Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Transkript

1 Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse av besvärliga situationer som kan komma att påverka kommunens förmåga att trygga medborgarna behöver man ofta organisera och leda arbetet annorlunda än vad som är optimalt i normalfallet. Dokumentet beskriver hur kommunen organiserar, leder och utför arbete när en svår samhällsstörning inträffar. Detta dokument utgör stommen till den plan för extraordinära händelser som varje kommun, enligt lag, är skyldig att upprätta. Handlingsplanen beslutas av kommunfullmäktige, och kompletteras med kommuncentrala och förvaltningsspecifika dokument. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vi organiserar arbetet i vardagen för att få ut maximal nytta av nedlagda resurser i normalläget. Detta är sunt eftersom vi vanligtvis befinner oss i ett relativt förutsägbart normalläge, men ibland kan det dock inträffa att vi hamnar i en svår situation där våra vardagsrutiner inte längre räcker till för att utföra vårt uppdrag på ett betryggande sätt. Som kommun ska vi både leva upp till medborgarnas krav på leveranser i olika svårigheter och kunna utgöra en viktig del i det nationella krishanteringssystemet. För att alla berörda inom kommunen ska känna till sin roll och kunna verka för ett stabilare samhälle har vi samlat den viktigaste informationen i detta dokument. Denna plan ska fastställas och revideras av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod.

2 Sida 2/7 1.2 Syfte Syftet med detta dokument är att utgöra en bas för arbetet med att skapa och upprätthålla en bra förmåga att hantera samhällsstörningar samt vara ett stöd när sådan händelse inträffar som avses i lagen om extraordinära händelser 2006: Mål med kommunens förmåga att hantera samhällsstörning Kommunens beredskap ska medverka till att minska störningar, skador och onödiga kostnader vid samhällsstörningar eller extraordinära händelser. Kommunen ska vid en allvarlig händelse kunna 1.4 Målgrupp snabbt, oavsett tidpunkt, kunna skapa en enklare analys av händelsen och värdera dess konsekvenser för samhället. trygga livsnödvändig försörjning av de viktigaste mänskliga behoven. upprätta nödvändiga funktioner för ledning och samband utifrån ett uthållighetsperspektiv. ha förmåga att ge viktig och korrekt information till kommunens allmänhet, berörda verksamheter och myndigheter. Informationen ska samordnas med andra aktörer och myndigheter. använda de samlade resurserna på sådant sätt att konsekvenser vid allvarlig samhällsstörning begränsas och att vitala samhällsfunktioner kan upprätthållas. Detta dokument vänder sig till alla inom Kungsbacka kommun som ska bidra till kommunens förmåga att hantera svåra samhällsstörningar både genom förberedelser och vid en akut händelse.

3 Sida 3/7 2 Det nationella krishanteringssystemet I Sverige vilar den nationella krishanteringen på tre grundprinciper: - Ansvarsprincipen innebär att den som i normalfallet har ansvar för en verksamhet också har det under en kris. - Likhetsprincipen innebär att verksamhet och organisation ska så mycket som möjligt överensstämma i fred, kris och förhöjd beredskap. - Närhetsprincipen innebär att kriser om möjligt ska hanteras så nära händelsen som möjligt, på lägsta möjliga organisatoriska nivå i samhället. Det nationella krishanteringssystemet bygger på att kommunerna har en grundläggande förmåga att motstå svåra påfrestningar på den egna verksamheten. Kommunernas krishantering bygger på samma grundprinciper som det nationella. Kommunerna har även ett geografiskt områdesansvar. 2.1 Aktivering av krishantering För att få ut rätt effekt av krishanteringssystemet måste vi säkerställa att det aktiveras när det finns behov. För att inte riskera att svåra samhällsstörningar hanteras som besvärlig vardag måste aktiveringen av krishanteringen vara enkel, tydlig och robust. Ett led i detta är att funktionen tjänsteman i beredskap införs med uppdraget att vara larmmottagare och aktivera krisledningen. 3 Ledningssystemet 3.1 Samhällsstörning Det vi menar med en samhällsstörning är en större påverkan på vår förmåga att fullgöra vårt uppdrag, och då våra ordinarie rutiner inte bedöms räcka till för att hantera händelseutvecklingen. Samhällsstörning är även en händelse där konsekvenserna ofta rymmer en hög grad av oförutsägbarhet. 3.2 Olika nivåer av hantering Enkelhet är nyckeln till såväl förståelse som nytta när det gäller stressiga situationer. I en händelse av samhällsstörning kan vi förvänta oss en hel del

4 Sida 4/7 stress, dels för att vi tvingas hantera situationer som vi inte är vana vid, dels för att vi har att göra med händelser vars konsekvenser ofta är oförutsägbara. Vi har valt att beskriva hur vi organiserar oss för olika grader av störning med hjälp av en trappa och färger för att det ska vara enkelt att referera till. 3.3 En förvaltning, Läge Grön En samhällsstörning som drabbar en förvaltning, men där händelsens konsekvenser inte blir så stora utanför förvaltningen, ska krisledas av förvaltningens egen krisledning. Varje förvaltningschef ansvarar för den egna organisationens krisledning. 3.4 Flera förvaltningar, Läge Gul Om en samhällsstörning berör flera förvaltningar ska dessa samverka i sin krisledning. I detta läge sätts en gemensam krisledning samman.

