Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2011:1230 Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m.

2 Innehållsförteckning 1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN OM DET SOM INTE KAN HÄNDA HÄNDER ORUST KOMMUN EN KOMPLEX RISKBILD BAKGRUND ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD BAKGRUND MÅL OCH SYFTE METOD OCH GENOMFÖRANDE FÖRVÄNTAT RESULTAT AVSTEG FRÅN MSBFS 2010: SEKRETESS ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE RISKER KONSEKVENSER SANNOLIKHET SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER

3 8 BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED HÄNVISNING TILL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT KOMMUNÖVERGRIPANDE KRISHANTERING LOKAL KRISHANTERING / PERSONSKYDD SAMMANFATTNING BILAGOR BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

4 1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN 1.1 Om det som INTE kan hända händer Nästan dagligen kan vi se och höra i medierna att oväntade händelser inträffar som får konsekvenser för samhället. Dessa händelser berör alltid i olika grad en kommun. Det är därför viktigt att kommunala verksamheter och näringslivet kontinuerligt arbetar med att identifiera, förebygga och skapa beredskap för att möta kända risker, dels ha en god förmåga att hantera oväntade krissituationer. Kommunens Övergripande risk- och sårbarhetsanalys utgör en plattform för detta arbete varpå respektive verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser skall vara baserade. Enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är kommunen skyldig att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser och med hjälp av dessa upprätta planer för hur extraordinära händelser skall hanteras. Tillsammans med det förebyggande arbetet enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skapas på så sätt förutsättningar för ett robustare och säkrare samhälle. Dessa delar ingår i begreppet samhällets krishanteringssystem. Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall identifiera de områden i samhället som kan drabbas av en extraordinär händelse eller en svår påfrestning, händelser som får konsekvenser för kommunal verksamhet, näringsliv och enskilda. Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall ligga till grund för mer ingående detaljerade verksamhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser vilka i sin tur skall leda till likaledes verksamhetsanpassade åtgärds- och/eller beredskapsplaner. Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall utgöra ett viktigt underlag för kommunens Lednings- och informationsplan och Handlingsprogram, vilka ligger till grund för kommunens planering kopplat till det geografiska områdesansvaret. Risk- och sårbarhetsanalyserna skall fungera som mål- och styrdokument. De skall också öka riskmedvetenheten samt vara en del av samhällets krishanteringssystem när den extraordinära händelsen, eller, vilket är mera troligt, den händelse som utgör en svår påfrestning på hela eller delar av samhället inträffar. Planerna är viktiga för samordningen av säkerhetsarbetet i den kommunala verksamheten och med de offentliga och privata aktörerna. Henån i augusti 2011 Roger Hansson Christer Hellekant Magnus Edenmyr Kommunstyrelsens Säkerhetssamordnare Säkerhetskoordinator ordförande 4

5 1.2 Orust kommun en komplex riskbild Orust är Sveriges tredje största ö med en yta på 346 km² (hela kommunen är på 388 km²). Antalet invånare är ca årsboende men på sommaren tredubblas antalet. Befolkningen på Orust är jämnt fördelad mellan boende på landsbygd och i tätorter, och detta gäller även för företagsamheten. Den kommunala verksamheten leds från Centrumhuset i Henån och det finns verksamheter i hela kommunen såsom social omsorg, skola, bibliotek, räddningstjänst och teknisk försörjning. Detta innebär att det i händelse av en svår påfrestning eller extraordinär händelse ställs stora krav på information, samverkan, en fungerande infrastruktur och beredskap för att kunna nå ut till alla verksamheter med de resurser som krävs för att driva verksamheten vidare. Näringslivet kretsar mycket kring båt och hav. Produktionen av fritidsbåtar dominerar inte bara Orust utan är världsledande. Det finns cirka registrerade företag på Orust. Personalantalet varierar mellan fåmansföretag och flera hundra anställda. Bland de större företagen kan nämnas Hallberg-Rassy AB, Najadvarvet AB, Nord-West Yachts AB och Malö Yachts AB, alla inom båtbyggerinäringen. Andra företag med många anställda är Orusts Sparbank samt Olssons i Ellös med försäljning av maskindelar och båttillbehör. Turismen är en växande bransch. Stora verksamheter finns för konferens och fritidsboende såsom Ellös Sjögård, Tofta Gård, Nösunds Wärdshus, Nösundsgården, Slussens pensionat med flera. Dessa ingår i samverkansorganisationen Orustkonferens. Orust kommun är genom sin varierande naturrikedom från mäktigt Västerhav till levande lantbruksbygd och vida skogar med blänkande insjöar ett frekvent mål för det rörliga friluftslivet. Våra gäster besöker hotell, pensionat, vandrarhem, gästhamnar och campingplatser men även flera fina naturhamnar utefter hela kustlinjen. Orust har broförbindelse med fastlandet via broar vid Nötesund i norr och Skåpesund och Tjörnbroarna i söder, genom färjeförbindelse med Vägverkets färjerederi mellan Kolhättan och Svanesund i sydost och Malö, Flatön och Ängön till Dragsmark i väst samt även färjeförbindelse med Lyr. Västtrafik upprätthåller regelbunden passagerartrafik till de bilfria öarna Käringön och Gullholmen/Härmanö. Utöver dessa öar är bl.a. Råö och Tjurholmen bebodda, främst under sommarmånaderna. Kommunens egen verksamhet finns över hela det geografiska ansvarsområdet. Exempel är hemtjänst, utbildning, förskola, VA och räddningstjänst. Detta ställer i sin tur krav på infrastrukturen genom behovet av vägtransporter, IT, livsmedelsförsörjning och skolskjutsar m.m. Allteftersom uppräkningen av nödvändiga funktioner som måste hållas igång om något händer blir längre och längre framstår tydligt behovet av en beredskap för att möta en extraordinär händelse eller svår påfrestning, men framför allt alla vardagshändelser som innebär en störning i olika verksamheter. Kommunen kan bli helt eller delvis isolerad under kort eller lång tid. Delar av kommunen kan komma att bli hårt ansatta eller isoleras, vilket inte minst visade sig under ovädret Som en konsekvens kan försörjningen av förnödenheter, leveranser till och transporter från företagen, distribution el, tele och VA komma att utsättas för stora störningar. 5

