Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Transkript

1 Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör

2 Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden i Västmanland 2014 är utgångspunkten De åtgärder som är av generell karaktär har även granskats ur andra perspektiv Andra inträffade händelser (t.ex. flyktingsituationen) Den nationella risk- och förmågebedömningen Det påbörjade arbetet med planering för civilt försvar MSB:s generella erfarenhet och kunskap inom området

3 Åtta förslag till regeringen 1. Förändra principerna för samhällets krisberedskap 2. Harmonisera länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser 3. Förtydliga MSB:s mandat att prioritera resurser 4. Inrätta ett operativt anslag inom statsbudgeten 5. Tydliggör vikten av att myndigheter beaktar krisberedskap och totalförsvar vid inköp, utveckling och avveckling av resurser 6. Utred tillgången till geodata och geostöd 7. Pröva frågor om styrning, organisering och huvudmannaskap för den kommunala räddningstjänsten 8. Utred skyndsamt vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser

4 Exempel på vad vi vill åstadkomma Principer som ska vara vägledande för aktörerna Ett sammanhållet nationellt system för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Åtgärder som ger kraft åt den nya handlingsprincipen En ändamålsenlig styrning och reglering av räddningstjänsten

5 Principer som ska vara vägledande för aktörerna

6 Principer för samhällets krisberedskap Dagens tre principer Ansvarsprincipen: den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under kriser. Ansvaret inbegriper ett ansvar att vid behov samverka med andra aktörer. Närhetsprincipen: den aktör som befinner sig närmast händelsen ska arbeta med att förebygga och hantera den. Högre samhällsnivåer har i huvudsak en stödjande roll. Likhetsprincipen: strukturer för att (förebygga och) hantera kriser ska bygga på och i möjligaste mån likna de strukturer som används i vardagen. Vårt förslag Ansvarsprincipen: den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser. Samverkansprincipen: aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande. Handlingsprincipen: aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information.

7 Ett sammanhållet nationellt system för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

8 Ett nationellt system vad menar vi? Fokus på de operativa nivåerna från lokal till central nivå, men inte regeringen och Regeringskansliet. Utveckla och konkretisera gemensamma grunder för samverkan och ledning i riktning mot likartade och kända arbetssätt. Beskriva mandat, organisationsformer, kompetens, metoder och stödsystem för samverkan och ledning, utifrån gällande regelverk (samtidigt bedöma behovet av ytterligare reglering av området). Länsstyrelserna har en nyckelroll, därav förslaget att de bör få ett särskilt regeringsuppdrag att harmonisera sina arbetsformer vid kriser och sin tillämpning av det geografiska områdesansvaret. Bör så långt det är möjligt hänga ihop med utvecklingen av samverkans- och ledningsstrukturer för ett modernt totalförsvar.

9 Harmonisera länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser Idag ser vi: Olika syn på och tillämpning av det geografiska områdesansvaret Olika arbetssätt vilket försvårar samverkan Varierande nivå på länsstyrelsernas förmåga Vi vill uppnå: Tillfredsställande och likvärdig nivå på förmågan Harmoniserade arbetssätt som underlättar samverkan med varandra och med andra Enhetlig tillämpning av det geografiska områdesansvaret

10 Åtgärder som ger kraft åt den nya handlingsprincipen

11 Förtydliga MSB:s mandat att prioritera vissa resurser MSB:s uppdrag idag: Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser. (7 ) Förslag till förtydligande: MSB bör få mandat att på nationell nivå prioritera förstärkningsresurser som ställs till förfogande av andra myndigheter eller länder i samband med allvarliga olyckor eller kriser.

12 Inrätta ett operativt anslag Inrätta ett operativt anslag inom statsbudgeten Anslaget bör kunna finansiera vissa merkostnader som uppstår vid olyckor och kriser, exempelvis: kostnader för åtgärder som faller mellan stolarna kostnader för vissa typer av stödinsatser när statliga myndigheter ger stöd till kommunal räddningstjänst

13 Utveckla förstärkningsresurser Stöd till samverkan och ledning Kommunala räddningstjänstbefäl Rakelstöd Geostöd Värdlandsstöd Frivilligresurser

14 En ändamålsenlig styrning och reglering av räddningstjänsten

15 Långsiktigt perspektiv: Räddningstjänstutredning Pröva frågor om styrning, organisationsformer och huvudmannaskap för kommunal räddningstjänst Målstyrningen i lagen om skydd mot olyckor Kommunernas roll i trygghets- och säkerhetsarbetet Kommunernas olika förutsättningar Förmåga och beredskap Samverkan och samarbetsformer Organisationsform och huvudmannaskap

16 Brådskande: Bättre regler för ledning av räddningsinsatser Regeringen bör skyndsamt och i särskild ordning låta utreda vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser. Fokus på att reglerna ska bli mer flexibla och bättre anpassade till behoven vid omfattande räddningsinsatser.

17