5 Sida 5/7 Kommundirektören utser i samråd med de berörda förvaltningscheferna vem som leder arbetet. 3.5 Krisledningsstab, Läge Röd Om många av kommunens enheter är berörda eller om situationen bedöms kunna eskalera sammankallas kommunens krisledningsstab. Krisledningsstaben leder arbetet i kommunen så att effekterna av händelserna blir så lindriga som möjligt. Kommundirektören utser stabschef för krisledningsstaben, och säkerhetsstrategen ansvarar för att stöddokument för stabsarbetet finns och är uppdaterat. 3.6 Extraordinär händelse, Läge Svart Vid mycket svåra samhällsstörningar kan det vara nödvändigt att fatta snabba och övergripande beslut på den politiska nivån. Detta sker genom att krisledningsnämnden startar sitt arbete och övertar vid behov mandat från ordinarie nämnder. I Kungsbacka är ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden beskrivs i Reglemente för krisledningsnämnd, som antas av kommunfullmäktige. 4 Planer och dokument Vår förmåga att hantera samhällsstörningar behöver beskrivas på olika sätt, dels för att vi snabbt och korrekt ska kunna aktivera vår krishantering, dels för att våra åtgärder vid en samhällsstörning behöver förstås av andra, vars planer ska hänga ihop med våra. I Kungsbacka kommun har vi valt inriktningen att skapa en användbar och flexibel förmåga att hantera alla sorters samhällsstörningar. Detta innebär att vi undviker att skapa särskilda strukturer för olika händelser. Vi utnyttjar istället den generella förmåga vi bygger upp. Utöver denna ska kommunens förvaltningar göra förberedelser för vissa händelser. Denna planering ska alltid ha utgångspunkt i vår grundförmåga att

6 Sida 6/7 hantera samhällsstörningar och integreras med hanteringen som beskrivs i våra olika nivåer av hantering. Dokumenten är indelade i tre olika grupper som sammantaget beskriver hur vi i Kungsbacka hanterar olika samhällsstörningar, till exempel extraordinär händelse, kärnkraftsolycka eller stort oljeutsläpp: 5 Utveckla förmåga 1. Handlingsplan för samhällsstörning Detta är en övergripande beskrivning av hur vi förbereder oss och agerar vid samhällsstörningar. Fastställs av kommunfullmäktige. 2. Planer, åtgärdskalendrar, checklistor med mera för kommungemensamma delar av krishanteringen Kommundirektören ansvarar för vilka styrdokument för krishantering som ska upprättas, och säkerhetsstrategen för att en samlad bild utifrån ett helhetsperspektiv skapas. 3. Förvaltningsspecifika planer och detaljplanering inom ramen för utpekade ansvarsområden Respektive förvaltningschef ansvarar för att dokument upprättas och säkerhetsstrategen för att en samlad bild utifrån ett helhetsperspektiv skapas. Det är en utmaning för varje organisation att utveckla och bibehålla förmåga till något som man inte håller på med till vardags. Det är lätt att prioritera bort aktiviteter när vardagsproblemen hopar sig på skrivbordet, men genom några enkla åtgärder kan vi skapa en förmåga att hantera svåra samhällsstörningar genom utbildning och övning och genom att lära av egna erfarenheter. 5.1 Utbildning och övning En god förmåga att hantera samhällsstörningar är en färskvara dels på grund av att omständigheterna förändras, dels för att medarbetare rör på sig. Man glömmer också sådant som man inte håller på med dagligen. För att säkerställa att vi utvecklar och upprätthåller rätt förmåga att hantera samhällsstörningar ska det finnas en genomarbetad utbildnings- och

7 Sida 7/7 övningsplan för de närmaste tre åren. Ansvarig för att upprätta och underhålla detta dokument är kommunens säkerhetsstrateg. 5.2 Lära av egna erfarenheter Ett av de bästa tillfällena att lära mycket om och för den egna verksamheten är strax efter att man varit utsatt för en samhällsstörning. Tyvärr är det också så att dessa lärdomar är svåra att fånga. När man nyss har brottats med en samhällsstörning är man ganska trött och sliten, samtidigt som det vanliga jobbet vuxit vidare på skrivbordet. För att vi inte ska riskera att tappa dessa värdefulla lärdomar ska den som varit ytterst ansvarig för krisledningen i en situation inom två veckor genomföra en utvärdering tillsammans med valda delar av krisledningen och säkerhetsstrategen, som även tillhandahåller och sammanställer de dokument som behövs. 5.3 Krispärmen När man hamnar i en stressig situation har man ont om tid. För att inte ödsla tid på att söka efter information har vi valt att samla alla dokument som rör hantering av svåra samhällsstörningar i något som vi kallar krispärmen. Krispärmen finns både i en fysisk variant och som en yta på vårt intranät. Krispärmens grundinnehåll underhålls av säkerhetsstrategen och var och en som tilldelas en krispärm ska själv se till att fylla på med sådant som är nyttigt för den egna verksamheten. Beslutad av: Kommunfullmäktige i protokoll KF 196/12 Ansvarig förvaltning: Kommunstyrelsens förvaltning Kontakt: Kungsbacka direkt , info@kungsbacka.se