6 1.3 Bakgrund Den övergripande Risk- och sårbarhetsanalysen utgår från de krav som framgår av den av Kommunfullmäktige antagna Lednings- och informationsplanen och det kommunala handlingsprogrammet, vilka i sin tur svarar mot de krav som ställs i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, samt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Analysen är baserad på dels den övergripande risk- och sårbarhetsanalys från föregående mandatperiod, på erfarenheter av händelser under de senaste åren, men inte minst viktigt det intensifierade arbetet inom samverkansgruppen LOTS. Gruppen representerar, genom respektive säkerhetssamordnare, Lilla Edets, Orusts, Tjörns och Stenungsunds kommuner. För Orust ingår även säkerhetskoordinatorn i gruppen. Genom en nära samverkan har kommunerna valt att likrikta arbetet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Som ett komplement till Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps riktlinjer har LOTS-gruppen fokuserat på ett bredare spektra och tagit stor hänsyn till vardagsolyckorna, även om dessa inte leder till en extraordinär händelse, svår störning eller räddningstjänstinsats. Frågor angående den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ställs till Säkerhetssamordnare, tfn , e-post christer.hellekant@orust.se Säkerhetskoordinator, tfn , e-post magnus.edenmyr@orust.se Informatör, tfn , e-post ronny.svensson@orust.se 6

7 2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD 2.1 Bakgrund Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 kap 1 skall en övergripande risk- och sårbarhetsanalys upprättats för kommunen. Kommunen har valt att denna risk- och sårbarhetsanalys, i tillämpliga delar, även ska baseras på lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ska identifiera och analysera de händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall fastställas av kommunfullmäktige och överlämnas till Länsstyrelsen senast under september Kommunen skall, baserat på den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan samt ett handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. 2.2 Mål och syfte Målet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att: - kommunen ska ges god kunskap om, och en samlad bild av, de risker och sårbarheter som kan påverka kommunens totala verksamhet samt ges förutsättningar att hantera händelser i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Syftet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att: - klargöra för kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga samt privata aktörer vilka hot och risker som finns inom kommunen och hur det egna ansvars- eller verksamhetsområdet kan påverkas - ligga till grund för verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser - utgöra underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheterna samt ökar robustheten - utveckla förmågan att hantera samt utvärdera inträffade händelser 7

