svår extraordinär händelse kan samtidigt vara en svår påfrestning på samhället i fred. I vår risk- och sårbarhetsanalys kommer vi inte att behandla denna nivå annat på det sätt som här skett, d v s att konstatera, att flera extraordinära händelser som inträffar mer eller mindre samtidigt kan innebära ett tillstånd av svåra påfrestningar på samhället. * Nivå 4 Höjd beredskap och krig De händelser som kan tänkas inträffa i ett läge med höjd beredskap eller vid ett krigstillstånd är till att börja av ungefär samma typ som vi kallar extraordinära händelser. De kan utlösas genom sabotage och andra former av förbekämpning innnan direkta krigshandlingar inleds. Till de extraordinära händelserna och dessas konsekvenser kommer, om krigshandlingar inleds, särskilda skadeverkningarna av militära operationer (t ex artilleribeskjutning, missilangrepp, flygbombning, användning av NBC-stridsmedel m m). I denna nivå gäller det att belysa någon typ av händelse i ett läge med höjd beredskap/krig som skulle kunna orsakas av t ex några former av extraordinära händelser som skulle kunna inträffa i vår kommun. Ett nytt totalförsvarsbeslut har fattats i Riksdagen Vad detta kan komma att innebära för beredskapen inför höjd bereskap och krig vet vi ännu inte. Underlag kommer så småningom från bl a Länsstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten. Nivå 4 utelämnas därför tills vidare i föreliggande risk- och sårbarhetsanalys. 1.5 Social strukturbeskrivning är plattform för riskoch sårbarhetsanalysen Som plattform, eller grundläggande dokument, för risk-/sårbarhetsanalysen har utarbetats en vad vi kallar social strukturbeskrivning av våra olika kommundelar. Syftet med denna beskrivning är att försöka tydligare ringa in de samhällsstrukturella/sociala förhållanden som är de egentliga orsakerna bakom många typer av skadehändelser/krissituationer. Därmed bör det vara lättare att se vilka åtgärder som är mest effektiva genom att åtgärderna kan angripa orsakerna inte enbart verkningarna ( symptomen ). På grund av tidsbrist vid färdigställandet av risk-/sårbarhetsanalysen har denna sociala strukturbeskrivning inte kunnat genomföras. Avsikten är att den under år 2005 skall genomföras så att den kan utgöra underlag till risk-/sårbarhetsanalysen och krishanteringsplanen för den kommande nya mandatperioden Risk-/sårbarhetsanalysen uppbyggd i ett antal hu- Sid 10(134)

11 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion vudområden och i tre nivåer Risk-/sårbarhetsanalysen är uppbyggd med följande risk-/skadehändelseområden som rubriker, sorterade under huvudrubriker motsvarande de 6 s k samverkansområdena: * Samverkansområde 1: Teknisk infrastruktur * Störningar/avbrott i infrastruktursystem (el, vatten, fjärrvärme) * Störningar/avbrott i elektronisk kommunikation (tele, IT, annan elektronisk kommunikation) * Fastighetsskador (exv vattenskador, brister i elsystem eller andra fastighetstekniska system) * Samverkansområde 2: Transporter * Trafikolyckor (exv bil, tåg, flyg) * Störningar/avbrott i transportsystem (ej trafikolyckor utan andra typer av störningar/avbrott i t ex tåg-, buss-, flyg-, godstransportverksamhet) * Samverkansområde 3: Spridning av smittämnen, kemikalier, radioaktivitet * Spridning av allvarlig smitta (exv epidemiska sjukdomar) * Kemiska och nukleära risker (exv kemutsläpp, radioaktivitet, farligt gods) * Samverkansområde 4: Ekonomisk säkerhet * Störningar/avbrott i ekonomiska transfereringar (t ex socialbidrag, sjukersättningar, pensioner, arbetslöshetsersättningar m m) * Samverkansområde 5: Områdesvis samordning, samverkan och information * Störningar/avbrott i krishanteringsförmåga hos kommunen (inkluderande samordning och samverkan med andra aktörer, krisledning, informationshantering m m) * Samverkansområde 6: Skydd, undsättning och vård * Personhot (exv hot, misshandel, överfall, rån, våldtäkt) * Personolycksfall (exv olyckshändelser utom- och inomhus) * Arbetsmiljö (annat än som går in under ovanstående två rubriker) * Bränder (exv bostadsfastigheter, arbetsanläggningar, skogsbränder) * Kriminalitet (ej mot personer utan exv inbrott, stöld, skadegörelse, ekonomisk brottslighet m m) * Natur-/ miljökatastrofer (t ex översvämningar, skadade reservvattenvattentäkter, sammanbrott i ekologiska system och funktioner) Åtgärder/krishantering är grupperade i tre nivåer: Sid 11(134)

12 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion * Kris-/skadehändelser under normala förhållanden ( vardagskriser/vardagsolyckor ) Drabbar enstaka personer/mindre grupper med ett mindre antal döda/skadade personer och begränsade materiella skador. * Extraordinära händelser i fredstid Extraordinär händelse är en sådan händelse/räcka av händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, d v s att samhällets förmåga att fungera som samhälle allvarligt störs. Händelsen/händelserna kräver snabba insatser av en kommun eller ett landsting. * Höjd beredskap och krig Avser situationer där krigshandlingar eller sabotage och annan förbekämpning i förväg leder till allvarliga störningar/avbrott i viktiga samhällsfunktioner och där befolkningen drabbas av skador, blir utan livsnödvändig försörjning och behöver skyddas mot skadeverkningarna. Denna nivå utelämnas dock tills vidare i riskanalysen Åtgärder och krishantering är i vardera dessa tre nivåer grupperade i fyra åtgärds-/krishanteringskategorier: * Mål för åtgärder (i syfte att minska risker och konsekvenser) * Förebyggande åtgärder (åtgärder som minskar sannolikheten) * Skadebegränsande åtgärder (åtgärder som minskar konsekvenserna) * Krishanteringsåtgärder (åtgärder/resurser för att genom led ning och information hantera inträffade skadehändelser, extraordinära händelser i fred eller störningar i samband med höjd beredskap och krig) * Räddningsåtgärder (åtgärder/resurser för att rädda liv, egendom och miljö vid inträffade olyckor och andra skadehändelser) 1.7 Dispositionen av varje område Redovisningen av den integrerade risk-/sårbarhetsanalysen och krishanteringsplanen görs för vart och ett av de under avsnitt angivna riskområdena enligt följande disposition: * Risker * Riskvärdering (sannolikhet och konsekvens) * Sårbarhetsbedömning (beroenden/kopplingar/särskilda förhållanden) * Mål för åtgärder * Förebyggande åtgärder * Skadebegränsande åtgärder * Krishanteringsåtgärder * Räddningsåtgärder Sid 12(134)

13 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion 1.8 Riskgradering med fyragradiga skalor Definitioner av risknivåerna/riskgraderingarna I ett internt riskbesiktningssystem, kallat SOLLENTUNA BLUE, och som avser årliga samlade riskbesiktningar i alla kommunens verksamheter, används en fyragradig skala för riskgradering.eftersom dessa årliga riskbesiktningar bl a kommer att ge värdefullt delunderlag till riskanalysen avseende olyckor och extraordinära händelser används samma fyragradiga skala här i denna riskanalys. Risknivåer/riskgradering för de risker där främst rent fysiskt påtagliga skadehändelser kan inträffa * Liten risk Ingen risk/liten risk för lokala mindre skadehändelser eller för mindre extraordinära händelser eller svåra påfrestningar på samhället. Inga/obetydliga negativa konsekvenser kan uppkomma. Enstaka personer/ett fåtal grupper (1-50 personer) kan omkomma/skadas. Små materiella skador kan uppkomma (< 0,5 mkr). Endast en kommundel/ett delområde drabbas. I kommunen i dess helhet kan det lokala samhällslivet, offentliga lokala verksamheter och det lokala näringslivet upprätthållas i full omfattning. * Betydande risker Risk för betydande skadehändelser eller för betydande extraordinära händelser eller svåra påfrestningar på samhället. Allvarliga konsekvenser. Flera personer/flera grupper ( personer) kan omkomma/skadas. Allvarliga materiella skador kan uppkomma (1-10 mkr). Ett par kommundelar/ett par delområden drabbas. I kommunen i dess helhet kan det lokala samhällslivet, offentliga lokala verksamheter och det lokala näringslivet upprätthållas i full/så gott som full omfattning. * Stora risker Risk för stora skadehändelser eller för stora extraordinära händelser eller svåra påfrestningar på samhället.. Mycket allvarliga konsekvenser. Många personer/många grupper ( personer) kan omkomma/skadas. Stora materiella skador kan uppkomma (10-25 mkr). Flera kommundelar/flera delom-råden eller hela kommunen drabbas. Även mindre delar av eller hela angränsande kommuner kan drabbas. I kommunen i dess helhet kan det lokala samhällslivet, offentliga lokala verksamheter och det lokala näringslivet upprätthållas i sina huvuddelar/i begränsad omfattning. * Mycket stora risker Risk för mycket stora skadehändelser/totalskador eller mycket stora extraordinära händelser eller svåra påfrestningar på samhället.. Oacceptabla konsekvenser. Mycket stort antal personer/mycket stora grupper (> personer) kan omkomma/skadas. Katastrofala materiella skador (> 25 mkr) kan uppkomma. De flesta kommundelarna/de flesta delområdena eller hela kommunen drabbas. Även stora delar av eller hela angränsande kommuner kan drabbas. I kommunen i dess helhet kan det lokala samhällslivet, offentliga lokala verksam- Sid 13(134)