8 2.3 Metod och genomförande Utgångspunkten för arbetet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen har varit att, inom LOTS-gruppen (Lilla Edet, Orust, Tjörn, Stenungsund) skapa en enhetlig form för kommunernas respektive analyser. Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är utformad i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Analysen grundar sig på den inom LOTS-gruppen gemensamma synen på risk och sårbarhet i samhället (bilaga 1), men det är viktigt att understryka att varje kommuns egna riskbilder återspeglas i analysen. Framtagandet av den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är baserad på tidigare risk- och sårbarhetsanalyser, inträffade händelser, genomförda övningar, kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker samt en övergripande riskinventering inom kommunen (bilaga 2). Under sammanställande av analysen har dialog med verksamhetsansvariga skett. Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för verksamhetsoch/eller enhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa lokala risk- och sårbarhetsanalyser skall redovisas till kommunens enhet för skydd och säkerhet (bilaga 4). 2.4 Förväntat resultat Genom prioriteringen av lokala risk- och sårbarhetsanalyser inom varje verksamhet skapas ett krav på en snabb och djup insikt av den egna hanteringsförmågan och är lika mycket en läroprocess som analys. Rätt utförd skall verksamhetsansvariga få en aha-upplevelse under arbetets gång. Detta ger en bra grund för fortsatt utveckling av den egna verksamhetens förmåga att hantera händelser som ställer krav på den egna verksamheten. I sin tur kommer processen att medverka till ett ökat säkerhetsmedvetande inom hela den kommunala organisationen. 2.5 Avsteg från MSBFS 2010:6 LOTS-gruppens eget mål med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att dokumentet ska fungera som ett verktyg vid händelser i den vardagliga verksamheten såväl som vid extraordinära händelser. Detta i linje med de direktiv som ligger till grund för MSB:s utökade ansvarsområde. Därför görs medvetet ett avsteg från den snäva definition som MSB slår fast i MSBFS 2010:6, där man enbart fokuserar på extraordinära händelser. Detta innebär i sin tur att rubriksättningen enligt föreskriften ändras för att följa kommunens intention. 8

9 2.6 Sekretess Risk- och sårbarhetsanalysen innehåller en samlad bild över kommunens risker och sårbarheter. Delar av materialet är därför känsligt då informationen kan användas för att skada kommunen och dess invånare. Samtliga medverkande i projektets genomförande, såväl projektgrupp som analysgrupper, har tystnadsplikt i enlighet med 7. kap 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Bedömningen har gjorts att Risk- och sårbarhetsanalysens huvuddel samt bilagorna 1, 2 och 3 inte bör omfattas av krav på sekretess. Bilaga 4 och 5 är belagda med sekretess enligt sekretesslagen 18 kap 13, prövning skall ske innan information lämnas ut. 9

10 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE En definition av verksamhetstyper enligt MSB finns i bilaga 1. Med samhällsviktig verksamhet avses ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Med samhällsviktig verksamhet menas därmed t.ex. elförsörjningen, telekommunikationerna, livsmedelsförsörjningen, vissa IT-system, distributionen av radio- och TVprogram och kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Till den samhällsviktiga verksamheten räknas också det som ovanstående funktioner är beroende av, exempelvis transporter och drivmedel. En sammanställning på identifierade samhällsviktiga verksamheter finns i bilaga 5. 4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE 4.1 Risker En förteckning över identifierade risker inom kommunens geografiska område finns i bilaga 2. Förteckningen utgör en övergripande riskbild. Riskbilderna konkretiseras sedan i flera underliggande risker. Riskbilderna är inte på något sätt kompletta men skall utgöra en grund i arbetet med verksamhetsanpassade risk och sårbarhetsanalyser. I samband med att varje kategori bearbetas kommer den att utökas med fler risker och med tiden skapas en mer specifik bild av verksamheternas risker. Varje verksamhet skall i sina risk- och sårbarhetsanalyser ta hänsyn till alla de risker som kan påverka den egna verksamheten. De flesta av ovanstående risker kan inträffa i alla delar av kommunen men det kan vara mycket stor skillnad på sannolikhet och konsekvens. Detta beror på verksamhetens specifika organisation, struktur samt geografiska plats. 10

11 4.2 Konsekvenser En förteckning över tänkbara konsekvenser presenteras i bilaga 2. Förteckningen över tänkbara konsekvenser är inte på något sätt komplett. Den skall utgöra en grund på vilken analysen av den egna verksamhetens risker skall vila vid arbetet med de verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyserna. Varje verksamhet skall i sin analys ta hänsyn till alla tänkbara konsekvenser för den egna verksamheten. Konsekvenserna klassificeras i en skala från 1 till 4 där 1 står för händelser som medför obetydliga skador eller förluster för verksamheten avseende människors liv och hälsa, egendom, miljö och produktion. 4 står för händelser som medför extremt allvarliga skador eller förluster för verksamheten avseende människors liv och hälsa, egendom, miljö och produktion 4.3 Sannolikhet För att kunna bedöma sannolikheten att en oönskad händelse ska inträffa krävs det att kommunen har ett väl fungerande system för rapportering av avvikelser, tillbud och skador. Detta skall följas upp regelbundet av enheten för skydd och säkerhet och ligga till grund för verksamheternas prioriteringar av åtgärder. För varje oönskad händelse kan sannolikheten beräknas efter antalet inträffade händelser per år. När man beräknar sannolikheten för en oönskad händelse är det viktigt att följa upp såväl samhällets demografiska, infrastrukturella, geologiska, metrologiska och hydrologiska förändringar. Inte minst viktigt är att följa upp effekterna av den globala uppvärmningen. För händelser som sällan inträffar men som medför en påfrestning på hela eller delar av samhället kan sannolikheten inte beräknas på samma sätt. För denna typ av händelser slår LOTSgruppen fast betydelsen av en väl fungerande krisberedskapsorganisation för att snabbt och korrekt kunna analysera konsekvenser och resursbehov. 5 SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER De resurser som krävs för att kommunen ska kunna hantera såväl små som stora händelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) finns redovisade i kommunens lednings- och informationsplan enligt LEH och handlingsprogram enligt LSO. Det är viktigt att belysa kravet på samverkan mellan LOTS-kommunerna samt att kontinuerligt se över resursbehovet i relation till inträffade händelser. 11