14 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion heter och det lokala näringslivet inte upprätthållas i mycket begränsad omfatting/inte alls (totalavbrott) Riskgraderingsskalorna Bedömningarna av sannolikheten för att händelser inträffar, konsekvenserna av händelsen och den sårbarhet som kan finnas har gjorts enligt en fyragradig skala. För konsekvenser anges tre typer av konsekvenser, nämligen personskador (döda, skadade), materiella skador (i ekonomiska värden) och verksamhetsskador (i vilken omfattning verksamhet kan upprätthållas ellerej). Notera att tabellen inte skall läsas rakt över från vänster till höger så att vid en viss konsekvensgrad uppkommer de personella, materiella och verksamhetsmässiga konsekvenser som står på samma rad. Tabellen läses i stället så att främst uppkommer antingen angivna personskador eller angivna materiella eller verksamhetsmässiga skador. Risken klassas efter den värsta eller främsta typen av konsekvens som bedöms mest avgörande. Viktigt att veta är att riskvärderingen bygger mest på uppskattningar, begränsade erfarenheter och begränsat statistiskt material. I riskanalysen görs också en bedömning hur stor sårbarheten är i relation till sannolikhet och konsekvenser för en händelse. Med sårbarhet menas här främst graden och omfattningen av beroenden/kopplingar/särskilda förhållanden i den samlade kommunala verksamheten. Detta betydet att om en verksamhet drabbas av allvarliga störningar eller att verksamheten helt upphör att fungera (verksamhetskollaps) så drabbas en eller flera andra verksamheter av störningar/kollaps trots att dessa var för sig kan ha en mycket hög säkerhetsnivå. Motsvarande gäller också beroenden av eller kopplingar till externa aktörers resurser och verksamheter. Drabbas en sådan aktörs verksamhet av allvarliga störingar/kollaps så kan en eller flera kommunala verksamheter också råka ut för störningar/kollaps även om våra verksamheter även i ett sådant läge har en mycket hög säkerhetsnivå. - Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhetsgrad 1. Mycket liten sannolikhet Mindre än 1 ggr på år 2. Betydande sannolikhet 1 ggr på 10 till 100 år 3. Stor sannolikhet Mer än 1 ggr på 5 till 10 år 4. Mycket stor sannolikhet Mer än 1 ggr på 1 till 5 år - Konsekvenser Konsekvensgrad Personskador Materiella skador ( i ekon värden) Verksamhetsskador Sid 14(134)

15 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion 1. Små konsekvenser Enstaka personer /fåtal grupper da (1--10) och skadade (1--100) Små skador (< 0,5 mkr) Verks a m h eten på verka s ej och ka n u pprä tth å lla s i fu ll om fa ttn in g 2. Allvarliga konsekvenser Flera personer /flera grupper döda (10--50) och skadade ( ) Allvarliga skador (1--10 mkr) Verks a m h eten på verka s delvis m en ka n dock u pprä tth å lla s till s törs ta delen / i de viktiga s te dela rn a 3. Stora konsekvenser Många personer /många grupper döda ( ) och skadade ( ) Stora skador ( mkr) Verks a m h eten på verka s i s tor om fa ttn in g och ka n en da s t u pprä tth å lla s i s ta rkt begrä n s a d om fa tt - n in g 4. Katastrofala konsekvenser Mycket stort antal personer/ mycket stora grupper döda (> 100) och skadade (> 1.000) Katastrofala skador (> 25 mkr) Tota lt a vbrott i verks a m h eten. In gen verks a m h et ka n u tföra s - Sårbarhet Sårbarhet Sårbarhetsgrad 1. Mycket liten sårbarhet Inga/få beroenden/kopplingar/särskilda förhållanden 2. Betydande sårbarhet Betydande antal beroenden/ kopplingar/särskilda förhållanden 3. Stor sårbarhet Stort antal beroenden/kopplingar/särskilda förhållanden 4. Mycket stor sårbarhet Mycket stort antal beroenden/kopplingar/särskilda förhållanden - Räddningsinsatser När det gäller räddningsinsatser så kan behovet av sådana främst kopplas till konsekvenser av omkomna och skadade människor samt till storleken av förstörda materiella värden och anges nedan: Sid 15(134)

16 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion Konsekvensgrad dödsfall, personskador och materiella skador Omfattning av räddningsinsatser Resurser 1. Små konsekvenser Liten omfattning 1-2 räddnenheter 1-5 ambulanser Polispersonal 2. Allvarliga konsekvenser Viss omfattning 3-5 räddnenheter 5-10 ambulanser Polispersonal 3. Stora konsekvenser Större omfattning 6-10 räddnenheter ambulanser Polispersonal 4. Katastrofala konsekvenser Stor omfattning > 10 räddnenheter > 20 ambulanser Polispersonal Länsstyrelsens riskanalysmall En projektgrupp inom Länsstyrelsens i Stockholms län Räddnings- och säkerhetsavdelning har, bl a i samverkan med Försvarets Forskningsinstitut och andra, utarbetat en riskanalysmall för den regionala riskanalys som länsstyrelsen skall utarbeta. Länsstyrelsen vill att länets kommuner använder sig av denna mall när de lokala risk- och sårbarhetsanalyserna utarbetas då detta skulle underlätta sammanställningen för den regionala analysen. Länsstyrelsemallen är uppbyggd i tre delar: * Konsekvenser och sannolikhet * Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga * Akut avhjälpande samt återuppbyggande förmåga I bilaga A beskrivs Länsstyrelsens riskanalysmall närmare och tabeller som visar hur vår kommuns riskgradering m m kan översättas till de riskgraderingar m m, som finns i Länsstyrelsens mall. Sid 16(134)

17 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion 2 Risk- och sårbarhetsanalys och samlad krishanteringsplan Sid 17(134)

18 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tlig vers ion Sid 18(134)

19 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion 2. Risk-/sårbarhetsanalys och krishanteringsplan Risk- och sårbarhetsanalysen avser, vad gäller vardagsolyckor/-kriser/-störningar, sådana med hög frekvens och/eller sådana, vilka kan utvidgas till extraordinära händelser. I övrigt avser huvuddelen av analysen möjliga extraordinära händelser För varje typ av händelse beskrivs händelsen med konsekvenser och hanteringsförmåga i 3 deltabeller. I den första tabellen, Händelse, orsaker och konsekvenser, anges enligt vår egen analysmodell endast huvudsakliga konsekvenser (3:e kolumnen). 5--9:e kolumnerna är delkonsekvenser enligt Länsstyrelsens (Lst) riskanalysmall (se mer om den i bilaga A). De två följande deltabellerna, Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga resp Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga, ingår i Lstmallen och skall, liksom kolumnerna 5--9 i första deltabellen, underlätta för Lst att lyfta in lokala händelser i den regionala riskanalysen. Förklaringar till siffer- och bokstavsbeteckningar i tabellerna avseende sannolikhet, konsekvenser, sårbarhet m m enligt vår egen riskanalysmodell; i parentes efter siffra - t ex: 3 (= 4) - anges vilken nivå i länsstyrelsemallen som vår egen gradering motsvarar. Sannolikhet: 1 Mycket liten Konsekvenser: 1 Små Sårbarhet: 1 Mycket liten Åtgärder: M Mål för åtgärder Räddning: 1 Liten omfattning 2 Betydande 2 Allvarliga 2 Betydande F Förebyggande 2 Viss omfattning 3 Stor 3 Stora 3 Stor S Skadebegränsa 3 Större omfattning 4 Mycket stor 4 Katastrofala 4 Mycket stor K Krishantering 4 Stor omfattning R Behov av Räddning 2.1 Risk-/sårbarhetsanalys och krishanteringsplan: Vardagsolyckor/vardagskriser/ Sid 19(134)

20 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion vardagsstörningar Redovisningen av de vanligaste vardagsolyckorna/-kriserna/-störningarna i vår kommun bygger på tillgänglig statistik från BRK Attunda och andra aktörer St örningar i infras t rukt urs ystem 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Liv (dödsfall) Miljö RV Hälsa (svår fysisk eller psykisk skada) Hjälp (sociala, fysiska, psykiska behov) Egendom (kapital i egen verkshet) Verkshet (möjlighet att upprätthålla) 1 Korta avbrott (upp till 1-2 tim) el-, värme- eller vattenförsörjningen Antal per år: Verksamheten påverkas delvis men kan dock upprättthållas till största delen/i de viktigaste delarna 1 (= 4) Mkt liten (= 3) 2-10 pers 1 (= 2) < (= -) Verksamheten påverkas delvis men kan dock upprätthållas till största delen/i viktigaste delar 12 2 (= -) Betydande M: Minska antalet avbrott från X pr år till Y pr ås F: Reservmatning från andra håll S: Bättre beredskap i hemmen och i verksamheter för att klara korta avbrott K: - R: Nej Fort s St örningar/ avbrott i e l-, vat t e n - oc h fjärrvärm e förs örjning Sid 20(134)