12 6 BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE Händelser som kan leda till extraordinära händelser inträffar ofta hastigt, oväntat och utan förvarning. Händelserna kan få stora och långvariga negativa konsekvenser för verksamheten. Händelserna kan orsakas av, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer, hot och våld eller annan avsiktlig eller oavsiktlig påverkan. Även en liten händelse kan starta en kedja av händelser som kan leda till en stor påfrestning som måste kunna hanteras, ofta med olika aktörer i samverkan. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet redovisas i bilaga 2. 7 BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER För att motstå och hantera identifierade risker ska det i kommunen finnas en väl fungerande, övad och utbildad krisledningsorganisation, beredskapsplaner för samhällsviktiga verksamheter, ett proaktivt förebyggande säkerhetsarbete samt väl organiserade skadeavhjälpande resurser. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker redovisas i bilaga 3. 8 BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED HÄNVISNING TILL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT 8.1 Kommunövergripande krishantering Ökad samverkan med lokalt näringsliv: - Krishanteringsråd inrättas Krisledning: - Dokumentationsrutiner skapas - Samtliga krisledningsfunktioner skall övas i position (aktuell lokal) - Planera för uthållighet i krisledningsfunktionerna (72 timmar) Samverkan: - Fördjupa samverkan med grannkommuner Nyckelpersoner: - Identifiering - Mediaträning - Informatör 12

13 8.2 Lokal krishantering / Personskydd Handlingsplaner - Se över behovet av en generell säkerhetspolicy för Orust Kommun - Se över rutiner vid hot och våld - Enhetlig lokal handlingsplan för säkerhetsutbildning Personal - Se över rutiner för anhörigkontakter Ersättningslokaler - Inventera behov Besöksrutiner - Riktlinjer för besök 9 SAMMANFATTNING Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall ligga till grund för verksamhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser. Detta är en av kommunfullmäktige prioriterad punkt. Krisledningsorganisationen måste regelbundet utbildas och övas, kontaktlistor uppdateras, ersättares mandat (delegation) ses över samt förfoga över gemensam dokumentation (mallar, checklistor mm). En prioriterad arbetsuppgift är att höja kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker, i enlighet med bilaga 3. Kommunens totala riskhanteringsarbete måste samordnas för att kunna förbättras. Kunskapen om kommunens krislednings- och riskhanteringsarbete måste tydliggöras i varje verksamhet. Den interna säkerheten bör finnas med som en punkt vid varje ledningsmöte eller arbetsplatsträff. Enheten för skydd och säkerhet har uppdraget att vara initiativtagare samt ansvara för planering, genomförande och uppföljning av kommunens övergripande riskhanteringsoch krisledningsarbete. Enheten rapporterar sitt arbete med riskhantering och krisledning till kommunstyrelsen. 13

14 10 BILAGOR 10.1 Bilaga 1 Bilaga 1 redovisar LOTS-kommunernas gemensamma syn på risk och sårbarhet i samhället 10.2 Bilaga 2 Bilaga 2 redovisar, baserat på kommunens geografiska områdesansvar 10.3 Bilaga 3 identifierad samhällsviktig verksamhet identifierade risker tänkbara konsekvenser bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bilaga 3 redovisar en mer detaljerad förmågebedömning av samhällsviktiga funktioner inom kommunen 10.4 Bilaga 4 Bilaga 4 redovisar utförda verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser. Bilagan är belagd med sekretess Bilaga 5 Bilaga 5 redovisar identifierade samhällsviktiga verksamheter. Bilagan är belagd med sekretess. 14