21 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion 2. Ors ake r s am t före byggan de oc h förbe re dan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga Orsaker Förebygg. åtgärder för reduc. av sannolikhet el. konsekvens Samverkan i förebyggande skede Föreberedda att hantera händelsen Åtgärder för tidig upptäckt av händelsen Samverkan i förberedande skede 1 Korta avbrott (upp till 1-2 tim) el-, värme- eller vattenförsörjningen b Oavsiktlig handling/felfunktion a Vidtagna: Manuella reservsystem/reservrutiner b Till 75 %: Handlings-/insatsplaner finns, ej helt uppdaterade. Övningar genomförs inte kontinuerligt. c Passiv bevakning av system 3. Akut avh jälpan de oc h återuppbyggan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga Informationsinsatser Egen operativ roll Ansvarsfördelning Krav på responstid Krav på uthållighet Förmåga att hantera händelsen Förmåga till miljösanering 1 Korta avbrott (upp till 1-2 tim) el-, värme- eller vattenförsörjningen a Samordna info c Ge råd e Starta verkshet: Återstarta el-, värme- eller vattenförsörjningen a Eget ansvar: Kommunledning b Andras ansvar: Energibolaget Elleverantörer e Några minuter b Några timmar Till 50 %. Beroende av andras resurser p g a avbrottets omfattning och varaktighet a Inga krav Trafikolyc kor 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Sid 21(134)

22 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Liv (dödsfall) Miljö RV Hälsa (svår fysisk eller psykisk skada) Hjälp (sociala, fysiska, psykiska behov) Egendom (kapital i egen verkshet) Verkshet (möjlighet att upprätthålla) 1 Trafikolyckor olika platsr inkl på motorvägen E 4 Antal per år: 83 Enstaka personer omkommer och/ eller skadas. Kortare/längre störningar och avbrott i trafiken. 4 (= 6) Mkt stor 1 (= 4) 1 (= 4) Enstaka 1-50 personer/ ett fåtal grpr döda (1-10) och skadade (1-100) 1 (= 2) (= 5) Inga väsentliga skador 2 (= 5) Allvarliga skador 1 mkr till 10 mkr M:? F: Hastighetsrestriktioner S: Förbättrad körutbildning Mer trafikövervakning Intensifierad information K: POSOM-insatser R: Ja, viss omfattning Fort s Trafikolyc kor 2. Ors ake r s am t före byggan de oc h fö rbe re dan de h an terin gs förm åga Sid 22(134)

23 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion Nr Händelse Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga Orsaker Förebygg. åtgärder för reduc. av sannolikhet el. konsekvens Samverkan i förebyggande skede Föreberedda att hantera händelsen Åtgärder för tidig upptäckt av händelsen Samverkan i förberedande skede 1 Trafikolyckor olika platsr inkl på motorvägen E 4 b Oavsiktlig handling/felfunktion: Oaktsamhet, felfunktion, olyckshändelse c Naturhändelse: Dåliga väderleksförhållanden a Vidtagna: Hastighetsrestriktioner b Tänkbara: Förbättrad körutbildning Mer trafikövervakning Intensifierad information Polis, Trafiksäkerhetsverket, Körskolor, Media a Till 100 %: Handlings-/insatsplaner finns. Övningar genomförs kontinuerligt. b Aktiv bevakning c Passiv bevakning av system d Annan aktör upptäcker Polis, Räddningstjänst, Sjukvård 3. Akut avh jälpan de oc h återuppbyggan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga Informationsinsatser Egen operativ roll Ansvarsfördelning Krav på responstid Krav på uthållighet Förmåga att hantera händelsen Förmåga till miljösanering 1 Trafikolyckor olika platsr inkl på motorvägen E 4 a Samordna info b Livräddning c Släckning, sanering d POSOM-insatser a Eget ansvar: Kommunledning b Andras ansvar: Räddningstjänst Polisen Väg-/trafikansvariga aktörer d Några minuter c Några dygn Till 75 %. Beroende av andras reurser p g a olyckornas omfattning och karaktär d Mindre objekt Fort s Trafikolyc kor 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Sid 23(134)

24 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Liv (dödsfall) Miljö RV Hälsa (svår fysisk eller psykisk skada) Hjälp (sociala, fysiska, psykiska behov) Egendom (kapital i egen verkshet) Verkshet (möjlighet att upprätthålla) 2 Tågolyckor persontåg på järnvägen genom kommunen Antal per år: 0 Enstaka personer omkommer och/ eller skadas. Kortare/längre störningar och avbrott i trafiken. 2(=3) Mkt stor 2 (= 4) Flera personer/ flera grpr döda (10-50) och skadade ( ) 2 (= 6) (= 6) (= 1) Inga väsentliga skador 2 (= 4) Allvarliga skador 1 mkr till 10 mkr M:? F: Hastighetssänkn. Förbättrad tekn. S: Förbättrad förarutbildning Förbättrad tekn. K: POSOM-insatser R: Ja, stor omfattning Fort s Trafikolyc kor 2. Ors ake r s am t före byggan de oc h förbe re dan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga Sid 24(134)

25 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion Orsaker Förebygg. åtgärder för reduc. av sannolikhet el. konsekvens Samverkan i förebyggande skede Föreberedda att hantera händelsen Åtgärder för tidig upptäckt av händelsen Samverkan i förberedande skede 2 Tågolyckor persontåg på järnvägen genom kommunen Antal per år: 0 b Oavsiktlig handling/felfunktion: Oaktsamhet, felfunktion, olyckshändelse c Naturhändelse: Dåliga väderleksförhållanden a Vidtagna: Hastighetssänkn. Förbättrad tekn. b Tänkbara: Förbättrad förarutbildning Förbättrad tekn. Polis, Banverket, Trafikföretag, Media a Till 25 %: Handlings-/insatsplaner finns men är ej uppdaterade. Någon övning har skett men genomförs ej kontinuerligt. c Passiv bevakning av system d Annan aktör upptäcker Polis, Räddningstjänst, Sjukvård 3. Akut avh jälpan de oc h återuppbyggan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga Informationsinsatser Egen operativ roll Ansvarsfördelning Krav på responstid Krav på uthållighet Förmåga att hantera händelsen Förmåga till miljösanering 2 Tågolyckor persontåg på järnvägen genom kommunen Antal per år: 0 a Samordna info b Livräddning d POSOM-insatser a Eget ansvar: Kommunledning b Andras ansvar: Räddningstjänst Polisen Ban-/trafikansvariga aktörer d Några minuter c Några dygn Till 75 %. Beroende av andras resurser p g a olyckornas omfattning och karaktär a Inga krav Pe rs onhot, pe rs onolyc ks fall 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Sid 25(134)

26 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion Liv (dödsfall) Hälsa (svår fysisk eller psykisk skada) Hjälp (sociala, fysiska, psykiska behov) Miljö Egendom (kapital i egen verkshet) Verkshet (möjlighet att upprätthålla) RV 1 Hot och våld mot politiker och/eller personal i verksamheterna Antal per år: c:a 10 mot politiker och/ eller personal Enstaka personer omkommer och/eller skadas eller drabbas psykiskt av utsatthet för hott/våld. P g a effekterna av hot/ våld kan de som drabbas inte fullgöra sina uppgifter helt och det får negativa konekvenser för andra. 2 (= 5) Betydande 1 (= 3) 1 (= 3) Enstaka 1-10 personer/ ett fåtal grpr döda (1-10) och skadade (1-100) 1 (= 2) < (= -) Verksamheten påverkas delvis men kan dock upprätthållas till största delen/i viktigaste delar 10 Öppenheten och servicetillgängligheten ökar riskerna för att bli utsatt för hot/våld M: Minska antalet händelser från 10 per år till 0 per år F: Attitydförändringar hos hotande Larm, bevakning S: Larm, bevakning Utbildning hur hot/våld hanteras K: POSOM-insatser Krisberedskap i ordin verksamhet R: Ja, i begränsad omfattning Fort s Pe rs onhot, pe rs onolyc ks fall 2. Ors ake r s am t före byggan de oc h förbe re dan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga Orsaker Förebygg. åtgärder Samverkan i fö- Föreberedda att för reduc. rebyggande ske- hantera händel- Sid 26(134) Åtgärder för tidig upptäckt Samverkan i förberedande skede

27 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion av sannolikhet el. konsekvens de sen av händelsen 1 Hot och våld mot politiker och/eller personal i verksamheterna a Uppsåtlig handling a Vidtagna: Utbildning, larm, andra skyddsåtgärder Polis, Sjukvård, Psykiatri, Socialtjänst: a Stödja/hjälpa b Samordning c Till 100 % Aktuell och förankrad handlingsplan finns och utbildning/information ges regelbundet a Omvärldsbevakn b Aktiv bevakning Polis, Sjukvård, Psykiatri, Socialtjänst: a Stödja/hjälpa b Samordning 3. Akut avh jälpan de oc h återuppbyggan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga Informationsinsatser Egen operativ roll Ansvarsfördelning Krav på responstid Krav på uthållighet Förmåga att hantera händelsen Förmåga till miljösanering 1 Hot och våld mot politiker och/eller personal i verksamheterna a Samordna info c Ge råd d POSOM-insatser a Eget ansvar: Stödja/hjälpa Samordna Ledningsansvar b Andras ansvar: Stödja/hjälpa Samordna Ledningsansvar d Några timmar e Någon månad e Till 100 % Tillräckliga ekonomiska, materiella och personella resurser finns och kompetensen är hög för att hantera händelsen Fort s Pe rs onhot, pe rs onolyc ks fall 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Liv (dödsfall) Hälsa (svår fy- Hjälp (sociala, Miljö Egendom (kapital i Verkshet RV (möjlig- Sid 27(134)

28 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion sisk eller psykisk skada) fysiska, psykiska behov) egen verkshet) het att upprätthålla) 2 Personolycksfall i bostäder/boenden (exv fallolyckor) Antal per år: c:a?? Enstaka personer omkommer och/ eller skadas med allvarligare men eller handikapp som följd. 2 (= 5) Betydande 1 (= 3) 1 (= 3) Enstaka 1-10 personer/ ett fåtal grpr döda (1-10) och skadade (1-100) 1 (= 2) < (= -) Verksamheten påverkas ej. Kan upprätthållas i full omfattning M: Minska antalet händelser från X per år till Y per år F:? S:? K: Nej R: Ja, i liten omfattning Fort s Pe rs onhot, pe rs onolyc ks fall 2. Ors ake r s am t fö re byggan de oc h förbe re dan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga Orsaker Förebygg. åtgärder för reduc. av sannolikhet el. konsekvens Samverkan i förebyggande skede Föreberedda att hantera händelsen Sid 28(134) Åtgärder för tidig upptäckt av händelsen Samverkan i förberedande skede

29 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion 2 Personolycksfall i bostäder/boenden (främst fallolyckor bland äldre) b Oavsiktlig handling eller felfunktion a Vidtagna: Bostadsanpassn. Medicinska åtg. b Tänkbara: Program för fysiska aktiviteter Hyresvärdar, Boendeorganisationer, Vård-omsorgsansvariga a Till 0 % Handlingsplan saknas och händelsen övas ej d Annan aktör upptäcker Hyresvärdar, Boendeorganisationer, Vård-omsorgsansvariga 3. Akut avh jälpan de oc h återuppbyggan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga Informationsinsatser Egen operativ roll Ansvarsfördelning Krav på responstid Krav på uthållighet Förmåga att hantera händelsen Förmåga till miljösanering 2 Personolycksfall i bostäder/boenden (främst fallolyckor bland äldre) a Samordna info c Ge råd e Starta verksamhet a Eget ansvar: Stödja/hjälpa Samordna b Andras ansvar: Stödja/hjälpa Samordna e Några minuter c Något dygn c Till 50 % Handlingsplan saknas. Händelsen övas ej kontinuerligt Fort s Pe rs onhot, pe rs onolyc ks fall 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Liv (dödsfall) Miljö RV Hälsa (svår fysisk eller psykisk Sid 29(134) Hjälp (sociala, fysiska, psykiska Egendom (kapital i egen verkshet) Verkshet (möjlighet att upprätt-

30 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion skada) behov) hålla) 3 Personolycksfall utomhus (exv omkullkörning, halkning under vintern) Antal per år: c:a?? Enstaka personer omkommer och/ eller skadas med allvarligare men eller handikapp som följd. 2 (= 5) Betydande 1 (= 3) 1 (= 3) Enstaka 1-10 personer/ ett fåtal grpr döda (1-10) och skadade (1-100) 1 (= 2) < (= -) Verksamheten påverkas ej. Kan upprätthållas i full omfattning M: Minska antalet händelser från X per år till Y per år F:? S:? K: Nej R: Ja, i liten omfattning Fort s Pe rs onhot, pe rs onolyc ks fall 2. Ors ake r s am t före byggan de oc h förbe re dan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga Orsaker Förebygg. åtgärder för reduc. av sannolikhet el. konsekvens Samverkan i förebyggande skede Föreberedda att hantera händelsen Åtgärder för tidig upptäckt av händelsen Samverkan i förberedande skede Sid 30(134)

31 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion 3 Personolycksfall utomhus (exv omkullkörning, halkning under vintern) b Oavsiktlig handling eller felfunktion a Vidtagna: Säkra cykelvägar Information Halkbekämpning b Tänkbara:? Skolor, Boendeorganisationer, Väg- /atuansvariga, Polisen a Till 0 % Handlingsplan saknas och händelsen övas ej d Annan aktör upptäcker Skolor, Boendeorganisationer, Väg- /atuansvariga, Polisen 3. Akut avh jälpan de oc h återuppbyggan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga Informationsinsatser Egen operativ roll Ansvarsfördelning Krav på responstid Krav på uthållighet Förmåga att hantera händelsen Förmåga till miljösanering 3 Personolycksfall utomhus (exv omkullkörning, halkning under vintern) a Samordna info c Ge råd e Starta verksamhet a Eget ansvar: Stödja/hjälpa Samordna b Andras ansvar: Stödja/hjälpa Samordna e Några minuter c Något dygn c Till 50 % Handlingsplan saknas. Händelsen övas ej kontinuerligt Brände r 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Liv (dödsfall) Miljö RV Hälsa (svår fysisk eller psykisk skada) Sid 31(134) Hjälp (sociala, fysiska, psykiska behov) Egendom (kapital i egen verkshet) Verkshet (möjlighet att upprätthålla)

32 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion 1 Lägenhetsbränder Antal per år: 28 Enstaka personer omkommer och/ eller skadas. Ett fåtal/ett flertal personer/grupper kan bli hemlösa för kortare/längre tid p g a skadade intilliggande lägenheter. 3 (= 6) Stor 1 (= 3) 2 (= 3) Enstaka 1-10 personer/ ett fåtal grpr döda (1-10) och skadade (1-100) 1 (= 5) (= 5) Inga väsentliga skador 2 (= 5) Allvarliga skador 1mkr till 10 mkr M: Minska antalet bränder från X per år till Y per år F: Byggnadstekniskt brandskydd S: Information om anskaffande av brandvarnare och släckutrustning K: POSOM-insatser R: Ja, viss omfattaning Fort s Brände r 2. Ors ake r s am t före byggan de oc h förbe re dan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Orsaker samt förebyggande och förberedande hanteringsförmåga Orsaker Förebygg. åtgärder för reduc. av sannolikhet el. konsekvens Samverkan i förebyggande skede Föreberedda att hantera händelsen Åtgärder för tidig upptäckt av händelsen Samverkan i förberedande skede 1 Lägenhetsbränder b Oavsiktlig handling/felfunktion: a Vidtagna: Brandvarnare Räddningstjänst, polis, landstinget, Sid 32(134) a Till 100 % Handlings-/in- c Passiv bevakning av system Räddningstjänst, polis, landstinget,

33 SOLLENTUNA KOMMUN Slu tvers ion Oaktsamhet, glömska, felfunktioner, olyckshändelse Information Kontroll av byggnadstekniskt brandskydd hyresvärden satsplaner finns. Övningar genomförs kontinuerligt. d Annan aktör upptäcker hyresvärden 3. Akut avh jälpan de oc h återuppbyggan de h an terin gs förm åga Nr Händelse Akut avhjälpande och återuppbyggande hanteringsförmåga Informationsinsatser Egen operativ roll Ansvarsfördelning Krav på responstid Krav på uthållighet Förmåga att hantera händelsen Förmåga till miljösanering 1 Lägenhetsbränder a Samordna info b Livräddning c Släckning, sanering d POSOM-insatser a Eget ansvar: Kommunledning b Andras ansvar: Räddningstjänst d Några minuter c Några dygn e Till 100 % Tillräckliga ekonomiska, materiella och personella resurser finns och kompetensen är hög för att hantera händelsen d Mindre objekt Fort s Brände r 1. Hän de ls e, ors ake r oc h konsekve n s e r Nr Händelse Huvudsakliga konsekvenser Sann.- likhet Konsekvenser Sårbarhet Riskreducerande åtgärder Liv (dödsfall) Miljö RV Hälsa (svår fysisk eller psykisk skada) Hjälp (sociala, fysiska, psykiska behov) Egendom (kapital i egen verkshet) Verkshet (möjlighet att upprätthålla) 2 Arbetsplatsbränder Enstaka personer 2(=7) 1 (= 3) 1 (= 4) 1 (= 2) 2 (= 6) 3 (= 6) 3 (= -) M: Minska antalet Sid 33(134)